Över 80,000 norska barn fick recept på astmamediciner under år 2017, men var det vettigt att de fick dessa? Forskare som arbetar med det mer okända andningsproblemet EILO är oroliga över att många av de som medicineras är feldiagnosticerade.

Text: Berit Kvifte, “Astma eller EILO? – Astma blir feildiagnostisert med EILO!” | Översättning: Madeleine Lidman | Foto: AdobeStock.com

EILO är en förkortning för “Exercise Induced Laryngeal Obstruction” och de som har den diagnosen, upplever att strupen stängs antingen helt eller delvis vid fysisk ansträngning. Tillståndet är ofarligt, men upplevs som väldigt skrämmande.


Skillnaden mellan astma och EILO är att astmatiker ofta har problem med att andas ut, medan de med EILO kämpar med att andas in.


Hege Clemm. Pressfoto från Researchgate.net
Hege Clemm. Pressfoto från Researchgate.net

Man ska inte bortse från att många med astmadiagnoser egentligen har EILO och vid Barn- och ungdomskliniken vid Haukeland universitetssjukhus i Norge, utreds nu ett antal barn och ungdomar för den här diagnosen. Överläkare Hege Clemm berättar för forskning.no att många inte känner till att de kan få hjälp med att ställa rätt diagnos. Överläkaren uppskattar att 80–90 procent av de som utreds har använt astmamediciner och att upp till 70 procent inte behöver dem. Astmamediciner fungerar inte vid EILO.

“Många vet förmodligen inte att de kan få hjälp med det här problemet och därmed fortsätta ha en aktiv livsstil. Därför är det mycket viktigt att allmänheten får kännedom om EILO och att det finns hjälp att få”, säger Clemm till Forskning.no.

Exakt hur stort problemet med EILO är i Norge, är osäkert. Men internationell forskning har hittills visat på mellan 5 och 7,5 procent. Nu ska Haukeland-forskarna inleda ett forskningsprojekt med forskare vid Norges idrottshögskola (NIH), där de kommer att undersöka fysisk aktivitet och andningssvårigheter bland ungdomar och ta reda på om det är astma eller EILO som patienterna har.

EILO känt i idrottsvärlden i Norge

Hege Clemm upplever att EILO börjar blir ganska känt bland människor som arbetar med idrottsmedicin, eftersom de är utsatta för både astma och EILO. Hon säger att man informerat om EILO på flera höstkongresser för idrottsmedicin i Norge och även internationellt.

Det är väl känt att många toppidrottare använder astmamedicin. Kan det vara så att det finns toppidrottare i Norge som använder astmamedicin, men som borde ha fått behandling för EILO?

“Nej, inte bland idrottare i landslaget. Det är de som är säkrast diagnostiserade i Norge”, säger docent Trine Stensrud vid NIH till hemsidan.

Hon anser att problemet istället berör alla de tusentals barn och ungdomar som inte får hjälp med sin EILO, eftersom det kan vara svårt att skilja symptomen från astma.

För lite kunskap

Kunskapen om EILO är för dålig bland de som ska bedöma andningsproblemen hos barn, ungdomar och vuxna i Norge. Hittills har idrottare varit väl testade, men inte barn och ungdomar utanför den toppidrottsmiljön.

Barn flygs i ambulanshelikopter när de inte kan andas. Förstahandsvalet i medicinskåpet är steroider, men sedan visar det sig att de har EILO och några av de barn som kommer till kliniken har redan utretts tidigare.


Hege Clemm är därför bekymrad över att många barn inte får rätt diagnos och medicin. Det kan i sin tur göra att många barn och ungdomar slutar vara fysiskt aktiva eftersom de är rädda för att inte kunna andas.


“Andningsproblemen undersöks förmodligen på lite olika sätt runt om i landet och många människor kan nog få en astma-diagnos med lungfunktionstest, utan att de har genomfört det så kallade provokationstestet. Det som är viktigt då är att man kommer ihåg att titta efter problem i struphuvudet om behandlingen med astmamedicin inte leder till en förbättring”, säger dr Clemm vid Haukeland universitetsjukhus.

Text: Berit Kvifte

Profilbild
Berit Kvifte har varit journalist i 40 år och har skrivit för bla: Mat & Helse, Halden Arbeiderblad, Hjemmet, Allers, Dagbladet Sørlandet och Norsk Telegrambyrå. Sedan 1990 har Berit fokuserat på hälsa och medicin efter studier i klinisk kemi och medicinsk psykologi vid Biomedicinsk Centrum i Uppsala.

Kommentera