Diagnostistik – Blir patienten placerad i ett vittnesbås mot sig själv?

1852

Kriminologen, författaren och den tidigare politikern Kjersti Ericsson ställer frågor om diagnostistik inom hälsovården efter att hon upplevt sig vara sjuk trots att provsvaren visade att hon var frisk. Hur mycket hänsyn tas till patientens vittnesmål om sin egen hälsa när provsvaren är normala?

Text: Arnt-Olav Enger, TV-Helse.no, ”Når prøvene er fine men du likevel føler deg syk”

När Kjersti Ericsson blev sjuk och provsvaren inte varnade för att något var fel började hon att ställa frågor huruvida det tas hänsyn till en patients erfarenheter om sin egen hälsa i samtal med den läkare som ställer diagnosen.

Se videointervjun med Kjersti Ericsson där hon går in på var i en utredning en patients trovärdighet kan hotas. Provsvaren speglar inte patientens historia, så vilken status bör dessa ha? Dessa är några av de frågor Ericsson funderar på efter sin egen sjukdomserfarenhet.

Diagnostistik – för vems skull?

Kjersti Ericsson ställer frågor om diagnostistik inom hälsovården efter att hon upplevt sig vara sjuk trots att provsvaren visade att hon var frisk. - Foto: Arnt-Olav Enger
Kjersti Ericsson ställer frågor om diagnostistik inom hälsovården. – Foto: Arnt-Olav Enger

”Läkaren på akuten blev emellertid inte särskilt klokare av det som jag som patient kommunicerade. Patientens berättelse ser ut att vara till mest nytta när symptombilden för läkarens tankar till en sjukdom som vanligtvis yttrar sig på samma sätt som patientens beskrivning av plågorna”, skriver Ericsson i artikeln ”När kroppen vittnar mot dig”, publicerad i en norsk läkartidning.

Det här speglar en upplevelse som många patienter erfar i situationer som denna. Patientens trovärdighet är sårbar menar Ericsson och skriver i sin artikel att:

”Likväl händer det att patienter upplever läkarkonsultationen som en slags rättegång”.

Litar läkare mer på provsvaren än på patienter i en sådan situation? Kan det bero på att patienterna får för lite tid eller blir patienten placerad i ett vittnesbås mot sig själv med risken att framstå som mer frisk än vad denne egentligen är?

Text: Arnt-Olav Enger | Översättning: Torbjörn Sassersson

Föregående artikelToxoplasma och bornavirus kan påverka psyke och beteende
Nästa artikelMagmediciner mot sur mage ökar dramatiskt risken för magcancer vid långtidsanvändning
Arnt-Olav Enger
Arnt-Olav Enger är en frilansande videojournalist, reporter, filmproducent och fotograf. Han har en utbildning från University of Teesside och bor för närvarande Telemarken i Norge. Han är innehållsproducent för TV Helse Norge.

2 Kommentarer

  1. Kjersti Ericsson. Tog du Vaccin före du blev dålig? Turistvaccin, influensavaccin eller något annat vaccin.
    Har upplevt det du beskriver. Det tog lång tid före dem till slut fann mitt problem, nio år faktiskt.
    Från början trodde inte ens mina närmaste på mig, så det var en tuff period, speciellt tufft när man inte blir trodd. Blev kallad hypokondriker ett antal gånger.
    Bra att du talar ut.

  2. Vårdfacket klockade hur mycket tid en läkare ger patienterna. I genomsnitt 4,5 minuter.

    Som FD akutvårdare kan jag intyga att det stämmer.

Lämna ett svar