Lars Bern: Vad du behöver veta om kosten om du fått cancer

DEBATT. TV Hälsa publicerar ett kapitel från boken ”Den metabola pandemin: det största hotet mot en hållbar framtid” av Lars Bern med anledning av Cancerfondens gala den 6:e januari på TV4. Cancerfonden fokuserar på genetiska aspekter när fonden stödjer forskningen, men Bern anser att kosten i sig har stor betydelse vid behandling cancer.

Text: Lars Bern (fetningar: TV Hälsa) | Foto: Torbjörn Sassersson

Kapitlet: ”Behandling av cancer” av Lars Bern

Vad kan vi göra för att förhindra canceruppkomst och vad gör vi om en cancer redan bildats? Kan vi göra något åt skadade mitokondrier?

Med den ökande insikten om att cancer primärt är en metabol sjukdom och inte i första hand beror på skador på cellkärnans DNA, borde vården på allvar se över de rutiner man följer för behandling av dem som får en cancerdiagnos. Warburgs och andra forskares observationer rörande cancercellernas stora sockerberoende leder fram till den triviala slutsatsen; att den primära och omedelbara åtgärden vid en cancerdiagnos borde vara att sätta patienten på fasta för att senare gå in för en strikt ketogen diet.

Kostnaden för detta är låg. På det sättet minskar man näringstillförseln till cancercellerna radikalt, även om den inte kan stängas av helt, levern fortsätter ju att producera en viss mängd glukos genom den s.k. glukoneogenesen. Först sedan man fått in patienten i ett tillstånd av kontrollerad ketos och sett hur hon svarar på det, borde andra interventioner utvärderas och övervägas. Att sjukvården inte följer denna självklara regim är en stor gåta.

Vittnesmålen, om hur cancertumörer ofta men inte alltid går i remission ganska snabbt vid ketogen kost, är många och innebär att utgångspunkten för den fortsatta behandlingen blir klart gynnsammare om man på detta sätt försvagat cancern. Ett vanligt misstag som begås när man står på ketogen diet är att man kan hoppa över någon dag och ”unna” sig lite sötsaker. Det förstör snabbt effekten så att man får börja om från början att komma i ketos.

En alternativ och komplementär förberedelse inför en mer intensiv cancerbehandling är att låta patienten fasta några dagar. Även det minskar radikalt näringstillförseln till cancern och det stärker immunförsvaret.

Ketos och fasta slår mot alla cancerceller oberoende av hur de i övrigt ser ut och lämnar de friska cellerna ifred, något som inte gäller vårdens konventionella cellgift- och strålningsbehandlingar.

Den vanligaste invändningen mot ketogen kost – att ta bort alla blodsockerhöjande inslag i patientens kost (i princip alla former av kolhydrater och överskott av protein), är att kroppen själv via levern producerar glukos och håller glukoshalten i blodet uppe. Det skolmedicinen normalt bortser ifrån är att blodsockerpåverkan från kosten i realiteten medför en minst dubbelt så hög blodsockerhalt, som när glukos produceras i levern. Kostens glukos kommer nämligen nästan alltid i par med fruktos som man inte mäter, trots att fruktosen är skadlig för levern och är mycket gynnsam som näring för cancerceller.

Varje sackarosmolekyl är nämligen uppbyggd av en glukos- och en fruktosmolekyl som båda frigörs direkt av matsmältningen. Studier har visat att fruktosen accelererar celldelningen i cancern och alltså är skadligare än glukosen.

I övrigt är fruktos dålig som näring för oss människor och den har i princip samma skadliga effekt på leverfunktionen som alkohol. Med en icke ketogen diet får man även blodsockertoppar varje gång man äter som pumpar in näring i cancercellernas fermantation.

Man får lite perspektiv på den skenande cancerepidemin om man betänker att intaget av fruktos i USA steg tiofalt mellan åren 1970 till 1990, främst genom livsmedelsindustrins snabbt ökande tillsats av det industriproducerade sötningsmedel high fructose corn syrup och snarlika produkter. Allt talar för en liknande utveckling globalt med en viss fördröjning.

Den mat som idag erbjuds cancerpatienter på våra sjukhus är även mycket rik på andra lättförbrända och blodsockerhöjande kolhydrater, vilket givetvis är komplett vansinne.

Detsamma måste sägas om vårdens rutin att förse cancerpatienter med sockerrika näringsdrycker för att de inte skall magra.  Att läkarkåren stillatigande accepterar detta är ett stort underbetyg till deras kompetens och ansvarstagande.

Vad vi däremot med stor vetenskaplig evidens vet redan genom nobelpristagaren Otto Warburgs forskning för nästan 100 år sedan, är att om vi har cancerceller i kroppen (som alla har) då gynnas en cancertumörutveckling starkt av högt blodsocker tillsammans med förhöjd utsöndringen av tillväxthormoner som insulin och IGF1. Den utsöndringen drivs av högt blodsocker orsakat av olämplig kost.

Text: Lars Bern

Källa: ”Den metabola pandemin: det största hotet mot en hållbar framtid”

Lars Bern är grundare och vice ordförande i Riksföreningen för Metabol Hälsa