Rätt bakterier i tarmen botar kroniska sjukdomar – Soki Choi

7509
Soki Choi - Foto: Peter Jönsson, Creative commons-licens CC-BY-SA-4.0
Soki Choi – Foto: Peter Jönsson, Creative commons-licens CC-BY-SA-4.0

Soki Choi som är föreläsare och medicine doktor från Karolinska Institutet säger att det genomförs intensiva projekt för att försöka isolera och förpacka bakterier i kapslar som ska användas i kampen mot autism, cancer, IBS, psoriasis, alzheimer, Parkinson och andra kroniska sjukdomar.

Det finns ett samband mellan mage-tarm och psykiska/neurologiska sjukdomar. Sambandet har egentligen varit känt sedan urminnes tider och det är något som Soki Choi tagit fasta på i sin bok ”Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”. Forskarna har nu börjat förstå hur detta samband fungerar. Möss som fått avföring från parkinsonpatienter har börjat uppvisa parkinsonliknande symptom, skriver Aftonbladet som snappat upp nyheten.

”Tidigare har läkarna inte förstått varför parkinsonpatienter får mag- och tarmproblem, men nu har man insett att parkinson kanske till och med börjar i tarmen”, säger Soki Choi.

Det kan alltså råda en omvänd kausalitet.

Iranska forskare som ordinerat probiotika till patienter med svår alzheimer fann att redan efter tolv veckor uppstod en 30-procentig förbättring i kognitiva förmåga.

Sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, astma, artros, cancer, åderförkalkning, Crohns sjukdom, psoriasis och eksem, tarmproblem som IBS och ulcerös colit, neurologiska sjukdomar som MS samt även ledgångsreumatism kan alla härstamma från obalanser i tarmfloran.

Frågan är om icke önskvärda eller patologiska bakterier i tarmfloran även kan sprida sig från tarmen till de inre vävnaderna, kroppens organ samt blod och lymfa.

Det är oftast fel tarmflora inte dåliga gener som är problemet

Soki Choi har sammanställt över 400 vetenskapliga studier som samtliga visar hur betydelsefull en rik mångfald av bakterier i tarmfloran är för vår fysiska och psykiska hälsa.

Allopatisk medicin även kallad konventionell skolmedicin har sedan bakteriernas upptäckt varit inställd på att eliminera bakterier, men glömt bort att undersöka om bakterier kan vara samarbetspartners. Samtidigt har ”modern medicin” varit alltför inriktad på symptomvård och i det fokuset missat att bakterierna direkt påverkar vår hälsa.

”Det är på tiden att maten kommer in i det medicinska finrummet och att vi börjar se bakterier och mat som en potent behandlingsform. Bakteriernas dåliga rykte är helt oförtjänt”, säger Choi.

Choi menar även att kroniska sjukdomar normalt inte beror på att vi bär på dåliga gener som vi ärvt från våra föräldrar och förfäder.

”Vi är vana vid att sjukdomar styrs av gener och miljö men fler och fler forskare menar att vi nu måste stoppa in bakterierna i hälsoekvationen. Dessa små rackare är på god väg att omdefiniera hela synen på människan och vår hälsa. Vi bär på betydligt fler gener från bakterier än från våra föräldrar”, säger Soki Choi.

Bakterier är kroppens minidoktorer

Soki Choi betraktar bakterier som kroppens minidoktorer som finns i tarmen och att rätt bakteriestammar hjälper oss att må bra och förbli friska. Den stora fördelen med bakteriebaserade läkemedel, jämfört med konventionella, är att bakterier inte ger några biverkningar (om det är rätt bakterier).

”De tillverkar ämnen som vår hjärna gillar, som signalsubstanserna serotonin, dopamin och oxytocin. Men de kan även producera ämnen som är stress- och inflammationsframkallande och gör att vi mår skitdåligt”, säger Soki Choi till Aftonbladet.

I USA finns en ny trend där elitidrottare skannar sin tarmflora efter att man bland annat upptäckt att löpare kan springa längre och snabbare med rätt bakterier, enligt Choi.

Rätt kost ger oss bäst tarmbakterier

Vi känner redan till probiotika och prebiotika, men snart kommer även psykobiotika, läkemedel som botar hjärnans sjukdomar. Det allmänna rådet som Choi ger är att äta mat som innehåller fibrer, mat som är fermenterad, färgrikt och gärna består av fisk. Exempel på fermenterad mat är: kimchi, kombucha, vin, öl, ost och yoghurt. Andra bra produkter kan till och med vara: kaffe, bröd, te och choklad.

Soki Choi är skeptisk till LCHF och GI eftersom bakteriestammarna behöver komplexa kolhydrater som fungerar som mat till dessa. Stärkelseprodukter som kall potatis, kallt ris och potatismjöl är också bra. De goda bakterierna får inte svältas ihjäl.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat och källor

Soki Choi (1973-) är en svensk entreprenör, föreläsare och författare med rötter i Sydkorea. Hon var konsertpianist fram till 16 års ålder och därefter tog hon examen i civilekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. 2011 disputerade hon på Karolinska institutet. Choi var som managementkonsult medgrundare av dt framgångsrika telekomföretaget BlueFactory, en tidig utvecklare av appar för mobiltelefoner. År 2000 utsågs hon av Veckans affärer till en av Sveriges mäktigaste kvinnor. SVT visade 2004 dokumentären IT-prinsessan om Soki Choi. – Wikipedia

Föregående artikelLäkemedelsVärlden: Testcentret för biologiska läkemedel på plats
Nästa artikelLäkemedelsVärlden: ”Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar” – Mikael Damberg

2 Kommentarer

  1. Mycket intressant. Tarmhälsan visar sig alltmer vara central för vår hälsa.
    ”Soki Choi är skeptisk till LCHF och GI eftersom bakteriestammarna behöver komplexa kolhydrater som fungerar som mat till dessa. ”
    Lite märkligt uttalande, eftersom LCHF innebär att undvika de för tarmhälsan skadliga socker och stärkelse produkterna, som ofta är grundorsaken till ohälsa.
    Stärkelseprodukter som kall potatis, kallt ris och potatismjöl är helt OK inom LCHF. Detta diskuterades flitigt för ett antal år sedan och många som tillämpar LCHF idag, tänker på vikten med resistent stärkelse.

  2. Soki Choi står etablissemanget för nära och kommer med påståenden som är vilseledande. Två minuter in i detta TED-talk https://www.youtube.com/watch?v=EysEUauv3qM påstår hon något om den svenska sjukvården som helt enkelt är rena lögnen: Att den är grundad på vetenskap.

    LCHF är per se inte fattig på kolhydrater, utan på mat som ger ett snabbt och stort insulinpåslag. Mycket grönsaker, som tomater, paprika, lök, olika typer av sallad, stärkelsefattiga rotfrukter, stjälkselleri, rädisor, olika kålsorter, svamp, citron, aubergine, squash och så vidare, är en viktig beståndsdel i den dieten.

    Somliga kan till och med äta bär och lite frukt. LCHF utmålas som en rigid diet där alla äter samma, men så är inte fallet. Den går istället ut på att man undersöker sin tolerans för energi från kolhydrater och anpassar sin kost därefter. Den eventuella energiförlust som man gör på grund av intolerans mot energi ifrån kolhydrater kompenserar man genom att äta sig mätt på extra fett.

    Inom den ketogena kosten, som innebär en strävan efter användning av energi i form av ketonkroppar från fett istället för insulinhöjande sockerarter, rekommenderar man till och med ett högt intag av kolhydrater någon dag i veckan, eftersom man har sett att en tillfällig förändring och sedan tillbaks till det vanliga gynnar kroppen. Detta gäller dock inte för somliga, främst de med diabetes 1, som svårligen eller inte alls kan få igång sin insulinproduktion.

    Det pågår en ofta medveten desinformation om LCHF till vilken Soki Choi bidrar med sitt onyanserade prat om denna kosthållning.

Lämna ett svar till perAvbryt svar