FRISK LUFT. Resultat från BAMSE-projektet, som publicerats i European Respiratory Journal, visar att barn och unga vuxna som utsätts för lägre nivåer av luftföroreningar har större lungkapacitet och de får bättre lunghälsa när de når vuxen ålder.
Enligt forskarna från Karolinska Institutet (KI.se) är dessa resultat betydande eftersom barndomens lunghälsa i hög grad påverkar vuxnas risk att utveckla flera kroniska sjukdomar.
Erik Melén som är barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Karolinska Institutet säger:
”Glädjande nog har vi sett sänkta halter av luftföroreningar och därmed en bättre luftkvalitet i Stockholm de sista 20 åren. Därför ville vi också undersöka om barns lungor har förbättrats under denna period”.
Studien omfattade 4000 deltagare som är födda mellan 1994 och 1996. De fick fylla i frågeformulär om sin hälsa. Deras lungfunktion analyserades med ett spirometritest. Enligt studien bodde deltagarna på sina födelseplatser tills de nådde 20 års ålder.
Överlag var halterna av luftföroreningar omkring 40 procent lägre i Stockholm åren 2016-2019 jämfört med 2002-2004. På vissa platser som till exempel Hornsgatan på Södermalm minskade halterna med omkring 60 procent, medan luftkvaliteten i vissa andra områden inte förändrades nämnvärt, skriver KI.
”När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet så kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framförallt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion”, säger Zhebin Yu, postdoktor vid Institutet för miljömedicin vid KI.
God lunghälsa som barn påverkar lunghälsan i vuxenlivet positivt
Erik Melén poängterar att de positiva testresultaten är betydelsefulla eftersom de visar att optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att erhålla en god hälsa under resten av livet:
”Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder så har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Så genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar”.
Frisk luft botar lungproblem
Tidigare studier visar att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid, och de nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.
”Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa”, säger Erik Melén.
TV Hälsa konstaterar att så kallade sanatorier från förr i tiden var en typ av sjukhus där patienter med lungtuberkulos behandlades. Baserat på de då rådande vårdidealen placerades ofta sanatorierna på orter där de vädret ansågs främja läkning, ofta på högt belägna eller havsnära platser med massor av frisk luft.
Forskningen ska fortsätta och i framtiden ska potentiella fördelar med ren och frisk luft undersökas. Vilken roll har egentligen frisk luft vid lungsjukdomar som: astma, bronkit och förstadier till KOL, men även hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes?
Text: Torbjörn Sassersson, TV Hälsa | Källa: ”Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare”
Relaterat
Studien genomfördes i samarbete med SLB-analys, Stockholm stad, Södersjukhuset, Centrum för Arbets- och Miljömedicin (Region Stockholm), och finansierades av ERC (Europeiska forskningsrådet), Vetenskapsrådet, Hjärt- och Lungfonden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
