Myndigheterna i Mongoliet befarar att två ryska turister som dog i slutet av april månad, kan ha smittats av den mycket dödliga bakterien Yersinia pestis. Pesten, även kallad för digerdöden och den svarta döden, tros ha tagit livet uppemot halva av världens befolkning i mitten av 1300-talet.

Text: Sanja R. Juric

I fredags rapporterade tidningen Siberian Times att paret som var på besök från Sibirien, avled i provinsen Bayan-Ulgii i Mongoliet. Enligt myndigheterna hade både den 38-årige mannen och hans 37-åriga hustru, ätit köttet av ett smittat murmeldjur. Mannen dog den 27 april och hans gravida fru tre dagar senare. Paret lämnar fyra små barn efter sig.

Medicinsk personal anlände i skyddsutrustning till flygplatsen i Ulaanbaatar, Mongoliets huvudstad, för att omhänderta passagerare som hade kommit från den drabbade regionen. Det befann sig närmare 160 passagerare på flygplanet. De flesta undersöktes i närheten av flygplatsen, men ett antal skickades vidare till sjukhus. Elva passagerare har satts in under karantän på obestämd tid. Alla 158 individer som paret ska ha kommit i kontakt med har också satts i karantän i provinsen. Det var oklart vilka ytterligare områden skulle påverkas av karantänen.

Murmeldjur, den misstänkta smittokällan, är kända för att bära en av de dödligaste formerna av pestbakterien. Pesten sprider sig till människor antingen genom parasitiska loppor eller genom konsumtion av djurets kött och är därför förbjudet att äta i Mongoliet.

Den svarta döden, digerdöden

Forskare är oense hur många som faktiskt dog av pesten under medeltiden. Vissa menar på att en tredje del av världens befolkning dog under mitten av 1300-talet. Enligt andra beräkningar ska närmare 50 procent av den europeiska populationen ha dukat under för den svarta döden. Mellan 75 och 200 miljoner människor tros ha dött av smittan i Europa och Asien.

Sjukdomen förekommer även idag och hundratals har dött under de senaste åren. Tack vare antibiotika har sjukdomen kunnat behandlas. Enligt WHO har det registrerats 3, 248 fall av digerdöden mellan 2010-2015, av dessa har 584  avlidit. I de fall där man sätter in behandling i god tid har dödligheten legat på cirka 10%. Utan behandling har 90% av de smittade dött inom loppet av tio dagar.

I den kinesiska staden Yumen fick 30,000 individer sättas i karantän 2014, efter att en man hade smittats av pesten. Även i detta fall har det rört sig om kontakt med ett smittat murmeldjur.

Amerikanska CDC rapporterar att varje år insjuknar cirka sju personer av pesten i USA. De flesta av fallen ska dock ha inträffat i Afrika under 1990-talet, även om rapporterna visar på ett stort antal rapporterade fall även i Asien och Sydamerika.

Fakta om digerdöden

  • Pesten orsakas av bakterien Yersinia pestis, en zoonotisk bakterie som vanligen finns i små däggdjur och deras loppor.
  • Människor som är infekterade med Y. pestis utvecklar ofta symtom efter en inkubationsperiod på en till sju dagar.
  • Det finns två huvudsakliga kliniska former av pestinfektion: böldpest och pneumonisk. Böldpest är den vanligaste formen och kännetecknas av smärtsamma svullna lymfkörtlar eller bölder.
  • Pesten överförs mellan djur och människor genom bett av smittade loppor, direktkontakt med infekterade vävnader och inandning av infekterade andningsdroppar.
  • Pest kan vara en mycket allvarlig sjukdom hos människor, med ett fall av dödlighet på 30% till 60% för böld typen, och är alltid dödlig för pneumonisk typ när den lämnas obehandlad.
  • Antibiotikabehandling är effektiv mot pestbakterier, så tidig diagnos och tidig behandling kan rädda liv.
  • För närvarande är de tre mest endemiska länderna Demokratiska republiken Kongo, Madagaskar och Peru.

Text: Sanja R. Juric 

Föregående artikelHvordan «20-regelen» vil redde øynene dine
Nästa artikelTvå fall av mördarsvamp upptäckta i Norge – Candida auris
Sanja R. Juric
Sanja R. Juric har fil. mag inom socialantropologi. Sanja är frilansskribent inom hälsa. Hon har en bakgrund inom företagsutveckling och har arbetat ett antal år med utredningar, anbudsskrivning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Sanja har även utvärderat EU projekt ett antal år, arbetat på uppdrag av ABF, Universitets- och högskolerådet m.fl.

Lämna ett svar