BARNMAT. Som småbarnsförälder med en hektisk vardag är det enklast att välja barnmat som du kanske tror är hälsosam, men så är det inte alltid. Kiddylicious är en barnmatsserie med allt från smoothie-bitar och fruktsnören till potatisstavar, men det är faktiskt lika ohälsosamt som en skål smågodis eller potatischips.

Text: Berit Kvifte, ”Barnemat verre enn godteri!” | Översättning: Madeleine Lidman | Bild: Tine Mejlbo Sundfør – Privat foto

Den kliniska näringsfysiologen, Tine Mejbo Sundfør, anser att den största utmaningen i butikshyllorna med barnprodukter är att flera av dessa framställs som hälsosamma, trots att det inte alls stämmer. Därför tror mammor och pappor att de gör ett bättre val när de köper dessa produkter, än när de till exempel ger barnet en banan. Vissa av produkterna innehåller i själva verket lika mycket socker som en skål med lördagsgodis.

”Då har producenten begått ett fel – oavsett om det är en avsiktlig handling eller inte”, säger Tine Mejlbo Sundfør till TV Hälsa med anledning av ett inslag i norska TV2:s ”Matkollen”. TV-programmet gjorde att många småbarnsföräldrar fick kalla kårar längs ryggen.

Barnmat måste innehålla bra näring

Till skillnad från vuxna har inte barn en fullt utvecklad hjärna och kropp. Kroppen ska utvecklas med hjälp av näringsrik mat. Om barnen inte får tillräckliga mängder med de näringsämnen som kroppen behöver, till exempel jod och järn, kan det gå utöver den kognitiva utvecklingen ge bestående skador.

”Mängden socker i de nämnda produkterna tar utrymme från viktiga näringsämnen och barnet får ett sämre utgångsläge. En annan viktig poäng är att om små barn vänjer sig vid sött, kan de bli beroende av sötsaker när de växer upp. Om dessa sockerbomber ges utöver vanlig mat, kan det orsaka övervikt”, förklarar Sundfør.

”Potatisstavarna i mellanmålsserien hade en alltför hög salthalt innan produkten drogs tillbaka från marknaden och mängden salt minskades, men då var skadan redan skedd. En påse med salta snacks innehöll lika mycket salt som potatischips och då har man överskridit gränserna för sunt förnuft.

Barn ska ha minimalt med salt, eftersom för högt saltintag hos små barn i värsta fall kan överbelasta och skada njurarna. Det är något som alla borde veta – särskilt livsmedelstillverkare”, säger Sundfør.

Potatisstavarna ser väldigt hälsosamma ut vid första anblicken, men inuti påsen finns det 1,5 gram salt per 100 gram. En jämförelse mellan norska Sørlandschips med havssalt och märket Kiddylicious, visar att potatisstängerna är en överlägsen ”vinnare” vad gäller saltinnehåll.

Vill ha starkare regler för hur barnmat får marknadsföras

Livsmedelsverket i både Sverige och Norge har regler för varudeklarationen, men eftersom Norge är ett EES-land ger det större friskrivning för producenterna. Mantrat är att konsumenterna ska ha valfrihet, men du väljer inte alltid de bästa varorna på väg hem från jobbet när magen knorrar. Då är det lätt att göra dåliga val, både för sig själv och barnen. Tine Sundfør är knappast ensam om att kräva strängare regler för barnmat.

”Det blir extra bekymmersamt när produkterna levereras i ett paket som osar sundhet och målgruppen är små barn. Jag välkomnar ett bättre regelverk för produkter avsedda för de yngsta barnen och hur de ska få marknadsföras”, säger näringsfysiologen till TV Hälsa.

Kiddylicious innehåller rikligt med socker och salt

Camilla Tøsdal, chef för Friele foods som distribuerar Kiddylicious-produkterna, berättar för norska TV2 att potatisstavarna med det högsta saltinnehållet fasades ut för ett tag sedan. Potatisstavarna som säljs numera, innehåller 0,9 g salt per 100 g produkt, alltså 0,6 gram mindre, men räcker det?

Kiddylicious - produktfoto
Kiddylicious – produktfoto

”Så länge produkten inte ersätter mat, är den inte skadlig någon gång ibland, men tillverkarna kan bli ännu bättre. Varför inte kombinera professionell expertis inom näring, istället för att bara fokusera på snygga förpackningar och rymliga marknadsföringsbudgetar? Jag vill gärna tro att mycket av det som finns i hyllorna produceras i god tro.

När media sedan upptäcker produkter som är direkt ohälsosamma, men verkar sunda, måste något göras. Som föräldrar har vi ett ansvar, men det måste vara någon måtta på hur mycket du ska ha kunskap om.”

Läs mer: Läkare behöver ökad kunskap om kost och näring för patienternas skull

Barnmat med lika mycket socker som sega råttor

”Kiddylicious är utformat för att uppmuntra små barn att utveckla sin motorik, som att äta själva”, säger Camilla Tøsdal, men hon rekommenderar att Kiddylicious aldrig används som ersättning för vanliga måltider.

TV Hälsa konstaterar att på påsen med smoothie-bitar av jordgubbar och banan, står det att innehållet utgör ”en av fem om dagen” och också innehåller lika mycket socker som sega råttor. Hur mycket de motoriska (och kognitiva förmågorna) uppmuntras och stimuleras av mycket kolhydrater och mycket socker, som ”badar” i en koncentrerad fruktpuré, är inte lätt att förstå.

Tine Mejlbo Sundfør granskar barnmat. Foto: Anita-Sælø
Tine Mejlbo Sundfør. Foto: Anita Sælø

”Många småbarnsföräldrar spenderar tid på att läsa produktdeklarationerna för att göra rätt val för sina barn i en oöverskådlig djungel av produkter”, säger Sundfør och betonar att föräldrar inte ska plåga sig själva med dåligt samvete om de väljer snabba lösningar ibland.

”Det är mycket som ska fungera i en hektisk vardag, men utan att komma med pekpinnar vill jag uppmuntra föräldrar att laga middagen till barnen själva. Barnen kan oftast äta samma sak som de vuxna, om du inte tillsätter salt och mycket kryddor. Allt du behöver är en gaffel att mosa maten med. Samma sak med frukt och bär. Mosa det själv. Då vet du vad ditt barn får i sig”, säger Sundfør.

Tine Mejbo Sundfør tillägger dock att det finns många sorters barnmat på butikshyllorna som är bra alternativ till hemlagad mat.

Det är ändå bra att media är som en liten vakthund och slår larm om produkter som kan göra mer skada än nytta”, säger Tine Mejlbo Sundfør.

Text: Berit Kvifte

Relaterat

Föregående artikelLäkare behöver ökad kunskap om kost och näring för patienternas skull
Nästa artikelHandel med kryptovalutor för nybörjare
Berit Kvifte
Berit Kvifte har varit journalist i 40 år och har skrivit för bla: Mat & Helse, Halden Arbeiderblad, Hjemmet, Allers, Dagbladet Sørlandet och Norsk Telegrambyrå. Sedan 1990 har Berit fokuserat på hälsa och medicin efter studier i klinisk kemi och medicinsk psykologi vid Biomedicinsk Centrum i Uppsala.

Lämna ett svar