”Det är helt enkelt inte längre möjligt att tro mycket på den kliniska forskningen som publiceras eller att förlita sig på bedömningen från betrodda läkare eller auktoritativa medicinska riktlinjer”, skriver dr Marcia Angell, före detta chefredaktör för en av världens mest prestigefulla medicinska tidskrifter, The New England Journal of Medicine, NEJM

Text: Sanja R. Juric | Foto: Michal Jarmoluk. Licens: Pixabay.com

Dr Angell är en av många läkare och forskare som har påpekat problematiken kring forskningsfusk inom den vetenskapliga medicinska forskningen, skriver Lars Bern i sin artikel Forskningsfusket satt i system inom Big Pharma. Läkemedelsindustrin kallas även Big Pharma.

Ytterligare en före detta chefredaktör för NEJM, och Harvardprofessor i medicin, Arnold Seymour Relman påpekar att läraryrket är köpt av läkemedelsindustrin. Detta menar Relman är inte begränsat endast till industrin utan sträcker sig även till utbildning och forskning.

Den största delen av den medicinska forskningen betalas av läkemedelsföretag

Av 73 studier som New England Journal of Medicine hade publicerat var 60 finansierade av läkemedelsföretag. Av dessa 60 var 50 författare anställda av läkemedelsföretag. 37 av ledande forskare för dessa studier hade accepterat pengar från ett läkemedelsföretag. 

Det framkom även att studier där industrin stod bakom finansieringen hade positiva resultat mycket oftare än studier finansierade av staten. Det är 70% större risk att Big Pharma finansierade studier visar positiva resultat.

Till Drugwatch berättade dr Michael A. Carome, direktör för Health Research Group of Public Citizens i Washington (DC) att otillförlitliga kliniska studier, på grund av partiskhet, är ett pågående problematik inom forskarvärlden.

En större del av informationen och resultaten från studier som ges till allmänheten, är alltså redan från början påverkad av läkemedelsföretag.

Läs mer: Recension av ”Forskningsfusket – Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”

Studier finansierade av industrin överdriver positiva resultat – forskningsfusk

En observationsstudie från 2010 som tittade på säkerhets- och effektstudier av antidepressiva medel, antipsykotika och ett antal andra läkemedel, avslöjade fusket av publicerade resultat. Det finns hög risk att negativa studier, det vill säga de som inte visar någon nytta med läkemedlen, inte publiceras alls.

Studier på antidepressiva läkemedel som inte var positiva publicerades i endast 3 av 36 fall. I de fall resultaten var till fördel publicerades 36 av 37. Resultaten kommer efter en genomgång av 12 olika antidepressiva preparat med 12,564 deltagare. Av 74 studier registrerade hos amerikanska Federal Drug Agency (FDA) hade 31% inte publicerats.

Läs mer: Mer än hälften av godkända cancerläkemedel förlänger varken livet eller ökar livskvalitet


Selektiv publicering av positiva resultat antydde att 94% av studierna var gynnsamma för läkemedlen när i själva verket siffran låg på 51%.


Det är detta systematiska fuskandet inom den medicinska forskningen som ligger bakom den felaktiga uppfattningen om samband mellan olika livsstilsfaktorer och hälsa, skriver Lars Bern.

Lars Bern skriver om forskningsfusk. Foto: Torbjörn Sassersson
Lars Bern skriver om forskningsfusk. Foto: Torbjörn Sassersson

Allt har bara handlat om att till varje pris gynna och att lansera mestadels verkningslösa och farliga kemiska preparat från den industrin som i bästa fall bara dämpar konsekvenserna av den olämpliga kosten och livsstilen”, skriver han i sin artikel.

Lars Bern avslutar med att rekommendera två böcker, för er som önskar fördjupa er i ämnet forskningsfusk.

Text: Sanja R. Juric

Källor

Föregående artikelKerstin Unger-Salén: Ketogen kost, bra eller dåligt?
Nästa artikelLäkare behöver ökad kunskap om kost och näring för patienternas skull
Sanja R. Juric
Sanja R. Juric har fil. mag inom socialantropologi. Sanja är frilansskribent inom hälsa. Hon har en bakgrund inom företagsutveckling och har arbetat ett antal år med utredningar, anbudsskrivning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Sanja har även utvärderat EU projekt ett antal år, arbetat på uppdrag av ABF, Universitets- och högskolerådet m.fl.

1 kommentar

  1. Dessvärre når detta sällan fram till massmedia som ofta har samma ägare som läkemedelsfirmor eller befinner sig i beroendeställning genom livsviktiga annonsintäkter. Intäkter som bara blir viktigare för var dag då dessa media får det svårare var dag pga konkurrens från ”folket” som endast kan uttrycka sig genom sina alternativmedia och därför av frustration slutar läsa eller lyssna på fake news idag.
    Och om industrin forskar på god (sockerfri) kost eller naturläkemedel ser man till att doser, behandlingstid eller urval är otillräckliga för att ”bevisa” att dessa konkurrerande medel ”saknar signifikant effekt” . Magnesium i stället för blodtryckssänkande, mot stress eller mot förkalkningar eller arrythmia  finns inte på många läkares karta efter noggrann indoktrinering enligt ”Merck manual” som ger varje åkomma en medicin, t.ex. Flera sjukdomar som scurvy, pellagra, beri-beri kunde  i slutet av 1800 talet och i början av 1900 talet  relaterades framförallt då men även nu till brister på  olika billiga näringsmedel.
    Men fortsatt forskning på andra bristsjukdomar och lokalisering av gränsfall upphörde  någon gång i början på 1900-talet, då en växande industri måste ha sett de billiga lösningarna ytterst hotande.

    Idag är det klart  att matens innehåll av viktiga spårämnen ofta mer än halverats jämfört med tidigare pga ett expanderande kemiskt jordbruk där produkterna mäts i vikt, färg och avsaknad av mögel/sjukdom, men sällan eller aldrig i mineralinnehåll, rester av bekämpningsmedel och allergena proteiner. Enzymer t.ex. kräver vissa spåmineraler i sina stukturer och kan inte tillverkas med ”tomma” kalorier. Att fosforgödsling är 50-90% ineffektivt då fosfater binder till mineraler i jorden känner man till, men pratar sällan eller aldrig om de viktiga spårmineraler som Magnesium, Zink, Koppar, Selenium etc, som binds upp av just fosforgödsling!
    Men sakta inser konsumenter att industrimaten som säljs är sjukdomsdrivande på flera sätt, inte bara ofta pga för mycket socker, och väljer därför ekologiska alternativ i snabbt ökande omfattning.
    Industrin som hotas lär knappast ge sig utan smutskastning, metoden man har använt och ersatt mängder av hälsosamt smör med livsfarliga transfettinnehållande margariner med.
    Fler och fler känner nu till att när stabilt mättat fett ersätts med instabila växtoljor ger dessa upphov till giftiga aldehyder när de så småningom bryts ned, medans mättat fett sällan eller aldrig ens bryts ned! Förmodligen anledning till att djurkroppar lagrar energi i just stabila mättade och enkelomättade fetter. 

Lämna ett svar