Fedon Lindberg - Foto: Arnt-Olav Enger, TV Helse
Fedon Lindberg – Foto: Arnt-Olav Enger, TV Helse

“Vissa kan ha förhöjt LDL-kolesterol men behöver inte ta medicin. En del som har normalt eller lågt LDL-kolesterol behöver medicineras, eftersom LDL-kolestrolet oxiderat”, säger läkaren Fedon Lindberg. 

Text: Arnt-Olav Enger, “50 % av alle med hjerte infarkt har lavt LDL kolesterol” | Översättning: Madeleine Lidman

Lindberg hävdar att det finns många som hävdar att om man har högt kolesterolvärde kan man lättare utveckla hjärt- och kärlsjukdom och behöver medicinsk behandling, säger Lindberg. Forskning visar dock att cirka 50 procent av personer med akut hjärtinfarkt som blir inlagda på sjukhus har låga kolesterolnivåer (under 2,6). Lindberg säger att det gäller det så kallade “farliga” LDL-kolestrolet.

“Så det är inte så enkelt. Det finns många faktorer som spelar in i förhållande till risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Lindberg. – Kolesterol är en av faktorerna, men är inte den främsta orsaken till hjärt-kärlsjukdomar”, säger han.

Kolesterol är kroppens plåster

Vi producerar kolesterol i alla våra celler, men merparten produceras i levern, säger Lindberg. Denna vaxliknande substans är en beståndsdel i alla cellmembranen. Kolesterolet är inte vattenlösligt och behöver därför hjälp av proteiner och fett för att ta sig runt i blodbanan. Lipoproteiner bildas som gör kolesterolet vattenlösligt, så att det kan transporteras till och från cellerna. Kolesterolet som skickas från levern är LDL-kolesterol, medan kolesterolet som levereras till levern är HDL-kolesterol.


Om du får en skärskada är det kolesterolet som plåstrar ihop såret när det blir en skorpa och ett ärr, berättar Lindberg. Han beskriver kolesterolet som kroppens plåster som rycker ut i kroppen när något behöver repareras.


Kolesterolets roll i samband med hjärt-kärlsjukdom beror på att det finns skador inuti våra blodådror, på grund av olika orsaker. Det kan bero på rökning, fel kosthållning, D-vitaminbrist, kvicksilverbelastning, stress och brist på sömn. Det finns många olika faktorer som kan orsaka skador. Kolesterolet kommer till undsättning för att reparera skadan. – Så kolesterol är ett viktigt ämne som vi inte ska bekämpa, men vi måste ta itu med orsakerna som leder till ökat kolesterol, säger Lindberg.

När kolesterolet blir farligt

LDL-kolesterol är ett lipoprotein som består av protein, fett och kolesterol. Fettet i denna sammansättning kan härskna. – Om fettet i LDL-kolesterolet härsknar, bidrar det till att skapa en inflammation, säger Lindberg. – Även vid förhöjt LDL-kolesterol är det inte automatiskt skadligt om det inte är härsket/oxiderat, säger han. – Det här går att mäta men det mäts inte rutinmässigt, säger han. Men när LDL-kolesterolet är förhöjt, måste man ta reda på vilka de bakomliggande orsakerna är och göra något åt ​​dem. Han hänvisar till laboratorier i utlandet som kan utföra dessa tester, till exempel Fedon Helse Kliniken i Oslo, i Norge och andra funktionella medicinska kliniker.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som bör leda till en mer avancerad provtagning

Lindberg berättar för TV-Helse att om flera av punkterna nedan stämmer in på dig, desto viktigare är det att du testar dig. Mer avancerade tester kan avslöja kroniska obalanser, så att du kan få ett erbjudande om hjälp till viktiga livsstilsförändringar, till exempel ändra din kosthållning, få ett träningsprogram framtaget samt råd om nödvändiga kosttillskott och eventuella läkemedel.

  • Man över 44 år, kvinna över 54 år
  • Hjärt- och kärlsjukdom hos nära släktningar
  • Högt blodtryck
  • Övervikt eller fetma (BMI över 25)
  • Högt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol, hög triglyceridnivå
  • Kroniskt inflammatoriskt tillstånd (till exempel astma, artrit eller psoriasis)
  • Rökning
  • Inaktiv livsstil

Vilka prover ska jag ta?

Förutom mätning av blodtryck, längd och vikt, kartläggning av levnadsvanor och normal lipidprofil (totalt kolesterol, LDL, HDL, fasta triglycerider), ApoA1/ApoB och Lp (a), som alla kan fås hos allmänläkare, kan proverna nämnda nedan ge en bild av din riskprofil.

Prov som allmänläkare kan begära och som omfattas av försäkringssystemet:

HBA1c (uttryck av genomsnittligt blodsocker under de senaste tre månaderna) och långtidssocker. Normalt referensområde är 4–6 procent. Ju närmare 4 procent, desto bättre. Om du har 5,5 procent är risken för hjärt-kärlsjukdom cirka 35 procent högre än om man har 4 procent, även om båda ligger inom referensområdet och anses vara normala. Över 6 procent betyder att man har diabetes typ-2. Ju högre HBA1c är, desto högre risk för hjärt-kärlsjukdom.

CRP (även kallad Snabbsänka): Test som visar om det finns kronisk inflammation i kroppen eller i blodådrorna. Normal referens är mindre än 3 mg/l, men har man 3 m/l, är risken för plack – vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdom – 44 procent högre, än om man har 1 mg/l, alltså även om båda är inom det normala spannet. Ju högre CRP, desto högre risk. Man kan dock få en kortvarig höjning av CRP som ett resultat av bland annat bakteriella infektioner

TSH (sköldkörtelhormon): Även normala värden över 2,0 nmol/L indikerar en ökad risk för hjärtsjukdom – och kan ofta förklara förhöjda LDL-värden.

Insulin och C-peptid (uttryck för kroppens insulinproduktion): Höga värden syns vid insulinresistens, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Insulin över 175 pmol/l är vanligtvis ett tecken på insulinresistens. Normalt referensområde för C-peptid är 270–1290 pmol/1. Värden över 750 pmol/l är också ett uttryck för insulinresistens och ses ofta vid övervikt/fetma.

Vid övervikt kan det vara bra att ta ett sockerbelastningstest för att se om du har ett förstadium till diabetes typ-2.

Fibrinogen (prov som visar ökande blodlevringstendenser). Normalt referensområde är 2–4 g/l.

Homocystein (se sidan XX). Homocystein över 9, som ligger inom det normala 5–15, är förknippad med en ökad risk för hjärtsjukdom.

D-vitamin: Tecken på D-vitaminbrist (under 50 nmol/l), eller en nivå som inte är optimal (under 75) är förknippad med en ökad risk för hjärtsjukdom. Optimal nivå är 100–120 nmol/l året runt. D-vitamintillskott är vanligtvis nödvändigt för att bibehålla optimala nivåer.

Prover som inte omfattas av försäkringskassan, läs mer i min bok ”Mat för hjärtat”:

Magnesium och kalium i de röda blodkropparna: Det kan inte mätas hos en allmänläkare, men kan skickas för analys utomlands av en läkare med specialistkompetens inom nutrition.

VAP-test (lipidstatus) och mätning av oxiderat LDL (oxLDL), Lp-PLA2 (Lipoprotein-associerad fosfolipas), även känd som PLAC-test, är ett nytt test – som tillsvidare – måste skickas för analys utomlands.

CT-kalcium scoring test: Dessa mer avancerade tester (inklusive till exempel genetiska tester och undersökningar av din tarmflora) kan berätta mer exakt och korrekt, om du har en ökad risk för hjärtsjukdom. Proverna skickas för analys utomlands. Även om du måste betala för dessa prover, kan du för det första slippa ta mediciner som du egentligen inte behöver (som kan kosta dig en hel del om risken finns att du måste ta dem resten av livet) och för det andra får du rätt mediciner eller kosttillskott, om du behöver det – och inte minst personlig vägledning kring kost och levnadsvanor.

Förutom blodproverna som nämnts ovan, är det viktigt att blodtrycket mäts regelbundet hos en allmänläkare samt att din livsstil utvärderas (kost, motion, stress, sömn, relationer) – och att du får att förändra dina vanor. Om du misstänker hjärtsjukdom, för att du till exempel har bröstsmärtor eller andnöd, bör du kontakta din läkare och få hjälp med en mer detaljerad och avancerad kardiologisk utvärdering.

Text: Arnt-Olav Enger | Översättning: Madeleine Lidman

Läs mer

Kommentera