Varning för mammografi – Kan skada mer än göra nytta – Del 1

Undanhåller läkare svenska kvinnor från objektiv information?

40619
Mammografi - Källa: Wikied.ru
Mammografi – Källa: Wikied.ru

Det har länge debatterats om mammografi (bröstcancer-screening) gör mer skada än nytta. Hälsoprofilen Kerstin Unger-Salén har tidigare skrivit om riskerna med mammografi. ”Det är viktigt att kvinnor får allsidig information innan de fattar beslut att stråla sina bröst”, skriver Unger-Salén som driver ett hälsocenter på Mallorca.

Text: Kerstin Unger-Salén | Läs del 2 och del 3 här på TV Helse

Kerstin-Unger-Salén - Pressfoto
Kerstin-Unger-Salén – Pressfoto

Schweiz rekommenderar inte längre kvinnor att göra regelbunden mammografi. Läkarsällskapet i Schweiz har publicerat en rapport som är banbrytande. År 2013 erbjöd man fortsatt mammografi program för kvinnor från åldersgruppen 50-69 år. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen väsentligen längre tid av bröstcancer-screening, från åldrarna 40-74 år, men numera finns inte dessa rekommendationer kvar i Schweiz.

Expertgruppens konklusioner som ledde till denna radikala omställning är följande:

  • År 2013 blev de ombedda att göra en översyn av landets mammografi program. Under 12 månader gick de igenom med tillgänglig expertis den evidensbelagda forskning som fanns om negativa och positiva effekter av bröstscreening. Allteftersom arbetet fortsatte blev expertgruppen mer och mer oroade för det visade sig att både läkare och allmänheten tycktes ha en övertro att mammografi skulle vara en säker undersökning och att den kunde rädda liv.
  • Sedan minst 15 år tillbaka har det funnits många kontroversiella uttalanden kring mammografi.

Vårdguiden, Cancerfonden och Socialstyrelsen ger generellt en för positiv bild av mammografi

Exempelvis, i en studie publicerad 2004 (nedan) säger man att den information som ges från regeringsorganisationer, som exempelvis Vårdguiden eller Socialstyrelsen i Sverige, är synnerligen ensidiga i sina positiva uttalanden och berättar inte objektivt om riskerna med mammografi.

Få webbsidor lever upp till en acceptabel standard om hur en generell medicinsk information till allmänheten bör presenteras enligt denna utredning: ”Presentation on websites of possible benefits and harms from screening for breast cancer: cross sectional study” .

Cancerfonden tillhör dem som inte är objektiva. De har följande att säga om mammografi:

“Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.”

Kvinnors uppfattning av hälsofördelar med mammografi reflekteras inte av verkligheten

Den schweiziska expertpanelen säger:

”Vi är oroade av den uttalade skillnaden mellan kvinnors uppfattning av mammografins fördelar och de fördelar som de kan förvänta i verkligheten.”

Majoriteten trodde att mammografi minskar risken för bröstcancer med 68%, att det minskar bröstcancerdödsfall med 62% och att 10 år av regelbunden mammografi-screening kan förhindra minst 75% av kvinnors dödsfall.

Med andra ord insåg de att kvinnor har orealistiska förväntningar pga missvisande information som ges i syfte att övertyga dem att göra regelbundna mammografiundersökningar. Härvidlag är Sverige inget undantag.

Läs mer om att Vårdguiden erkänner att mammografi inte är helt säkert: Vårdguiden: Mammografi inte helt pålitlig metod

Mammografi gör mer skada än nytta

I de konklusioner som gjordes av den schweiziska expertgruppen var man chockerade över att det fanns minimal evidens för att mammografi överväger de skador som bröstscreening kan åstadkomma.

I en av de studier som experterna gick igenom, nämligen ”The Canadian National Breast Screening Study”, som pågått under hela 25 år, fann man att 106 av 484 kvinnor som diagnosticerats med bröstcancer genom mammografi, var överdiagnosticerade.

Den relativa riskminskning man talar om, nämligen att mammografi minskar risken av dödsfall med 16 till 25%, är enligt experterna ett högt pris att betala med tanke på den mängd överdiagnosticering som undersökningarna har medfört.

Sayer Ji, är grundare av Greenmedinfo.com och ingår i en expertpanel för National Cancer Institute. Han påpekar att “tidig stadie cancer”, Stadie 0, av exempelvis bröstcancer, inte är cancer. De är godartade växter och inget annat.

Cellförändringar är när många celler i ett område i kroppen fungerar annorlunda. Metabolism i cellerna kan ha förändrats vilket tvingar vissa celler att bli anaerobiska. Läs gärna en forskning som som publicerats i NCBI: ”How does the metabolism of tumour cells differ from that of normal cells?”


Många cellförändringar stannar av innan de leder till cancer. Det är normalt att vi av och till har cellförändringar och cancerceller som ambulerar runt i kroppen och att de förs bort på ett naturligt sätt med hjälp av immunförsvaret (såvida det inte är undertryckt förstås).


Onormala celler kan bli en malign tumör eller också är de godartade och kan till och med försvinna av sig själva. Ingen vet och ännu vet man inte hur man kunna förutspå vad som kommer att hända med onormala celler.

Behandlingar bör utgå menar många läkare från att antingen har man cancer eller också har man det inte. Att tro att det kan blir cancer låter ovederhäftigt och lämnar patienten i en slags gråzon.

Cellförändringar bör övervakas, men i skolmedicinen behandlar man sådana cellförändringar i bröstet på ett aggressivt och invasivt sätt. Man utgår från en felaktig premiss, att det kan bli cancer.

”Bättre att vara på den säkra sidan” resonerar man, men en hel del experter ifrågasätter om dessa aggressiva behandlingar verkligen är så säkra.

Biopsier kan sprida cancer  och onödiga ingrepp samt skapad oro kan sänka patienten

Biopsi - Källa: Mastopatiya.su
Biopsi – Källa: Mastopatiya.su

För att läsaren ska förstå vill jag beskriva den normala gången för hur man behandlar så kallade förstadie av cancer i bröstet och det här gäller faktiskt inte bara bröstcancer:

Först gör man en eller flera diagnostiska mammografier och ultraljud och även fin nålspunktion (en eller flera biopsier).

De diagnostiska mammografierna utsätter bröstet för mer strålning på kort tid. Fin nålspunktion kan diskuteras och så även kirurgiska ingrepp, eftersom man inte kan vara säker på att de inte åstadkommer en spridning av cancercellerna. De naturliga avgränsningar som en tumör har i ett tidigt stadium kan punkteras av en nål eller en kirurgisk kniv. Det bekräftas av en studie som gjordes redan 2004 på the John Wayne Cancer Institute, Saint John’s Health Center in Santa Monica, California. De fann att:

”en manipulering av en intakt tumör genom fin nålspunktion eller stor nål för biopsi, associeras med en ökning av incidens av SN-metastaser, möjligen pga den mekaniska punkteringen av tumören.”

Detta är den ordagranna återgivningen:

“manipulation of an intact tumor by FNA (Fine Needle Aspiration) or large-gauge needle core biopsy is associated with an increase in the incidence of SN metastases, perhaps due in part to the mechanical disruption of the tumor by the needle.”


Varje operation innebär dessutom att immunförsvaret försvagas av antibiotika och eventuell infektion, att kroppen sätter igång en process av tillväxtfaktorer för att läka såret, vilket även kan påskynda tillväxt av cancerceller och att kroppen blir inflammerad.


Efter biopsi och mer röntgen föreslår man sedan olika behandlingsvägar:

  • Lumpektomi, en operation som lokalt tar bort de celler som förändrats och lite mer frisk vävnad runt omkring
  • Lumpektomi och strålning
  • Mastektomi, avlägsnandet av hela bröstet

Hur många opereras inte i onödan i jakt efter en cancer som inte finns? Jag personligen känner till sådana fall och det är just därför man kritiserar mammografi och överdiagnostik.

Kvinnor utsätts för stor oro och behandlingar som inte är riskfria. Detta trots att det förmodligen aldrig skulle bli kliniskt uppenbart att de haft cancer.

Kvinna blev ”överopererad” och ”överbehandlad” i onödan

Ett exempel är en kvinna som hade cellförändringar i lungan och en liten tumör som växte på baksidan av livmodern. Man hittade också något vitt och misstänkt på levern enligt röntgen. Det ledde till att man opererade bort livmoder och äggstockar och tog en del av levern i två olika operationer under mycket kort tid. Lever ”tumören” var ingen tumör utan fett. Således en operation helt i onödan. Växten utanpå livmodern var en cysta som innehöll två små benigna (ofarliga tumörer).

Kvinnan fick ett enormt ärr och dessutom blev ärret infekterat. Antibiotika delades ut för att behandla kvinnan och vi kan anta att hennes immunförsvar gick i botten. Kvinnan kom i klimakteriet i förtid, blev traumatiserad av alla operationer och den oro hon upplevde av att tro att hon hade cancer som inte fanns eftersom tumörerna var benigna.

Text: Kerstin Unger-Salén | Läs del 2 och del 3 här på TV Helse | Kerstins Preventiva Cancerblog och hon finns även på Casbernats.com

Referenser

The New England Journal of Medicine: “Breast-Cancer Tumor Size, Overdiagnosis, and Mammography Screening Effectiveness”. Gilbert Welch, M.D., M.P.H. Philip C. Prorok, Ph.D., A. James O’Malley, Ph.D., and Barnett S. Kramer, M.D., M.P.H.

“Enhanced biological effectiveness of low energy X-rays and implications for the UK breast screening programme”, publicerad I the British, International Journal of Radiolology. G J Heyes  , PhD, A J Mill , PhD, and M W Charles, PhD, DSc

Department of Medical Physics, University Hospital Birmingham NHS Foundation Trust, Birmingham B15 2TH, 2Radiation Biophysics Group, School of Physics and Astronomy, The University of Birmingham, Birmingham B15 2TT, UK

The Cochrane Database of Systematic Reviews, looked at data from over 600,000 women between the ages of 29 and 74 who had undergone the mammogram, the results showed that often the mammogram did more harm than good.

Formby, B., Wiley, T.S., ”Progesterone inhibits growth and induces apoptosis in breast cancer cells: inverse effects on Bcl-2 and p53,” Annals of Clinical & Laboratory Science. Nov-Dec;28(6):360-9 (1998). ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9846203

Horita K1, Inase N, Miyake S, Formby B, Toyoda H, Yoshizawa Y. ”Progesterone induces apoptosis in malignant mesothelioma cells,” Anticancer Research, Nov-Dec;21(6A):3871-4 (2001). ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11911261

Roni T. Falk, Louise A. Brinton, Joanne F. Dorgan, et al., ”Relationship of serum estrogens and estrogen metabolites to postmenopausal breast cancer risk: a nested case-control Study,” Breast Cancer Research 15 (2013): online 2013 Apr 22.  ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23607871

Föregående artikelLitet tjockblad (Brahmi) anses ha mycket god effekt på kognitiva förmågor
Nästa artikelVarning för mammografi – Bättre med resonanstomografi, ultraljud och termografi – Del 2
TV Hälsa
TV Hälsa är en svenskägd hälsotidning som publicerar artiklar om hälsa, medicin, kostråd, träning och livsstil.

Lämna ett svar