Birthe Storaker skriver om matallergierLIVSSTIL. Kraftig ökning av allergier. All fler blir allergiska i en eller annan form. Enligt Norges astma- och allergiförbund uppskattas att 5% av befolkningen hade allergier på 1970-talet. I dag visar en brittisk studie från 2009 att runt 50% av alla barn har haft någon form av allergisk reaktion. När det gäller den vuxna andelen av befolkningen är siffran 30%.

Text: Birthe Storaker | Bakom studien finns dr Glenis Scadding, som är specialist inom allergi och undervisar vid University College London. | Texten baseras på en artikel av näringsterapeuten Catherine Crow och den är översatt och redigerad av Torbjörn Sassersson.

Även om det kan hävdas att tester för att fastställa matallergi och/eller överkänslighet för mat inte fanns på den gamla tiden och eftersom det då var mycket lite uppmärksamhet på dessa bekymmer är det klart att idag finns dokumenterade fall av allergier och intoleranser. Så vad kan vara några av orsakerna till att tidigare generationer inte led av matallergi eller intolerans? Följande förhållanden kan ha haft betydelse.

Man åt lokal mat utifrån rådande säsong

Mat kom från lokala gårdar och mindre marknader i begynnelsen av 1900-talet och eftersom dagens konserveringsmedel inte fanns åts maten färsk. På grund av att artificiell gödsel inte fanns och behandlad mat inte var vanlig blev dieten näringsrik. De som hade tillgång till denna rena och ekologiska mat var knappast undernärda. Fattigdom behöver inte nödvändigtvis betyda svält. Det kan istället innebära en sund livsstil.

Man gick inte på konstlade dieter och utsatte inte kroppens ämnesomsättning för onödiga påfrestningar

Våra mor- och farföräldrar blev inte ”offer” för olika dieter, reklam som sålde in osund mat, dryck och överdrivet kaloriintag. På det viset hade de en sund ämnesomsättning och de åt riktig mat enligt kroppens behov. De konsumerade mat när den fanns tillgänglig.

Mulberry Street, New York, 1900 - Foto: Detroit Photographer Co - Wikimedia Commons, United States Library of Congress's Prints and Photographs division (ID det.4a31829)
Färska matvaror på Mulberry Street, New York, 1900 – Foto: Detroit Photographer Co – Wikimedia Commons, United States Library of Congress’s Prints and Photographs division (ID det.4a31829)

Maten baserades på färska råvaror och tillreddes med traditionella matlagningsmetoder i hemmen

Att köpa bearbetad mat var inte ett alternativ och att äta ute på restaurang var en sällsynt lyx. Lyckligtvis var dessa vanor hälsosamma för våra förfäder. Snabbmat och mikrovågsugnar existerade inte.

Man åt inte genmodifierad mat, onaturliga tillsatser och konserveringsmedel

Maten var inte raffinerad eller behandlad med tillsatser, antibiotika eller hormoner (vid djuruppfödning) för att ge hållbarhet, konsistens eller utseende på bekostnad av konsumentens hälsa. Hållbarhet skapades ofta genom saltning och torkning.

Boston street market, 1909
Boston street market, 1909 (se fler foton)

De åt alla delar av djuren tex mineralrik brosk/märg och näringstäta inälvor

Ben från djur användes för att ge ”kraft” åt soppor och inälvor hade en särskild plats på middagsbordet. Dessa matvaror var värderade utifrån sina medicinska egenskaper och kastades därför aldrig.

Man gick inte till läkaren när man kände sig sjuk och receptbelagda mediciner var ovanliga

När de äldre generationerna fick feber och blev sjuka tog man de lugnt och väntade till det gick över. De åt soppor och vilade ut. De nyttjade kroppens naturliga och självläkande mekanismer mycket bättre än idag. Maten var medicin vare sig de insåg det eller inte. Läkarbesöken handlade oftast om att behandla skador efter olyckor och livshotande sjukdomar.

De vistades mycket utomhus

De äldre generationerna var inte utsatta för dagens välfärdsteknologier. De stanna inte inomhus för att hänga i sociala medier på mobiltelefoner eller för att spela dataspel. De besökte naturen för rekreation och lek. De var mycket utomhus, fick frisk luft och rörelse.

Vad har dessa exempel med matintolerans att göra?

Näring påverkar varje cell i kroppen. Våra cellers hälsa är beroende av både kost och livsstil. Celler bygger vävnad som bygger organen och våra kroppar består av dynamiska  organsystem. Om ditt näringsintag är otillräckligt kommer varje cell, vävnad och organ att lida. Därmed kan du bli mer känslig för vissa matvaror.

Vad tror du?

Text: Birthe Storaker | Översättning: Torbjörn Sassersson | Original: Hvorfor hadde ikke dine besteforeldre matallergi eller matintoleranser?

Referenser

SHARE
Birthe Storaker er Frilansjournalist (f. 1964). Siviløkonom frå Handelshøyskolen BI (1989) Grunnfag Pedagogikk (UIO 1995) og utdannet kostholdsveileder fra Tunsberg Medisinske skole (2011).

5 Kommentarer

  1. Mycket kloka tankar. Det är moderna sjukdomar, orsakade av ett modernt leverne.
    Listan kan göras mycket lång över moderna sjukdomar, däribland allergier.
    Amish folket i USA borde studeras, inte vetenskapligt, utan för att lära oss hur naturligt leverne går till.

  2. Betrakta en allergi som en kroppslig protest, eftersom kroppen har endast ett ”språk” genom att visa en reaktion. Fungerar även på elektronisk smog. EFT av Gary Craig fungerar utmärkt med att jämna ut dessa protester. Och tänk vad protester det resulterar i med detta bombardemang av kemiska substanser och metaller, som tarmväggar och celler inte är konditionerade för. Vi över sjuttio hade aldrig hört talas om allergier som barn så fenomenet är tämligen nytt.
    Sandy Radomski visar med EFT på ett enkelt sätt hur man kan hantera det mesta i denna väg.
    Livets fenomen är uppbyggt medelst frekvenser som också bygger upp kemi.
    Se, http://rstheory.org, reciprocal systems theory.

  3. Vad jag tror?

    1. Man sprutade inte in vacciner i människor. Det är ingen hemlighet att vacciner innehåller proteiner från till exempel jordnötter, gris, ägg och så vidare och att detta skapar allergier.

    2. Man förstörde inte människors immunförsvar i tarmen och tarmväggen med antibiotika så att denna började läcka osmälta proteiner från mat in i blodet med triggade immunsvar som följd.

  4. De barn som hade allergier dog innan 5 år. Medellivslängden var mycket lägre. Typ eksem, så var risken för stelkramp eller blodförgiftning överhängande. Att påstå att vi har det sämre nu kan inte vara mer än ignorans. De flesta människorna för i tiden åt en väldigt ensidig kost och näringsfattig om de icke svalt. Befolkningsökningen de sista 100 åren beror ej på Krösa-Majas kvasivetenskap. Om man kan påvisa att något är relativt farligt att äta lägg det på bordet istället för att fabulera i ämnet.
    Bon Appetit.

Kommentera