Närmare 220 miljoner människor insjuknade i malaria under 2017. Av dessa dog 435,000 enligt Världshälsoorganisationens beräkningar. Ett forskarteam tros ha hittat ett sätt att eliminera malariamyggor genom hjälp av en spindelgen.

Bild på malariamygga. Foto: 41330. Licens: Pixabay.com (free use)

Malaria är en akut febersjukdom där symptomen uppträder vanligtvis 10 till 15 dagar efter det smittsamma myggbettet. Feber, huvudvärk och frossa är några av de första symptomen. Dessa kan vara så pass milda att den smittade inte misstänker malaria. Om det inte behandlas inom 24 timmar kan sjukdom få dödlig utgång.

Malaria orsakas av parasiter som sprids till människor genom Anopheles myggor. Det finns 5 olika parasitarter som orsakar malaria hos människor. Det största hotet enligt Världshälsoorganisationen, WHO, utgör P. falciparum och P. vivax.

De flesta dödsfall under 2017 hade inträffat inom WHO:s afrikanska region. Under 2017 stod P. falciparum för 99,7% av uppskattade malariafall på den afrikanska kontinenten. I Sydostasien låg siffran på närmare 63 % och i östra Medelhavet 69%.

Modifierad svamppatogen dödade myggorna

Det genomförs ett flertal försök med olika metoder runt om i världen för att hitta sätt att eliminera malariamyggor. Ett av dessa försök leddes av professor i entomologi Raymond J. St. Leger vid University of Maryland. Teamet hade konstruerat en för myggorna giftig svamppatogen med hjälp av en gen från Blue Mountains spindel.

De använde sig av Metarhizium pingshaense, en svamp som infekterar och dödar myggor, men långsamt. Det är något som professorn Leger genom genetisk modifiering har försökt att åtgärda. Syftet är att myggan ska dö snabbt, innan den hinner smitta, säger Leger. Efter att den genmodifierade svampen visade positiva resultat i laboratorietesterna, var det dags att testa organismerna i en miljö som liknade den naturliga miljön i Afrika söder om Sahara.

”We put into the fungus this specific gene from a spider which produces a toxin. But it only makes it when the fungus is swimming in insect blood.” – St. Leger

För att förvara myggorna inför nästa test byggde forskarna en ”MosquitoSphere” i Burkina Faso. Istället för glas var väggarna gjorda av myggnät. Inuti det stora växhusliknande strukturen, hade forskarna byggt in sex stycken fack, inklusive fyra som var utformade för att likna typiska hyddor.

Forskarna spred därefter sesamolja som innehöll svampen på svarta lakan inne i hyddorna, innan de släppte cirka 1500 Anopheles coluzzi myggor i varje. Det är den mest vanliga arten som sprider malaria i Burkina Faso.

Efter att ha jämfört myggorna i de olika hyddorna med modifierade svampar respektive de i hyddorna med ej modiferade eller inga svampar, var resultaten förbluffande. Hela myggpopulationen i hyddorna med de genetisk modifierade svampar hade utplånats inom cirka 45 dagar ut. Inom två generationer var myggorna borta.

Oro bland invånarna

Nnimmo Bassey från Health of Mother Earth Foundation, baserad i Nigeria är inte lika positiv.

”Fighting malaria is something that everybody should do. But fighting malaria through genetic engineering is dangerous.”

Bassey är orolig att svamppatogenen kan komma att oavsiktligt döda andra organismer och störa ett ömtåligt ekosystem.

”I’m heavily worried that Africans are the preferred guinea pigs for experimentation, and Africa is going to become a large laboratory for risky experimentation.”

St. Leger säger att även om det behövs mycket mer forskning för att utvärdera svampen innan organismerna släpps ut i naturen, så har laboratorietester visat att svampen verkar ofarlig för andra insekter såsom bin.

Även om han är mycket positiv inför utvecklingen påpekar han, att ingenting kommer att ske förrän invånarna i området godkänner testerna.

Text: Sanja R. Juric

Källor

Föregående artikelFärdigmat förbjöds på Vanuatu för folkhälsans skull
Nästa artikelVärldens största projekt i mindfullness, för att förbättra psykisk hälsa hos barn och unga
Sanja R. Juric
Sanja R. Juric har fil. mag inom socialantropologi. Sanja är frilansskribent inom hälsa. Hon har en bakgrund inom företagsutveckling och har arbetat ett antal år med utredningar, anbudsskrivning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Sanja har även utvärderat EU projekt ett antal år, arbetat på uppdrag av ABF, Universitets- och högskolerådet m.fl.

Lämna ett svar