Kan antibiotika hjälpa mot tandköttsbakterier i hjärnan på Alzheimer-patienter?

1916

I slutet av januari skrev internationell press om att bakterien Porphyromonas gingivalis som orsakar tandköttsinfektioner även hittats i hjärnan på Alzheimer-patienter. TV Helse ställde därför frågan till några läkare om antibiotika kan lindra eller bota Alzheimer.

TV Helse har sedan starten 2016 skrivit om att kroniska sjukdomar kan bero på infektioner. Innan och sedan dess har allt fler nya forskningsrön pekat i denna riktning även om kopplingen mellan olika sjukdomar och infektioner av virus, bakterier och mikrosvamp varit kände långt tidigare.

I en studie som publicerades den 23 januari 2019 i Science Advances presenterades fynd som visar att bakterien Porphyromonas gingivalis hittats i hjärnan på patienter med Alzheimers sjukdom. Porphyromonas hittades i 51 av de 53 hjärnor som undersöktes. Studien indikerar därför att bakterier i munnen som orsakar tandlossning kan spridas till hjärnan. Samma bakterie har även hittats hos personer som lider av ledgångsreumatism.

Bakterien kan kolonisera olika delar av kroppen beroende på faktorer som fysisk konstitution och immunförsvarets tillstånd. Det visar sig att den anaeroba bakterien kan hittas munnen, hål i tänderna, övre delen av tarmen och luftvägarna, tjocktarmen och vagina.

Det har visat sig att P. gingivalis kan invadera bindväven och tandköttet och i skydd av dessa strukturer överleva starka antibiotikabehandlingar. Därutöver har alltså bakterien hittats i hjärnan på Alzheimerpatienter. Det finns även observationer som visar att Alzheimerpatienter i högre grad lider av tandköttsproblem.

Vad säger läkarna om antibiotika mot Alzheimer?

TV Helse frågade några läkare om de ser någon poäng med att försöka behandla Alzheimer till exempel med en lämplig antibiotika.

Dr Robert Hahn, leg läkare, forskare på Södertälje sjukhus:

Dr Robert Hahn. Foto: Göran Segeholm
Dr Robert Hahn. Foto: Göran Segeholm

”Enligt en ny teori, som är underbyggd av flera forskare, så kan Alzheimers sjukdom kopplas till spår av tandinfektioner i hjärnan. Det är bakterien P. gingivalis, vilken förekommer vid tandlossning, som påvisats i hjärnvävnad. Kanske kan vi i framtiden förebygga Alzheimer genom att vaccinera oss mot denna bakterie. Eller att ta antibiotika. Tandläkare behandlar P. gingivalis med metronidazol.” 

Dr Erik Enby, Göteborg:

Erik Enby - Foto: Anna Böhlmark
Erik Enby. Foto: Anna Böhlmark

”I den medicinska litteraturen kan man läsa om infektioner i bihålorna. Det står att det ibland kan förekomma långsamt tillväxt av svamp i dessa och att hyfer växer rätt igenom skallbenet och in i hjärnan. Det kan ju vara en plausibel förklaring till att demens utvecklas långsamt.

De sista 10 åren har det kommit flera rapporter om hur olika sjukdomstillstånd orsakas av olika mycosformer som kan växa och sprida sig i hela organismen.

Märk att folk som hallucinerar har orsakat häxförföljelser och avrättning av sådana individer efter som man menat att de var besatta av demoner och djävulen. Så var det i Salem på 1600-talet. Sedermera har man utrett att orsaken till att allt detta skedde i Salem på den tiden berodde på att mjölet som man bakade bröd av var kontaminerat med mjöldrygan Claviceps purpurea, vilket orsakade ” mold rage” alltså mögelraseri.

Den drabbade kan följaktligen bli vansinnig av infektioner som växer på olika ställen i hjärnsubstansen. Man kan fråga sig om folk som sitter inlåsta på livstid är sjuka eftersom de ofta gör om sina förseelser om de släpps fria.”

Enby rekommenderar läsning av artikeln: ”Different Brain Regions are Infected with Fungi in Alzheimer’s Disease” i Nature.

Den norska fd läkaren Geir Flatabø:

Läkaren Geir Flatabø tror psykiska sjukdomar kan orsakas av bakterier- Foto: Arnt-Olav Enger
Läkaren Geir Flatabø. Foto: Arnt-Olav Enger

”Porphyromonas gingivalis är känslig för alla antibiotika enligt litteraturen. Det är därför tänkbart att vanligt penicillin kan hjälpa. Förmodligen är sjukdomen ett tecken på nedsatt immunitet dvs att antibiotika kan ha en tillfällig effekt eller att patienten kan använda antibiotika under en obestämd tid. En bättre behandling kan i så fall vara att ta vitamin D eventuellt i kombination med vitamin A, möjligen efter sanering av dålig tandhälsa.” (fri översättning)

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat och källor
Föregående artikelDN Debatt. ”Barn och unga rör sig för litet och äter för onyttigt”
Nästa artikelLSS: Diabetes koppling till tarmfloran studeras

4 Kommentarer

  1. Nu i Maj 2019 kommer WHO med nya ICD 11 diagnoskoder. En av de nya är 6D85.Y Demens förorsakad av borrelios. Det är viktigt att redan nu ta som vana att utesluta den diagnosen. Patologen Allan McDonald har i många år visat att alzheimerplack är biofilm med borrelia. En biofilm innehåller ofta flera organismer. Men borrelian har han extraherat med PCR teknik.

  2. Dr. Judy Miclossy från Geneve har även gjort viktiga bidrag till denna forskning, hon var även med vår grupp ad hoc ICD11 borreliosis codes när vi presenterade nya rön för WHO.

  3. här följer hela listan med nya diagnoser.
    1C1G Borrelios
    1C1G.0 Tidig hudmanifestation av borrelios
    1C1G.1 Disseminiserad borrelios
    1C1G.11 Borreliamyocardit
    1C1G.12 Oftalmologisk borrelios
    1C1G.13 Borreliaartrit
    1C1G.14 Senstadium av cutan borrelios
    1C1G.1Y Annan specificerad disseminerad borrelios
    1C1G.1Z Disseminerad borrelios, ospecificerad
    1C1G.2 Kongenital borrelios
    1C1GY Annan specificerad borrelios
    6D85.Y Demens förorsakad av borrelios
    9C20.1 Infektiös panuveit vid borrelios
    8A45.0Y Demyelinisering i centrala nervsystemet orsakad av borrelios

  4. Att behandla med holistiska patogendödare borde fungera bra. Då slipper den drabbade dessutom biverkningar.

    Detta problem borde kunna behandlas holistiskt på samma sätt som cancer.

Lämna ett svar