En person som väger 70 kilo har efter en måltid bestående av 185 gram lax, uppnått det maximala värdet av miljögifter som hon kan tåla under en dag, enligt en rapport från EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA. Hälsomyndigheten i Norge håller inte med. Norge är en mycket stor exportör av norsk kasseodlad fjordlax. Svenskar älskar norsk lax, särskilt till jul.

Text: Berit Kvifte, ”Spiser oss sterile!” | Översättning: Madeleine Lidman | Texten är anpassad för svenska läsare

Politiken har landat mitt i maten i Norge och Sverige när fet fisk och särskilt norsk lax finns på menyn.

Linda Granlund, divisionschef för folkhälsa - Pressfoto: Finn Oluf Nyquist, norska Helsedirektoratet
Linda Granlund, divisionschef för folkhälsa – Pressfoto: Finn Oluf Nyquist, norska Helsedirektoratet

”Vi tycker att den här rapporten är väldigt viktig och utesluter inte att vi kan komma att ändra kostråden, men inte innan vi har vägt riskerna mot hälsovinsterna av att äta fisk”, säger divisionsdirektören för norska Hälsomyndigheten, Linda Granlund till NRK.

Seniorforskaren Merete Eggesbø vid Statens Folkhälsoinstitut, håller inte med henne.

”Det är svårt att föreställa sig en positiv hälsoeffekt som kan kompensera för bristande manlig fertilitet, förutom alla andra negativa hälsoeffekter som vi ser”, svarar Eggesbø på Folkhälsoinstitutet (FHI).

Kollisionskurs

”Livsmedelsmyndigheterna och folkhälsoperspektivet är på kollisionskurs när det handlar om hur mycket fet fisk norrmännen bör äta. Jag är rädd att vi har fått i oss för mycket miljögifter redan innan veckans första fiskmåltid har ätits”, säger professor i miljötoxikologi vid Biovetenskapliga institutionen, UiB, Anders Goksøyr till TV-helse.


Goksøyr är inte främmande för tanken att Livsmedelsverket och VKM kanske inte vill trampa fiskerinäringen på tårna.


Anders Goksøyr:

”Det är helt klart ett dilemma när lax är dagens tema och en näringsexpert, en kostrådgivare och en toxikolog ska diskutera frågan. Som toxikolog är jag genuint intresserad av miljögifterna och vad de kan förorsaka för sjukdomar hos oss, medan näringsexperterna är oroade över om vi får i oss tillräckligt av det de anser är hälsosamt”, säger Goksøyr till TV Helse.

Norsk lax ger sämre spermier, sämre immunförsvar och kan ge ökad cancerrisk

EFSA:s rapport har satt toleransgraden för dioxiner väldigt lågt, främst på grund av att deras studierna visar att pojkar får betydligt sämre spermiekvalitet senare i livet. Dioxiner och dioxinliknande PCB:er är miljögifter som finns speciellt i fet fisk som tex norsk lax. De har en lång nedbrytningstid och det kommer att ta hundratals år innan de försvinner från näringskedjan, när de väl har hamnat där. Ämnena kan också vara cancerframkallande och försvaga immunsystemet. Studier visar också att miljöpåverkan kan leda till lägre antal nyfödda pojkar, jämfört med flickor.

Hälsofarliga råd

Eggsbø på FHI hänvisar till flera studier som knyter miljögifter i fisk till beteendestörningar och övervikt hos barn. Hon är särskilt kritisk till att gravida, fertila och små barn får i sig för mycket miljögifter med dagens kostråd från norska Hälsovårdsmyndigheten. Hon anser att den nya studien ovillkorligen måste få konsekvenser för de kostråd som ges. Även en måltid fisk i veckan, medför att gränsen för miljögifter överskrids.

De är också extra viktigt att unga män varnas om att de måste vara försiktiga med vilka mängder de får i sig innan de har fått de barn de vill ha.

Ät hellre norsk vit fisk än norsk lax

Toxicolog Goksøyr delar Eggesviks uppfattning, men anser att alla fiskar kan anses skadliga om man bara läser rubrikerna.

Anders Goksøyr har betänkligheter om norsk lax
Anders Goksøyr, privat foto

”Ät vit fisk! Under senare tid har man börjat diskutera om Omega-3 som finns i lax, sill och makrill är lika viktigt som man först trodde. D-vitamin är också viktigt samt jod. Dessutom finns det olika proteintyper i vit fisk som är värdefulla för oss människor.

Det finns befolkningsstudier som visar att vit fisk har en positiv effekt på typ 2-diabetes. Det innebär att vi borde äta mer vit fisk utan att tänka så mycket på Omega-3 i det sammanhanget. Det kan tas som kosttillskott eller tran”, säger toxikologen.

Torskleverolja. Är det inte detsamma som att trycka i sig dioxin direkt från tranflaskan?

”Nej, det mesta filtreras och rensas bort. En enkel jämförelse är faktasammanställningen som finns på FHI:s egna sidor: En sked tran innehåller cirka 5 gram. I så fall är dioxintalet 1,5. En måltid på 150 gram lax ger ett dioxintal på 45. Det är en signifikant skillnad och dessutom ett faktum man inte kan bortse ifrån”, säger toxikologen Anders Goksøyr.

Hälsomyndigheten väljer än så länge att förhålla sig till andra siffror och fakta gällande det här, men kommer att överväga om kostråden bör ändras, så småningom.

Text: Berit Kvifte | Översättning: Madeleine Lidman

Relaterat

Föregående artikelGravida bör undvika växtbaserade läkemedel
Nästa artikelNätläkare på nyordslistan 2018 – Dagens Medicin
Berit Kvifte
Berit Kvifte har varit journalist i 40 år och har skrivit för bla: Mat & Helse, Halden Arbeiderblad, Hjemmet, Allers, Dagbladet Sørlandet och Norsk Telegrambyrå. Sedan 1990 har Berit fokuserat på hälsa och medicin efter studier i klinisk kemi och medicinsk psykologi vid Biomedicinsk Centrum i Uppsala.

1 kommentar

Lämna ett svar