Forskning i epigenetik visar hur våra gener påverkas av hälsa och miljö

Det pågår en spännande forskning vars resultat är helt revolutionerande. Forskningen kallas för epigenetik, en relativt ny vetenskap som har ändrat vår syn på hur generna fungerar. Det handlar om ett av de största genombrotten inom medicinsk forskning och ändå talas det inte mycket om ämnet, vare sig i media eller läkarkretsar.

Gästskribent: Kerstin Unger Salén, Kerstins Preventiva Cancerblog | Bild: Colin Behrens. Licens: CC0, Pixabay.com

Förr trodde man och de flesta tror säkert fortfarande, att ärvda gener bestämmer vårt öde och inte är mycket vi kan göra något åt. Idag vet man bättre.

Generna uttalar vilken predisposition vi har, vad man kan förvänta sig, men det betyder inte att generna bestämmer ödet. Vi behöver alltså inte längre resignera och tro att det genetiska arvet är orubbligt och förutbestämt. Epigenetik föreslår att, beroende på hur vi lever våra liv, kan vi påverka generna att antingen tystas ned eller aktiveras.

Varför fortlever myten att generna är ödesbestämda?

Läkare vidarebefordrar tyvärr ofta en förlegad information om genetik. Det kan bero på att epigenetik utmanar den konventionella synen på gener. Den är obekväm för den visar hur miljön till stor del, avgör vilka egenskaper en gen kommer att uttrycka och att vi människor kan ta kontroll över vår egen situation. Genom att medverka till att förändra kroppsmiljön som generna exponeras i, kan vi få dem att slå på eller stänga av oavsett vilken predisposition de har. På så sätt förutsatt att vi har rätt information, blir vi inte lika beroende av vare sig läkare eller mediciner.

Allt för många människor tillskriver generna mycket mer makt än vad de verkligen har. Det ger fantastiskt hopp när vi nu förstår att ödet inte längre är förutbestämt utan att vi kan bli medspelare i vårt tillfrisknande.

Reduktionism kontra helhetssyn och systembiologi

Epigenetisk forskning undersöker vilka faktorer i miljön som påverkar gener och hur deras respons blir. Man undersöker inte generna isolerat, utan vill ta reda på deras samspel, vad som får dem ändra uttryck, i förhållande till den kemofysiska verklighet de befinner sig i.

Den ”normala” forskningen inom biologi och medicin utgår från föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp. Man vill reducera ett fenomen till något annat fenomen, som exempelvis att reducera “livskraft” till kemiska processer utan hänsyn till depression, sömnbrist eller en dålig tarmflora. Det kallas för reduktionism som egentligen är ett förenklat synsätt.

Nu börjar reduktionistisk forskning få ge utrymme för ett helhetsseende eller, vad som i medicinska termer kallas för systembiologi. Man intresserar sig för hur system skapar samarbete, kommunicerar, och hur celler samspelar för att upprätthålla balans och hälsa.

Vi förstår att vad som pågår i kroppen bör betraktas som en helhet där utbyte av information sker på en kontinuerlig basis mellan alla delar och därför inte kan de inte ses som isolerade företeelser. Den nya modellen visar att gener är följsamma och agerar på ett dynamiskt sätt gentemot sin omgivning. Den miljö som omger dem får våra celler att reagera på olika sätt. Brist i kommunikation lika väl som fysiska realiteter kan skapa sjukdomar.

Hur går det till?

Cellernas kärna innehåller kromosomer där generna finns. Varje kromosom innehåller hundratals till tusentals gener. Generna innehåller långa DNA strängar som är kodade meddelanden som talar om för cellen hur den ska uppföra sig. De är instruktioner som kan vara ett protein eller olika molekyler som kallas för RNA. De bestämmer vilka proteiner de ska tillverka för att skapa olika ämnen i kroppen och signalera korrekt. Generna styr också hur du ska se ut med ögonfärg och annat.

Generna kontrollerar cellen och talar om när den ska dö eller inte. Det är en viktig funktion som förändras vid en utveckling av cancer. En av anledningarna till att en cancer växer okontrollerat beror just på att cellerna inte dör när de ska.

Epigenetik vill ta reda på hur DNA packas i en cell och vilka kemikalier som finns där. Denna s.k. paketering reglerar hur generna uttrycker sig. Varje gång en cell delar sig, utsätts den för ny paketering. Varje cell är olik och paketeringen sker i samklang med alla andra celler, var och en gör sin andel. Egentligen är cellerna och hur alla deras funktioner utspelar sig ett rent mirakel. De har en enastående anpassningsförmåga och strävar efter homeostasis och balans.

Läs gärna vetenskaplig studie publicerad i NCBI 2012: ”Maintaining system homeostasis – the third law of Newtonian immunology”, Ronald N. Germain

Den makt som generna tillskrivits, är alltså inte så ödesdiger som vi förletts tro, utan deras reaktion beror på genernas reaktioner mot den “jordmån” de lever i. Omständigheterna i kroppen förändras i förhållande till den kost vi äter, luftens kvalité vi andas in, vattnet vi dricker, stress vi utsätter oss för, huruvida vi motionerar regelbundet, eller utsätter oss för emotionell obalans.

Miljön triggar receptorer, får gener att gå på eller av, påverkar hormoner och elektriska signaler som i sin tur inverkar på DNA och hur de reglerar genernas uttryck. DNA förblir desamma, men kan få gener att aktiveras eller ”sova” beroende på den fysiska verkligheten, metyleringsfaktorer eller en förändrad miljö som uppstår vid sjukdom.

Det är som när man släcker och tänder en lampa. Strömbrytaren förblir den samma men antingen kan ljuset stängas av eller på.

De flesta kroniska sjukdomar som diabetes, Alzheimers, ångest, ledgångsreumatism, fetma, autoimmuna sjukdomar och till och med cancer, har att göra med omständigheter vi kan ha inflytande över.

Somliga gener kan göra oss mer predisponerade för exempelvis diabetes 2 eller hjärtsjukdomar, men de avgör inte ödet utan de kan förändras. Vi kan låta göra en epigenetisk undersökning hos en funktionell medicinare och testa markörer för hur balanserad/obalanserad kroppen är och vad den behöver hjälp med.

Därefter kan man få professionell hjälp att äta rätt, ta passande kosttillägg och rätta till eventuella obalanser. På så sätt kan vi få större inflytande över om vi blir sjuka eller inte. Ja, det låter enkelt men det är konklusioner och som framkommer av epigenetisk forskning.

Mediciner ges i många syften och i många stadier av olika sjukdomar, men vad gäller kroniska sjukdomar, kan läkemedel sällan bota dem. Det vet vi. De ges snarare palliativt för att försöka förlänga patienternas liv, förbättra livskvaliteten för patienten och lindra lidandet..  Vill man försöka åstadkomma något mer än att minska symtom måste man börja ändra på det som gett upphov till att vi blivit sjuka.

Symptominriktad behandling eller leta efter grundorsaken är två olika förhållningssätt till sjukdom.

Anledningen varför man inte tycks intressera sig nämnvärt för epigenetik i läkarkretsar är att man är fokuserad på att behandla symtomen snarare än att gå till grunden med vad som är orsakerna till en kronisk sjukdom. Läkemedelsindustrin är av förklarliga skäl intresserade av det som går att patentera. Förändrad kost, som inte är patenterbart, är därför inte inkomstbringande för deras verksamhet.

Måhända vill konventionella cancerforskare och även regeringen inte heller erkänna vilken viktig roll miljön spelar i det som förorsakar cancer och många andra kroniska sjukdomar. Konsekvensen blir nämligen att man borde göra någonting åt det. Myndigheternas ansvar är att skydda allmänheten och se till att vi inte dagligen tvingas bli utsatta för gifter eller äta kemikaliespäckad mat som gör oss sjuka.

Cancerfonden ointresserad av epigenetik

Den officiella cancerstatistiken som redovisas av WHO och i Globocan visar att cancer ökar år från år på ett alarmerande sätt. Varannan man och var tredje kvinna förväntas få cancer inom sin livstid! Det är kalla fakta och det är hög tid att man gör något åt det.

Allt fler kemikalier och gifter introduceras på marknaden år från år och finns numera överallt, även i vår mat. Ingen tycks ha kontroll över hur mycket främmande och skadliga ämnen vi får i oss men vi bör inse att när de väl kommit in i vår kropp kommer de inverka på våra geners uttryck och även DNA.

Nuförtiden finns tester som används för att bedöma effekten av de kemikalier och gifter som vi utsätts för. Sådana undersökningar görs regelbundet inom den funktionella medicinen.

Att kemikalier och gifter har att göra med den ökade cancerincidensen har man vetat länge. En av många forskningsstudier: ”Effect of environmental chemicals on the genes and the gene expression” har publicerats i NCBI, 2009, bekräftar detta.

Mot en sådan bakgrund kan man ställa sig frågan vad Cancerfonden gör för att medvetandegöra människor om detta? Har man drivit kampanjer som hjälper människor förebygga cancer eller ställt krav på myndigheter att minska antalet kemikalier som introduceras i miljön varje år och även i de matprodukter vi äter? Svaret är nej, hittills har man inte visat något speciellt intresse.

Insamlade pengar går mestadels till läkemedelsindustrin och inte till prevention.

Konventionell genforskning vill gärna få oss att tro att cancer är en genetisk sjukdom, men sanningen är att endast 5 till 10% av cancersjukdomar beror på det genetiska arvet och även de siffrorna är inte skrivna i sten.

Cancerfonden informerar:

”I laboratorier världen över pågår ett intensivt sökande efter mutationer (förändrade gener) som kan orsaka ärftlig cancer. Flera har identifierats, men många återstår att hitta. Ju vanligare en cancersjukdom är desto fler ärftliga former av den finns. Oftast är ärftligheten dominant”.

En sådan syn har gjort att enorma mängder spenderats på ett område av genforskningen som är prestigefylld, men som inte har lett någonstans vad gäller prevention av cancer.

Funktionell medicin och epigenetiska tester

Funktionell medicin använder bland annat epigenetiska tester för att ta reda på de grundläggande orsakerna till att en sjukdom uppstår hos den enskilde individen. De ger en vägledning om vilka genuttryck som är aktiva eller sovande och vad som kan ha fått dem att uppföra sig som de gör.

Man fokuserar på att identifiera de omständigheter vi utsätts för i miljön som kan få gener att uttrycka sig på ett visst sätt. Därefter försöker man ”leda” generna att uttrycka sig på ett speciellt sätt som leder till optimal hälsa.

Det gör man genom att medvetandegöra klienten om hur man kan kan avgifta kroppen genom att exempelvis minska gifter i hushållet, i maten och, i hygien och skönhetsprodukter, förbättra närings- och hormonella obalanser, samt ta reda på vilken kost och kosttillägg som fungerar bäst för den enskilde individen.

Kan kost förändra vårt DNA?

”Nutrigenomics” är en del av epigenetisk forskning som tar ett steg vidare och mer specifikt undersöker hur vi reagerar på näringsämnen och andra bioaktiva komponenter i maten. Med hjälp av den kunskapen kan man sedan modifiera kosten för att behandla eller förebygga vissa sjukdomar. Den möjliggör för människor att kunna ta mer ansvar för sin hälsa genom förbättrad kunskap om riktig mat enligt deras så kallad genotyp.

Det är ett spännande område som även öppnar dörrarna för kompletterade eller andra behandlingar som är individuellt inriktade på patientens specifika epigenom.

Det här ger en helt ny dimension av hur man kan betrakta mat. Forskningen bekräftar dessutom att näringsämnen kan användas terapeutiskt. Våra individuella gener svarar olika på vissa födoämnen och med hjälp av epigenetik kan vi lära oss vilken mat vi mår bäst av och vilken som kan medverka till att läka kroppen från sjukdom.

Betydelsen av mat som medicin var något som Hippokrates, medicinens fader, erkände för länge sen. Mat är medicin när den används på rätt sätt. Matens betydelse för att läka kroppen har man också haft kännedom om inom kinesisk och ayurvedisk tradition.

Resonemangen verkar logiska och stöds av vetenskaplig forskning idag. Tyvärr har det ännu inte trängt ut till läkare i någon större utsträckning men det är långsamt på gång, Emellertid är det svårt för läkare idag att ta sig tid med patienten eftersom varje patient tilldelas ett begränsat utrymme.

Det är angeläget att skolmedicinen börjar utbilda läkare inom epigenetik istället för att mer eller mindre förneka att kosten spelar roll i att människor blir friska, vilket är en felaktig syn som skadar patienterna. Cancerpatienter är ett bra exempel där kost och vissa tillskott kan vända ett sjukdomsförlopp eller medverka till att göra en behandling mer effektiv och motverka ett försvagat immunförsvar.

Jag är själv ett levande exempel hur jag blev fri från cancer för 17 år sedan utan operation, cellgifter och strålning men med bl.a. en strikt anti-cancer diet.

Studier

Forskningsstudien: ”Effects of lifestyle intervention in BRCA1/2 mutation carriers on nutrition, BMI, and physical fitness (LIBRE study): study protocol for a randomized controlled trial” publicerad i NCBI 2016 visar just hur kost och fysisk aktivitet kan inverka på ärftliga bröstcancergener.  En annan studie: “Dietary Epigenetics in Cancer and Aging” har utförts av Trygve O. Tollefsbol, publicerad på NCBI 2014.

Ett lag lett av en professor i antropologi, Thom MacDade och hans team från Northwestern University skriver i journalen, ”Proceedings of the National Academy of Sciences”, att DNA kan modifieras av den miljö ett barn utsätts för under uppväxttiden.

Slutord

Det betyder att den kost barn äter och de gifter de utsätts för kanske inte påverkar dem just då, men kan mycket väl ha konsekvenser senare i livet. Uppenbarligen har gener epigenetiskt minne som ärvs från cell till cell när de replikerar sig, enligt professor Karl Ekwall på Karolinska Institutet i Stockholm.

Resultaten av vetenskaplig forskning inom epigenetik inger hopp och goda argument till de som arbetar med integrativ medicin och som dagligen blir ifrågasatta av konventionella skolmedicinen.

Gästskribent: Kerstin Unger Salén, Kerstins Preventiva Cancerblog

Källor och relaterat

• The Institute for Functional Medicine
• The British Society for Ecological Medicine
• The Buck Institute for Research on Aging
• Biolab Medical Unit Nutritional and Environmental Medicine
• Clinical Education in Clinical Practice
• Seeking Health Educational Institute
• Genova Diagnostics
• MTHFR Genetics
• Ingemar Ljungqvist: Cancerfondens mutationsteori är fel
• TV Helse om genetik