Cancer under kontroll med kompletterande behandling

1163
Bengt Bakke - Privat foto
Bengt Bakke – Privat foto

Efter ett besök hos allmänläkaren i mars år 2019, fick Bengt Bakke (f. 1962),  från Bergen i Norge, höra att han hade cancer i bukspottkörteln. En kontroll visade att han drabbats av en mycket sällsynt form av cancer, som sitter i gallgången.

Text: Birthe Storaker, “Kreften under kontroll med komplementær behandling” | Översättning Madeleine Lidman

Diagnosen gallgångscancer, ställdes bara två veckor efter den första diagnosen. Då hade han undersökts i gallgången vid Haukelands universitetssjukhus och samtidigt fått ett litet rör, en så kallad stent, för att leda gallflödet in i tunntarmen. Han började omedelbart leta på nätet, för att om möjligt hitta effektiva stödbehandlingar och han konsulterade även Hälsomagasinets ansvarige redaktör för råd.

“Till min stora förvåning hade jag en ovanlig cancerform, som bara drabbar 200 personer varje år, i Norge”, säger Bengt.

Symptom

Cirka en månad tidigare hade Bengt märkt av hur det kliade alltmer i huden, på baken och låren. Senare fick han veta på sjukhuset att dessa symptom var tecken på att gallgången var blockerad, vilket fick gallan att rinna in i omgivande vävnader istället för att tömmas i tunntarmen. Några veckor senare upptäckte han att urinen var ljusbrun som te och att avföringen var ljusfärgad. Samtidigt förvärrades hans allmäntillstånd.

“Då insåg jag att det här var allvarligt och min dotter körde mig till läkaren”, säger Bengt.

Läkaren kommenterade att han var “gul i ögonvitorna”. Det var ett tecken på gulsot och ett symptom på att gallfärg samlats i blod och vävnader. Det här hände i april, ungefär tre veckor efter att besvären med klåda hade börjat. Bengt blev inlagd på Haukelands universitetssjukhus, efter en läkarkonsultation.

Symptomen han drabbats av kände han väl igen, eftersom hans pappa hade haft likadana. Pappan dog av cancer i bukspottkörteln år 2007.

Läs mer: Läkaren som struntade i cancerrådet att “leva som vanligt” och blev frisk[are] genom självstudier

Behandling och egna åtgärder för att bli av med cancer

Från det att han fick sin första diagnos, började Bengt ta stora doser C-vitamin (30 g per dag) och en kombination av låga doser av naltrexon och R-alfa-liponsyra. Han tog även kaffelavemang en gång per dag, förutom att han regelbundet tog cannabisolja.

När Bengt överfördes till canceravdelningen, diskuterade han stödjande behandling med läkarna utan att få något gehör. Han hade med sig artiklar om C-vitamin och användningen av “supermedicinen”, som inte någon ville skriva ut: naltrexon. Överläkaren tog emot informationen, men ansåg att det “saknades dokumentation” om effekterna.

“Anledningen till att jag tog stora doser C-vitamin, är för att det genererar stora mängder väteperoxid i cellerna. Den här reaktiva molekylen blir sedan neutraliserad i normala celler, men inte i cancerceller. Cancerceller producerar nämligen lite av enzymet katalas, som normalt bryter ned väteperoxid till syre och vatten (H2O). Friska celler har däremot tillräckligt med katalas och skadas därför inte av stora doser C-vitamin, tvärtom”, säger Bengt.

“Den amerikanska biologen och läkaren Bert Berkson, driver en klinik i New Mexico, där han behandlar cancer genom att injicera opioidantagonisten naltrexon och alfa-liponsyra intravenöst. Jag tog 300 mg R-alfa-liponsyra både morgon och kväll samt naltrexon”, säger han.

Dessutom valde han att gå på en strikt ketogen diet, från den tidpunkt då han fick diagnosen, till det konstaterades att han inte hade någon spridning av cancern. Den 23 maj år 2019 opererades han.

“Som kostrådgivare har jag levt på en lågkolhydrat/fettrik kost sedan år 2010, något som kan ha försenat diagnosen. Kosthållningen är inte det enda som påverkar om man får cancer, även om en ketogen kosthållning har visat sig kunna begränsa cancertillväxten och jag kanske inte följt den kosthållningen tillräckligt bra”.

Situationen idag

“Jag letade själv upp några matsmältningsenzymer, som jag tar vid varje måltid på grund av operationen i bukspottkörteln, säger Bengt.


“Läkarna tycker att jag har återhämtat mig snabbt och jag är nu i så bra form att jag har börjat träna igen.”


Det bygger på Gonzalez-protokollet, som Hälsomagasinet har skrivit ett antal artiklar om. Han följde inte hela protokollet, men fann att enzymerna fungerade bra.

“När jag började ta cellgiftsmedicinen, ett halvår efter operationen och berättade för canceröverläkaren att jag tog gramdoser av C-vitamin, sa hon ‘det får du inte göra eftersom det kan försvaga effekterna av cellgifterna.’ .Jag höll inte med. Det här har varit framgångsrikt i över 60 år. ‘Du kan få diarré av det’, sa hon. När jag sa till henne att jag gick på liposomal C-vitamin, började hon dock anteckna! Jag har också gett mycket information om C-vitaminer och låga doser naltrexon till cancerläkarna på Haukeland. De tog till sig det!”

“Jag skulle inte enbart använda naturliga metoder om cancern varit spridd och prognosen för att bli frisk var god enbart med operation. Men den kompletterande behandlingen är förmodligen anledningen till att jag fick en bra utveckling. Jag har bara tagit cellgifter i tablettform, som en förebyggande åtgärd fram till december år 2019.”

Alla testerna visade att allt var som det skulle vara och immunförsvaret var på topp. Men den 13 december tog Bengt nya CT-bilder och då upptäckte man en mörk fläck. Läkaren trodde att det var ärrvävnad.

“Jag tänkte inte på det förrän jag kallades tillbaka till sjukhuset igen i februari”, säger han.

Läs mer: Robert Thomas forskning ger oss livsstilsråd för cancerdrabbade

En bekymrad överläkare hade konfererat med röntgenläkarna och drog slutsatsen att en cancertumör hade kommit tillbaka. Den här gången gick den inte att operera, eftersom det satt för nära huvudpulsådern.

“Det här är en väldigt allvarligt och mycket dåligt prognos”, sa läkaren bekymrat.

“Jag hör vad du säger, sa jag. Då erbjuder ni cellgifter och jag gör mina ‘alternativa åtgärder’, sa jag. Från den dagen började jag återigen med mina åtgärder, som innebar en strikt ketogen kosthållning samt kosttillskott, som byggde upp immunförsvaret. Jag köpte också boken om Øyvind Torp. Där hittade jag intressant information om så kallade ‘hämmare’ av polyfenoler, som kan motverka bildandet av blodkärl till cancercellerna. Jag klarade av cellgiftsbehandlingen mycket bra. Har tränat bootcamp 4 gånger i veckan och jag har faktiskt aldrig varit i så bra form som nu.”

“Den 16 mars tog jag nya CT-bilder. När jag veckan efter fick det positiva svar som jag förväntat mig, började även de två läkarna som behandlat mig att notera flitigt. CT-bilderna visade att det inte fanns några tecken på ökning eller spridning. Alltså var cancern helt i vila! Jag hade vunnit igen”, avslutar Bengt Bakke.

Gallgångscancer är en tumör som uppstår i slemhinnan i gallgången, antingen inuti eller utanför levern. Diagnosen ställs ofta för sent och prognosen är därför dålig i många fall. Om diagnosen ställs tidigt och tumören kan tas bort är ett tillfrisknande möjligt.

Text: Birthe Storaker

Relaterat

Bengt Bakke är utbildad kostrådgivare TMS och NLP-rådgivare. Han driver företaget Optimalkost och erbjuder kostrådgivning och personlig rådgivning. Sajt: Optimalkost.no

Källor

  • Saul AW. Hvorfor er vitamin C så nyttig mot kreft? VOF 2019; 10 (5): 100–3.
  • Integrative MedicalCenter: Dr. Burton Berkson
  • Statens legemiddelverk: Lavdose Naltrekson
  • Poleszynski DV. Kliniske forsøk med enzymterapi mot kreft sabotert av ”kreftmafiaen”. VOF 2019; 10 (1): 70–7.
  • Oregon State University: Lipoic Acid
  • LDN – Low dose naltrexone
  • Healthline: What is Alpha-Lipoic Acid?

Kommentera