”Vårt mål är att patienter med typ 1-diabetes ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion med hjälp av gamma-aminobutyric acid (GABA)”, säger Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid vid Uppsala universitet. En ny studie har inletts och under våren kommer det att vara klart om de svenska forskarna har lyckats.

Text: Berit Kvifte, “Kan GABA gjenopprette insulinproduksjon hos diabetikere?” | Översättning: Sanja R. Juric | Diabetes kontroll. Foto: Akash Deep. Licens: Unsplash.com

Personer med typ 1-diabetes hänvisas för närvarande till livslång behandling med insulinsprutor, men nu undersöker svenska forskare om det är möjligt att bota sjukdomen. I november 2019 inleddes en ny patientstudie vid Akademiska sjukhuset för att undersöka om Gamma-AminoButyric Acid (GABA), en av de största neurotransmittorerna i hjärnan, kan återställa insulinproduktionen hos människor.

Tidigare studier av gnagare och mänskliga insulinproducerande celler, har visat att det är möjligt att starta ny produktion av insulinproducerande, så kallade beta-celler i bukspottkörteln, där GABA är en av de viktigaste neurotransmittorerna i hjärnan och som också finns i bukspottkörteln.

”GABA verkar kunna skydda betaceller från immunattacker av typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att delas upp. GABA verkar också ha egenskaper som kan omprogrammera andra bukspottkörtelceller för att utvecklas till betaceller. Om detta fungerar för människor kommer det att öppna helt nya möjligheter att behandla och så småningom bota diabetes typ 1”, säger Per-Ola Carlsson, som genomförde en mindre delstudie med fokus på säkerhet och dosering.

GABA för diabetes

I ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset talar professor Per-Ola Carlsson om huvudstudien som inleddes i november i år, där 36 patienter i åldrarna 18-50 år skulle behandlas med GABA i sex månader. Villkoret för att delta i studien var att deltagarna hade haft typ 1-diabetes i mer än fem år och också hade låg eller frånvarande insulinproduktion.

Överläkare och professor Per-Ola Carlsson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala forskar på GABA. Pressfoto: katalog.uu.se
Överläkare och professor Per-Ola Carlsson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Pressfoto: katalog.uu.se

”De patienter som får det nya läkemedlet följs upp i 9 månader och vi övervakar deltagarnas förmåga att producera eget insulin. Vid typ 1-diabetes attackeras och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till nästan total insulinbrist.”

”Vårt hopp och självklara mål är att det kommer att visa sig att GABA får deltagarna att gradvis återfå eller öka sin egen insulinproduktion, säger professorn. Detta skulle vara en stor fördel eftersom blodsockret hos diabetiker av typ 1 är svårt att kontrollera med en insulinbehandling.

En diabetiker riskerar inte bara akuta livshotande komplikationer på grund av lågt blodsocker, utan också långvariga komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom, njursvikt och synskada som ett resultat av högt blodsocker.”

“Om GABA kan uppnå det vi tror på i samband med typ 1-diabetes, kommer det att öppna upp helt nya möjligheter att behandla och så småningom bota denna sjukdom,” säger professor Per-Ola Carlsson i pressmeddelandet.

Fakta om typ 1-diabetes

300 barn får typ 1-diabetes varje år. 1 av 20 nordmän har känt diabetesdiagnos, totalt cirka 245 000 personer. Av dessa beräknas att 28 000 har typ 1-diabetes och 216 000 typ 2-diabetes (siffror från FHI 2014)

Diabetes av typ 1 anses vara en autoimmun sjukdom, det vill säga kroppens eget försvar mot bland annat infektioner, där immunsystemet förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Resultatet är att kroppen slutar producera hormonet insulin, eller att dess produktion minskas kraftigt, vilket får blodsockret att stiga. Diabetes av typ 1 kommer ofta utan varning.

Symtom på typ 1-diabetes

  • törst
  • måste kissa ofta
  • viktminskning
  • slapphet

Text: Berit Kvifte

Relaterat

Kommentera