Tandkräm kan innehålla antibakteriella medel som steriliserar de bakterier som kroppen behöver. Bakteriernas anpassningsförmåga gör att ju mer onödigt bruk av antibiotika och andra bakteriedödande medel som vi använder desto större problem får vi.
Det är 90 år sedan Alexander Flemming upptäckte penicillin. Efter upptäckten 1928 blev penicillin ett kommersiellt antibiotikum och det skedde under andra världskriget. Penicillin var så effektivt att det massproducerades i USA från 1940 och det bidrog till att minska infektioner efter krigsskador. Redan 1945 när Flemming fick Nobelpriset berättade han om bakteriernas förmåga till att utveckla resistens.
Tore Midtvedt vid Karolinska Institutet i Stockholm berättar i videon ovan hur Flemming upptäckte penicillin och om naturens förmåga till anpassning.
Bakterier är smartare än oss då de har förmåga att hjälpa varandra att anpassa sig. De överlever genom att byta ”resistensgener”. Bakteriernas anpassningsförmåga gör att ju mer onödigt bruk av antibiotika, och andra bakteriedödande medel, som vi administrerar desto större problem får vi över tid. Ju mer bakteriedödande medel, i likhet med beroendeframkallande mediciner, desto sämre verkan får medicinerna. Bakterierna har blivit antibiotikaresistena.
Dessa bakteriedödande medel kan även ta knäcken på de bakterier som vi behöver för att kunna balansera en normal tarmflora. En del läkare rekommenderar därför att vi bör inta probiotika efter medicinering av antibiotika.
Antibakteriell tandkräm
Även tandkräm kan innehålla antibakteriella medel som steriliserar de bakterier som kroppen behöver. Dessutom bidrar dessa medel till bakteriernas resistensförmåga. Naturen vill alltid vara smartare än oss och är det då så smart att använda bakteriedödande rengöringsmedel, antibakteriell tandkräm och vissa bakteriedödande tillsatser för att konservera maten?
Text: Arnt-Olav Enger, ”Er bakterier smartere enn oss?” | Översättning och redigering: Torbjörn Sassersson
