“Vi har ingen aning om vad vi gör med patienterna när vi kombinerar många olika läkemedel till de äldre. Äldre människor tål mediciner sämre och drabbas av fler biverkningar. Tidigare i år hade vi en patient som tog 20 olika mediciner per dag. Det är helt oförsvarligt”, säger sjukhemsöverläkaren Pernille Bruusgaard till TV Hälsa.

Text: Berit Kvifte, “Dødelig cocktail på sykehjemmet” | Översättning: Madeleine Lidman | Bild av läkemedel. Foto: Rawpixel.com. Licens: Pexels (free use)

“Polyfarmaci är skrämmande, dyrt och onödigt och jag tänker inte hålla tyst om vad som händer i stor skala inom äldreomsorgen”, säger sjukhemsöverläkaren på Bekkelagshemmet i Oslo, som drivs av kyrkans stadsmission.

Under flera år har hon varit involverad i att minska äldres användning av medicin.

För säkerhets skull

Behandling av en sjukdom kan förvärra en annan. Patienterna får nya läkemedel mot biverkningarna av andra läkemedel. Olika tillstånd behandlas “för säkerhets skull”. 85-åringen behandlas av en allmänläkare, olika specialister, av en akutläkare, sjukhemsläkare och på sjukhus. Varje sjukdom har sin egen behandlingsplan och varje specialist behandlar “sin” sjukdom. Ingen tar det totala ansvaret och ser tabletthögen som byggs upp över tid.


Den ena medicinen slår ut effekten av ett annat läkemedel och i värsta fall kan tabletthögen sluta i en dödlig cocktail. De gamla vet sällan själva vad tabletterna kallas och vilka fördelar de har, eller när de ska ta dem.


De tar medicinen utan att protestera. Läkemedelsindustrin gnuggar händerna. Slentrian och oengagemang blir det pengar av.

“De äldre vet inte vad som är vattendrivande eller vad som är blodförtunnande. Tänk om de ramlar och slår sig? Då kanske de inte ska ta blodförtunnande, men hur ska de veta det? Vad händer om den äldre är uttorkad? Då ska han inte ha vattendrivande, men hur ska patienten känna till det? Och hur är det med starka smärtstillande läkemedel? Ibland får de smärtstillande under flera år efter en höftoperation!”

“Läkare följer inte upp det hela”, säger sjukhemsöverläkaren uppgivet.

Hon är besviken över sin egen yrkeskår som inte aktivt undersöker hur läkemedlen fungerar på patienten och om de faktiskt behöver dem.

Tablettomsorg

Pernille Bruusgaard berättar om patienten som kom till Bekkelagshemmet i somras. Med sig hade hon “receptet för en hel dag”: 20 mediciner.

Pernille Bruusgaard, överläkare. Foto: Kristin Rosmo
Pernille Bruusgaard, överläkare. Foto: Kristin Rosmo

“Det är den värsta medicinlistan jag någonsin har sett. Ett läkemedel skulle tas en halvtimme innan matdags, ett annat tillsammans med maten, andra skulle inte tas samtidigt, men mittemellan eller så skulle det gå tre timmar. De andra skulle tas före frukost eller strax innan sänggåendet. Sjuksköterskorna tillbringade all sin tid med tabletterna, medan patienten blev sittande.

Inte någon funderade över vad hon tog medicinerna för, då det enda som betydde något var att hon skulle ta medicinen vid rätt tidpunkt. Den gamle mannen kunde sitta där med gråt i halsen och svullna ben, men det var det ingen som hade tid med. Det är förfärligt. Hur kan mina kollegor tro att 20 mediciner är bra för någon över huvud taget? Inte ens den friskaste eller mest rörliga personen skulle tåla det”, säger Pernille.

Högen växer

Läkarna tar sällan bort medicin, utan fyller på med nya utan att undersöka vad som finns i dosetten.

“Gamla människor tål medicinerna sämre och får ofta biverkningar. Det är inte alltid läkarna vet om det är sjukdomen eller biverkningarna de behandlar. Patienterna står kvar under flera år på mediciner avsedda för akut sjukdom, eller mediciner avsedda för förebyggande av stroke, urinvägsinfektion eller frakturer.

Läkemedelsindustrin driver på och tjänar bra på förebyggande behandling utan dokumenterad effekt.

Sedan behandlas patienterna dessutom för sina aktuella sjukdomar och symptom, som kronisk lungsjukdom, gikt, diabetes, hjärtsjukdom, psykiatriska och neurologiska sjukdomar, smärta och förstoppning. Då blir medicinlistorna långa. I Norge använde vi läkemedel för 27 miljarder norska år 2017.

Trots att människor över 65 år endast utgör cirka 15 procent av befolkningen, används mer än hälften av alla läkemedel av patienter i den åldersgruppen. Sjukhemspatienter använder i genomsnitt 7-8 olika mediciner dagligen på nationell basis. Med en kort förväntad livslängd måste behandlingsmålet vara att sista tiden blir så bra som möjligt.”

Tagit tag i problemet

På Bekkelagshemmet har de gjort upp med kulturen i medicinrummet. «Tablettrullen» utvärderas noggrant och halveras ofta ganska snabbt. På vårdhemmet där Pernille arbetar använder patienterna i genomsnitt 2-3 olika mediciner per dag.

Pernille Bruusgaard förklarar att när nya patienter flyttar till Bekkelagshemmet, bjuds de anhöriga in till ett vårdsamtal. Här får de berätta om sina bekymmer, utbyta information för att uppnå ömsesidigt förtroende och för att få realistiska förväntningar om förälderns eller makens ytterligare sjukdomsförlopp.

I samarbete med patienten, personal och anhöriga diskuteras de mediciner hen kan behöva ta med sig till sjukhemmet. Relevanta frågor ställs:

  • Kan något av läkemedlen förvärra sjukdomen?
  • Är patienten symptomfri eftersom medicinen fungerar eller för att tillståndet har förändrats?
  • Är det lämpligt att fortsätta den förebyggande behandlingen när patienten lider av biverkningar, eller har en kort tid kvar att leva?

“De anhöriga vill i allt större utsträckning städa upp och minska sin närståendes stora medicinförbrukning”, säger Pernille nöjd.

Det hjälper till att ta upp den här frågan i media och Pernille kommer att fortsätta in i de politiska korridorerna och har redan en dialog med den norska äldreministern Åse Michaelsen, för ett gott samarbete.

“Äldreomsorgen är en bransch med knappa på resurser. En viktig fråga är då vad vårdgivare ska spendera sin tid på. Särskilt på sjukhem där många är väldigt skröpliga när de kommer och har en kort livslängd.

Jag har sett många spendera halva arbetsdagen i medicinrummet och resten av arbetsdagen med att ge medicinen till patienten. Gör detta patienterna bättre? Hur kan någon tänka att 12 tabletter om dagen gör vardagen bättre för en skröplig gammal man med ett stort vårdbehov?

Vad patienterna behöver istället är bra vård, närhet, aktivering och säkerhet, att bli sedda och hörda och att någon pratar med dem. Vi vet vad som fungerar, men använder fortfarande mycket resurser på tabletter som inte har någon betydelse för patientens välmående”, säger sjukhemsöverläkaren.

Flera hundra verk per år

Pernille Bruusgaard lämnar det somatiska ett tag och ägnar sig åt matematiken. Omsorg är styckpriser och beräkningar.

“I Norge spenderade man 27 miljarder norska kronor på läkemedel år 2017, varav de över 65 år använde mer än hälften. Det är 13 miljarder norska kronor per år på mediciner för äldre. På Bekkelagshemmet används en tredjedel jämfört med andra sjukhem.

Om fler följer vår modell, där vi aktivt undersöker effekten av medicinen och tar bort det som inte fungerar, kan istället flera miljarder kronor spenderas på god och effektiv behandling! Att patienterna får sin blöja bytt vid behov, de får hjälp att äta, hjälp att duscha, får det lugnt och trevligt vid matbordet, fokus på mat och mysighet. De behöver inte vakna två timmar tidigare eftersom de måste ta medicin innan de kan äta frukost. Det blir en annan stämning. Det blir omsorg.

Äldreomsorg med fokus på individens behov”, säger Pernille och blir mjuk i rösten.

Men puls och temperatur stiger snabbt när vi fortsätter att prata om verkligheten på norska sjukhem och olika exempel på bristande kontroll och rutiner.

Totalansvar

“Och så var det patienten som fick 20 mediciner. Patienten hade just fått en läkemedelsgenomgång från en farmaceut på Ullevål sjukhus, i Norge, som rensade i tablettcocktailen!. Det är ju garanterat så att med den mängden blir det interaktioner (läkemedel som arbetar mot varandra/inte bör användas ihop). Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård vet att en sådan tablettcocktail inte är bra och i värsta fall farlig, men ingen höjer rösten för en förändring. Respekten för vad andra beslutar är större än modet att våga säga ifrån.”

Om du fick bestämma då?

“Vi måste få journalsystem på plats som när en läkare försöker lägga till antalet x mediciner, så ska varningslamporna lysa och en totalbedömning krävas. Efter till exempel fem mediciner, kommer en varning till läkaren som säger i klartext: «Nu är du ansvarig för den totala medicineringen – indikationer och interaktioner måste dokumenteras!» Jag vill ha riktlinjer där läkarna är ansvariga för det helheten.

Fokus, tid och pengar måste flyttas från medicinerna till patienterna på sjukhemmet. Vård, omsorg och lindring måste vara det viktigaste. Det måste bli slut på att övermedicinera äldre patienter med massor av tabletter dagligen. Det döljer patientens verkliga utmaningar, försämrar livskvaliteten, orsakar sjukdom och i värsta fall dödsfall.”

Peter Gøtzsche - Foto: RFHLstockholm.se
Peter Gøtzsche – Foto: RFHLstockholm.se

Dödliga biverkningar

“Vi lever i en värld som är så överdiagnostiserad och överbehandlad att våra läkemedel i höginkomstländer är den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtsjukdom och cancer”, skriver Peter C. Gøtzsche, professor och tidigare chef för Nordic Cochrane Center på Rikshospitalet i Köpenhamn, i ett mail till Dagbladet.

I ett annat inlägg i BMJ skriver Gøtzsche att ett stort antal dödsfall beror på användningen av NSAID (tex Ibuprofen och Voltaren).

“De flesta av de som dör skulle kunna klara sig bra utan medicinen eller genom att ta paracetamol. Idén om att NSAID har en antiinflammatorisk effekt har avvisats i placebokontrollerade studier,” skriver han i inlägget.

Han påpekar att flera oberoende studier i Europa och Nordamerika har påvisat detta.

Dör av felaktig läkemedelsanvändning

Norska läkemedelsmyndighetens årliga biverkningsrapport visar på cirka 155 dödsfall på grund av dödliga biverkningar varje år, men det finns ännu fler dödsfall på grund av läkemedelsanvändning.

  • Läkemedelsverket i Norge uppskattar att cirka 1,500 dör av felaktig användning av läkemedel varje år, medan
  • läkemedelsindustrin (LMI) i sin årsrapport för år 2015 säger att upp till 2,000 personer dör varje år på grund av felaktig läkemedelsanvändning.
  • Människor över 65 år utgör 15 procent av befolkningen i Norge, men de står för hälften av den totala läkemedelsanvändningen.
  • Under år 2017 fick 570 000 norrmän över 65 år, 5 eller fler mediciner utskrivna på recept. Således använde 65 procent av de äldre minst 5 läkemedel under året.
  • Av dessa använde 236 000 10 eller fler läkemedel och av dessa använde 76 000, 15 stycken eller mer.
  • 5-10 procent av alla akutinläggningar på norska sjukhus beror på felaktigheter i samband med läkemedelsanvändning.

Text: Berit Kvifte

Källa och relaterat

Kommentera