DEBATT. Varför har vi ett sug efter socker och sött? Ibland bara måste jag få i mig lite sött! Jag vet att jag inte borde, men bara en kaka till. Låter det bekant? Vi har alla upplevt det.
Text: Birthe Storaker, ”Smaken på det søte liv” | Översättning: Madeleine Lidman
Konstant ”sug efter socker och sött”
Låt oss börja från början: I fosterstadiet ligger vi och simmar i något som tydligen ska ha en svag smak av sött (fostervatten) om mamman är hälsosam och frisk och graviditeten förlöper normalt. Kanske får vi smak för ”sött” redan då? Har du någonsin smakat bröstmjölk i vuxen ålder? Det har också en söt smak.
Inte är det konstigt då att vi senare und.er hela livet förknippar sött med något tryggt och bra? Vi vill unna oss det goda (det söta), ”Om du äter upp din mat får du dessert!”, har säkert många av oss fått höra. Så skapar vi ett behov att belöna oss själva och barnet med socker. Vad som ofta händer är att 20–30 minuter efter sockerintaget är barnet allt annat än tålmodigt och snällt. Jag har inga siffror på hur ofta jag sett barn gå upp i varv och visa sig från sin värsta hyperaktiva sida. Det som förvånar mig mest är att många småbarnsföräldrar har märkt samma sak, men ändå fortsätter ge barnen socker.
Läs mer: Barnmat kan innehålla lika mycket socker som godis
Varför tänker inte fler på vad barnen får i sig?
Barn som får mycket socker blir okoncentrerade, hyperaktiva, aggressiva, rastlösa eller nervösa. De kan inte sitta still i skolan. Koncentrationen kring ämnet de undervisas i varar i 15–20 minuter. Många barn kommer till skolan utan att ätit frukost. Det innebär att blodsockernivåerna är mycket låga. Många av dem är totalt okoncentrerade redan från början, så hur i hela världen ska de då kunna lära sig någonting?
Den konventionella medicinen och skolan försöker hjälpa hyperaktiva barn med särskilda resurser som sepciallärare och psykologer samt amfetamin (som kallas Ritalin, men har samma innehåll). Många barn kan bli bättre och lugnare, men det krävs en förändring i kostvanorna, något som kan vara en prövning för hela familjen under några veckor, men det är värt ansträngningen. Det värsta sötsuget kan vara över efter 3–4 veckor för barnen, medan det för vuxna kan ta längre tid, enligt min erfarenhet.
Läs mer: Coca-Cola bakom ILSI – har infiltrerat statliga hälso- och näringsorgan
Obalans av mineraler
Vilka obalanser hittar vi hos barnen? Väldigt ofta har de brist på kalcium och upptaget av både magnesium, krom och zink. Samtidigt förbättrar det balansen mellan kalcium och magnesium. Doseringen av olika ämnen är individuell, men mineralanalyser av hårstrån ger en bra utgångspunkt för doseringsförslag.
Dessutom mäter vi intolerans mot en mängd olika matvaror och tillväxt av hundratals olika mikrober (virus, bakterier, svampar och parasiter). Väldigt ofta är barnen (och de vuxna med för den delen!) fulla av svampinfektioner. Socker är en maträtt för många svampar och andra mikrober. Tillväxt av dem kan orsaka allergiska reaktioner som i sin tur kan leda till nya hyperreaktioner. Färgämnen och tillsatser i mat kan också orsaka sådana reaktioner.
Vad händer i kroppen när vi äter socker och sött?
Vad är vitt socker och behöver vi det? Vitt socker är uteslutande negativt. Det innehåller inte några näringsämnen vi behöver och dränerar också kroppen på en mängd olika ämnen. I synnerhet går det ut över magnesium och krom (urinutsöndringen ökar med dessa två).
Det vita sockret har genomgått en 14–15 kemiska processer som tar bort alla vitaminer och mineraler.
Melass, som är ett tidigt skede i processen, är mycket hälsosamt (köps på hälsokost och välutrustade matvaruaffärer). Kan med fördel användas i det mesta av matlagningen, istället för socker. Om vi måste söta med något, rekommenderar jag ekologiskt råsocker. Många barn får fruktjuicer i stora mängder, kom ihåg att juicen kan innehålla lika mycket socker som läsk. Så är du törstig, drick rent vatten. Praktiskt taget alla Tines yoghurtar innehåller lite socker. Litago är lika sött som cola? Ett bra alternativ är Biola naturell med färsk frukt skuren i bitar. Pasta och pizza är fulla av vitt fint vetemjöl som också är ett allergen. Detta omvandlas snabbt till ”socker” och bör också undvikas så mycket som möjligt. Öka snarare mängden protein och var inte rädd för fett.
Läs mer: Dåliga kostrekommendationer – På 1970-talet byttes fettet ut mot socker
När du äter något sött påbörjar du insulinproduktionen i bukspottkörteln. Och det är insulinet som är den ”stora, stygga vargen” i det här sambandet. Detta är också anledningen till att ”konstgjorda” sötningsmedel inte har någon viktminskningsseffekt, enligt min mening. Känner du någon som har blivit smalare genom att ersätta socker med konstgjorda sötningsmedel?
Varje gång du äter socker ökar din insulinproduktion. Om du äter socker ofta utvecklar du lätt en snabb insulinutsöndring (hyperinsulinism). Det får i sin tur blodsockret att bli instabilt och ofta för lågt. Konsekvensen av det blir ofta att behovet av sött ökar och när du blir ”trött” nog, ökar även behovet av salt, det stimulerar trötta och ofta överaktiva binjurar. Binjurarna försöker ofta göra oss piggare genom att öka produktionen av adrenalin och kortisol. Därför blir vi enkelt förklarat, lite irriterande, stressade och mentalt instabila. Hos vuxna ser vi ofta lågt blodsocker (hyperglykemi), vilket är en av flera utlösande faktorer för ångest och depression.
Lågt blodsocker
Ofta är människor med lågt blodsocker kalla om händer och fötter och kan känna sig lätt frusna rent allmänt. Yrsel (speciellt om du står upp snabbt) och huvudvärk/migrän (här ofta även med ett matsmältningsproblem), sötsuget efter en större måltid, svettiga handflator (och fötter) och nattsvett är uppenbara symtom på att blodsockret och förbränningen är ur kurs. Hos barn kan man ofta se att de svettas i bakhuvudet och att kudden är fuktig.
Obehandlat lågt blodsocker (hyperglykemi) kan utvecklas till diabetes efter ett tag (men andra faktorer är också viktiga här!) Jag tror inte längre att diabetes är genetiskt relaterat, utan hänger ihop med kosthållningen. Statistik jag har sett från Sverige antyder en femfaldig ökning av diabetes under de senaste 40 åren.
Diabetes är fortfarande en allvarlig sjukdom, med många ”sidosjukdomar” som förstör livskvaliteten och förkortar livslängden.
Läs mer: Sockerintaget – Varning för bröd som är stärkelse som blir till socker
Konstgödsel och aggressiva odlingsmetoder har utarmat jorden på många mineraler, inklusive magnesium och krom. Magnesium är viktigt vid förbränning av kolhydrater (socker, stärkelse och alkohol). Insulinet blir mer effektivt när du äter krom. Mangan och zink är andra viktiga faktorer, förutom B-vitamin (särskilt B6).
Begäret efter socker och sött, ökar ofta även suget efter andra stimuli. Kaffe, nikotin och berusningsmedel är det mycket lättare att minska ner på, om du först reglerar blodsockret. Institutioner som hanterar personer med problem relaterade till det här bör verkligen göra ett försök med en kombination av rätt kost och riktig och korrekt användning av vitaminer, mineraler och fettsyror
Bitterämnen hjälper också till att reglera ditt sug efter socker och sött. Finns det något du kan hjälpa dig själv med? Ja, ta åtminstone 200 mg magnesium (på kvällen/middagen), då kommer du att sova och koppla av bättre. Små barn 100–150 mg, 125 mg krom till frukost och middag och extra B6 (billigast på apoteket) och/eller ett B-komplex. Jag tycker att en bra antioxidant, hjälper ett bra multivitamin mineralkomplex och omättade fettsyror (med tonvikt på Omega 3) hjälper till att hålla sötsuget i schack.
Läs mer: Coca-Cola bakom ILSI – har infiltrerat statliga hälso- och näringsorgan
Jag vågar påstå följande: hade vitt socker kommit ut på marknaden idag, skulle det ha varit förbjudet eller varit receptbelagt. Om vi vill ha ett bra, långt och hälsosamt liv, måste vi göra något åt den mängd socker som många människor helt okritiskt får i sig – både vuxna och barn: Kanske den här lilla artikeln kan få in dig på ett nytt och bättre spår? Jag hoppas verkligen det – lycka till med ditt nya, sockerfria liv.
Text: Birthe Storaker
