Två av tre unga kvinnor i Oslo har kronisk jodbrist. En brist som kan påverka den tidiga utvecklingen hos barnet under graviditeten. År 2016 gav Näringsrådet ut en rapport som visade på en kritisk jodstatus i Norge. I den framhöll man att det fanns ett akut behov av åtgärder, men hittills har inget konkret genomförts.

Text: Berit Kvifte, “To av tre unge kvinner har kronisk jod-mangel” | Översättning: Madeleine Lidman

Om du inte äter fisk får du struma! Vem i dagens morföräldergeneration har inte hört den förmaningen vid middagsbordet, när besvikelsen var total över att det återigen stod fisk på menyn? Det var inte ett tomt hot. Fram till 1950-talet var svår kronisk jodbrist mycket utbredd i Norge. Saltvattensfisk innehöll mycket jod, men i inlandet var det dålig tillgång på det, något som ledde till att många fick struma. På vissa platser i östra delarna av Norge var det riktigt illa. Upp till 80 procent av befolkningen led av kronisk jodbrist. Onormalt många kvinnor utvecklade struma och många barn föddes med en intellektuell funktionsnedsättning.

Jod – det glömda spårämnet

Struma Licens: AdobeStock)
Struma. Licens: AdobeStock.com

I mitten av 50-talet började man tillsätta jod eller algmjöl i kraftfodret till mjölkkorna. Åtgärden var främst avsedd som ett tillskott för djurens välmående, men även för att se till att mjölk och mejeriprodukter blev en viktig källa till jod i den norska kosten. Struman försvann nu nästan helt bland befolkningen, men det blev också mer fokus på själva spårämnet.

Sedan kriget har jodstatusen i den norska befolkningen kartlagts i begränsad omfattning. Detta trots att WHO rekommenderar att myndigheterna kontinuerligt övervakar att befolkningen får i sig tillräckligt med jod – och att det finns fungerande strategier för att säkerställa tillräckligt intag av spårämnet. I Norge har den här övervakningen inte etablerats ännu, då man dragit slutsatsen att norrmännen får i sig det de behöver.

Läs också: Hälsoprofil: Så här stärker du ditt immunförsvar mot virus

Oroväckande låga koncentrationer av jod hos gravida

Slutsatsen är bara en slutsats och inte en korrekt bild av verkligheten. Spårämnet har i realiteten glömts bort tills myndigheterna gjorde mätningar år 2016 och fick en riktig kalldusch. En undersökning av 804 gravida och 175 ammande mödrar (18-44 år) i Oslo år 2016 uppvisade vid mätning låga koncentrationer av jod hos 74% av de gravida kvinnorna och hos 55% av de ammande mödrarna. Då gick larmet på allvar.

“Resultatet från mamma-barn-undersökningen i Norge, visade att låg jodstatus kan få konsekvenser för barnets mentala utveckling. Om en mamma har dålig jodstatus under graviditeten kan hon få barn med dåliga läs- och skrivfärdigheter,” berättade forskaren Sigrun Henjum vid OsloMet, tidigare Högskolan i Oslo och Akershus, för TV 2 tidigare i år.

Forskarna på OsloMet undersökte urinen hos 300 kvinnor i åldern 19 till 29 år i Oslo. Resultaten visar att två tredjedelar av kvinnorna hade lägre jodstatus än rekommenderat.

 “Det är oroande med tanke på att det här är en grupp där många inom fem till tio år kommer bli gravida“, säger Henjum.

Livsnödvändigt spårämne

Jod är ett spårämne som behövs vid produktion av sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och triiodotyronin (T3). Hormoner som är viktiga för kroppens energiomsättning, det vill säga ämnesomsättning. Jod är också viktigt för bland annat tillväxt och utveckling av hjärnan och nervsystemet. Vi behöver bara lite jod för att fungera optimalt, men den lilla mängden är mycket viktig.

För lite jod kan orsaka struma och låg ämnesomsättning (hypotyrios), men för mycket är också skadligt och kan orsaka hög ämnesomsättning (hyperthyrios). Ett av symptomen på låg (och hög) ämnesomsättning är struma, svullnad i halsen. Struma är ett uttryck för att kroppen strävar efter att få tillräckligt med sköldkörtelhormoner och försöker kompensera det med att körteln växer. Den kan bli stor som en grapefrukt.

Både för högt och för lågt jodintag är skadligt för hälsan, men lågt intag är det största problemet i världen. WHO uppskattar att 2 miljarder människor har jodbrist och att denna brist är den främsta orsaken till hjärnskador.

Läs också: Du kan lida av jodbrist – Kan ge hjärnskador, struma

Tillskott är nödvändigt för att undvika kronisk jodbrist

Om du misstänker jodbrist, bör du undersöka sköldkörtelhormonerna och ämnesomsättningen genom att ta blodprover hos din allmänläkare. Urin som samlats in från en dag kan också användas för att bedöma jodnivåerna (diurnal diuresis).

Om du är gravid eller ammar och inte får tillräckligt med mjölk, yoghurt eller vit saltvattensfisk, är rekommendationen att du tar ett dagligt tillskott på 150 mikrogram jod dagligen. Kvinnor i fertil ålder som inte äter jodrika livsmedel bör ta dagliga tillskott med 100 mikrogram jod i form av droppar. Vit fisk är den bästa källan till jod och innehåller cirka 40 till 90 mikrogram per 100 gram. Folkhälsomyndigheten i Norge rekommenderar ett veckovis intag av fisk på 300 till 450 gram, varav minst 200 gram bör vara fet fisk.

Salt med jod. Licens: Pixabay
Salt med jod. Foto: Bru-n0 Licens: Pixabay

I många länder är jodberikat bordsalt en bra källa till jod, men i Norge är det bara tillåtet att tillsätta 500 mikrogram jod per 100 gram salt. Lågt jodinnehåll i salt, samtidigt som man jobbar på att minska användningen av salt hos befolkningen, visar att salt inte är en bra källa till jodintag.

Som jämförelse tillsätter svenskar tio gånger större doser jod i saltet. Även i Finland och Danmark tillsätter man mer jod. Danmark är också ett av många länder där bagarna måste använda jodberikat salt i bröddegen för att säkerställa att danskarna får sitt jodbehov täckt.

Fakta om jod

Jod är ett grundämne som har viktiga funktioner i kroppen och upptäcktes av fransmannen Bernard Courtois år 1811 och fick namnet jod från de grekiska iodes, vilket betyder violetta färger, enligt färgen på jodångan. Jod finns inte naturligt i ren form utan uppträder som jodsalter.

Jod behövs för att kroppen ska kunna producera sköldkörtelhormonerna triiodothyronine (T3) och tyroxin (T4). Hormonerna tillverkas i sköldkörteln (thyroidea). De här hormonerna reglerar människans ämnesomsättning och hos barn är hormonerna viktiga för normal tillväxt och utveckling av det centrala nervsystemet.

Det rekommenderade intaget av jod för barn från 10 år ålder och vuxna är 150 mikrogram per dag. Rekommendationerna är något lägre för barn och något högre för gravida och ammande kvinnor. Intag över 600 mikrogram per dag rekommenderas inte.

Så mycket jod behöver du för att undvika kronisk jodbrist

Med en så viktig funktion för barns mentala utveckling kan man frestas att tro att vi behöver stora mängder jod för att fungera, men så är det inte. Myndigheterna rekommenderar ett dagligt intag av 150 mikrogram för barn över 10 år för att inte råka ut för kronisk jodbrist. Sammantaget ska vi ha mer än 100 milligram natrium, kalium, magnesium och fosfor – det vill säga upp till 1 000 gånger så mycket.

1 år: 70 µg (mikrogram)
2-5 år: 90 µg
6-9 år: 120 µg
Över 10 år: 150 µg
Gravida: 175 µg
De som ammar: 200 µg

Text: Berit Kvifte

Källa

  • Norska Helsedirektoratet

Kommentera