Du kan lida av jodbrist – Kan ge hjärnskador, struma

0
1247
Struma beror på jodbrist - Foto: Adobe Stock
Struma beror på jodbrist – Foto: Adobe Stock

Två av tre unga kvinnor i Oslo lider av kronisk brist på jod. Vid en graviditet kan bristen påverka barnet tidigt i utvecklingen. År 2016 mottog Näringsrådet en rapport angående kritiska jodnivåer i Norge. Det påpekades då att det fanns ett akut behov av att göra något, men hittills har inga konkreta åtgärder vidtagits.

Text: TV Helse Norge, “Kritisk jodstatus hos nordmenn!” | Översättning: Madeleine Lidman

Äter du inte fisk, får du struma! Vem har väl inte hört mormors generation framföra den förmaningen vid middagsbordet, när besvikelsen blev uppenbar eftersom det stod fisk på menyn igen? Men det var inte ett tomt hot.

Fram till 1950-talet var svår jodbrist mycket vanligt i Norge. Saltvattenfisk innehöll mycket jod, men i insjöar var det dålig tillgång, vilket innebar att många fick struma. På vissa ställen i östra Norge var det verkligen illa ställt. Upp emot 80 procent av befolkningen led av allvarlig brist på jod. Onormalt många kvinnor utvecklade struma och många barn föddes mentalt efterblivna.

Jod det glömda spårämnet

I mitten av 50-talet började man tillsätta jod eller tångmjöl i mjölkkornas kraftfoder. Åtgärden var främst avsedd som ett tillskott för djurens välbefinnande, men också för att mjölk och mjölkprodukter kunde bli en viktig källa till jod i norsk kost. Struman försvann nu nästan helt och hållet bland befolkningen, men fokus hamnade också på det här lilla spårelementet.

Sedan kriget har jodnivåerna hos den norska befolkningen kartlagts i begränsad utsträckning. Detta trots att WHO rekommenderar att myndigheterna kontinuerligt övervakar om befolkningen får i sig tillräckligt med jod och att det finns strategier för att säkerställa ett tillräckligt intag av spårämnet. I Norge är den här övervakningen inte etablerad ännu, eftersom slutsatsen har varit att norrmännen fått sig tillräckligt.

Oroväckande siffror

Sigrun Henjum - Pressfoto: Hiaoa.no
Sigrun Henjum – Pressfoto: Hiaoa.no

Slutsatsen är bara en slutsats och inte verkligheten. Spårelementet har i själva verket glömts bort tills myndigheterna gjorde mätningar under år 2016 och fick en rejäl kalldusch. En studie av 804 gravida kvinnor och 175 ammande mödrar (18-44 år) i Oslo år 2016, uppmätte låga koncentrationer av jod ho 74% av de gravida kvinnorna och 55% av de ammande.

Nu gick varningslarmet för fullt.

“Resultaten från mamma-barnundersökningen i Norge visar att låga jodnivåer kan få konsekvenser för barnets mentala utveckling. Har mamma dessutom låga jodnivåer under graviditeten, kan hon få ett barn med dålig läs- och skrivförmåga”, säger forskaren Sigrun Henjum vid OsloMet, tidigare Högskolan i Oslo och Akershus, till TV 2 tidigare i år.

Forskarna på OsloMet har undersökt urinen hos 300 kvinnor i åldern 19 till 29 år i Oslo. Resultaten visar att två tredjedelar av kvinnorna har lägre jodnivåer än vad som rekommenderas.

“Det är oroväckande med tanke på att det är en grupp som inom en fem till tio års period kommer satsa på att bli gravida”, säger Henjum.

Livsnödvändigt spårämne

Jod är ett spårämne som är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormonet tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är viktiga för kroppens energiomsättning, det vill säga metabolism. Jod är också viktigt för tillväxt och utveckling av till exempel hjärnan och nervsystemet och vi behöver bara lite jod för att fungera optimalt, men den lilla mängden är i sin tur väldigt viktig.

För lite jod kan orsaka struma och underaktivitet (hypothyroidism) men för mycket är också skadligt och kan orsaka hög metabolism (hypotyreos). Ett av symptomen på låg (och hög) ämnesomsättning är struma, en svullnad på halsen. Struma är ett uttryck för att kroppen strävar efter att göra tillräckligt med sköldkörtelhormoner och försöker kompensera så att körteln växer och kan bli stor som en grapefrukt.


Både för högt och lågt intag av jod är hälsofarligt, men det är lågt intag som är det största problemet världen över. WHO uppskattar att 2 miljarder människor har jodbrist och att denna brist är den främsta orsaken till hjärnskador.


Komjölk, yoghurt och vit saltvattenfisk innehåller naturligt jod

Har du eventuellt brist på jod, bör du undersöka sköldkörtelhormoner och ämnesomsättning genom blodprover hos allmänläkaren. Urin samlad under ett dygn, kan också användas för att bedöma jodnivån (dygnsurin).

Om du är gravid eller ammar och inte får i dig tillräckligt med komjölk, yoghurt eller vit saltvattenfisk, är rekommendationen att du tar ett dagligt tillskott på 150 mikrogram jod dagligen. Kvinnor i fertil ålder som inte äter jodrik mat, bör ta ett dagligt tillskott på 100 mikrogram jod i form av droppar.

Vit fisk är den bästa källan till jod och innehåller cirka 40 till 90 mikrogram per 100 gram. Hälsomyndigheten rekommenderar ett veckovis intag av fisk på 300 till 450 gram, varav minst 200 gram ska vara fet fisk. (ämnet fortsätter under bilden)

I många länder är jodberikat bordsalt en källa till jod, men i Norge får man bara tillsätta 500 mikrogram jod per 100 gram salt. Lågt jodinnehåll i salt, samtidigt som det jobbas på att minska användningen av salt i befolkningen, gör att salt inte är en bra källa för att få i sig jod.

Som jämförelse tillsätter svenskarna 10 gånger större doser jod i saltet. Även i Finland och Danmark är berikningen högre. Danmark är också ett av många länder där det är nödvändigt för bagerier att använda jodberikat salt i bröddegen för att se till att danskarna får behovet av jod täckt.

Fakta om jod

Jod är ett grundämne som har viktiga funktioner i kroppen och det upptäcktes av fransmannen Bernard Courtois år 1811 och fick namnet jod från de grekiska ioeides, vilket innebär violett färg, efter färgen på jodångorna. Jod finns inte naturligt i ren form, men finns i jodsalter

Jod är nödvändigt för att kroppen ska kunna göra sköldkörtelhormoner trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Hormonerna görs i sköldkörteln (thyroidea). Dessa hormoner reglerar människans ämnesomsättning och hos barn är hormonerna viktiga för normal tillväxt och utveckling av centrala nervsystemet.

Det rekommenderade intaget av jod för barn från 10 års ålder och vuxna är 150 mikrogram per dag. Rekommendationerna är något lägre för barn och något högre för gravida och ammande kvinnor. Intag över 600 mikrogram per dag rekommenderas inte.

Källa: Hälsovårdsmyndigheten

Så mycket jod behöver du

Med en sådan viktig funktion för barns mentala utveckling kan man frestas att tro att vi behöver stora mängder jod för att fungera, men så är det inte. Myndigheterna rekommenderar ett dagligt intag av 150 mikrogram för barn över 10 år. Som jämförelse borde vi ha mer än 100 milligram natrium, kalium, magnesium och fosfor – det är upp till 1000 gånger så mycket.

1 år: 70 μg (mikrogram)
2-5 år: 90 μg
6-9 år: 120 μg
Över 10 år: 150 μg
Graviditet: 175 μg
Om du ammar: 200 μg

Text: TV Helse Norge, “Kritisk jodstatus hos nordmenn!” | Översättning: Madeleine Lidman

Kommentera