Läkare om kopparspiral – Kvinnor visar symptom på kopparförgiftning

0
2974

Specialistläkaren Agneta Schnittger och ST-läkaren Lina Rosengren skriver att fler studier på riskerna med kopparspiralen bör göras efter att rapporter pekar på symptom av kopparöverskott i kroppen hos kvinnor som använder kopparspiral. Debattartikeln publicerades tidigare i Läkartidningen. Läkemedelsverket (LMV) replikerar att det är en osannolik hypotes. Läkarna svarade därefter med en slutreplik. TV Helse publicerar den första debattartikeln med tillstånd av Schnittger. Rosengren konstaterar på Facebook att LMV trots allt är intresserat av mer forskning.

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symptom på allvar

DEBATT. Allt fler kvinnor med kopparspiral rapporterar symptom som vid kopparöverskott i kroppen. Forskning behövs för att fastställa kopparnivåer i blodserum och på cellnivå hos kvinnor med symptom på kopparöverskott.

Text: Agneta Schnittger, med dr, pensionerad specialist gynekologi/obstetrik, diplomerad vid medicinska fakulteten, Montpellier. Lina Rosengren, ST-läkare, doktorand, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus Lund och Lunds universitet.

Kopparspiralen har ett T-format polyetylenskelett och ren koppartråd med silverkärna tvinnad runt skänkeln [1]. Spiralens toxiska effekt på spermier är beroende av kopparmängden och graden av inflammation i livmoderslemhinnan [2]. Den spiral som används mest introducerades 1997 och har en kopparyta på 380 kvadratmillimeter – en ökning från tidigare modeller utan att nya studier gjorts [3]. Cirka 150 000 svenska kvinnor bär kopparspiral (14–18 procent av fertila kvinnor) [2].

Kopparspiralen är klassad som medicinteknisk produkt. Det innebär att den (i motsats till hormonspiralen, som klassas som läkemedel) inte kräver noggranna studier, registrering av antal användare och uppföljning av biverkningar trots att den innehåller ett kroppseget essentiellt spårämnesmineral [4].

Den tidigare spiralen med 200 kvadratmillimeters kopparyta gav enligt fabrikanten förhöjda kopparkoncentrationer i lever och njurar, och förhöjda halter i blodet har uppmätts hos spiralbärande flickor [5]. Vi vill därför åter lyfta de systemiska biverkningar som rapporterats till Läkemedelsverket [6]. Inom professionen har vi levt i tron att koppar endast har en lokal verkan på endometriet och därför bara kan ge lokala biverkningar som ökad blödning, smärta och utstötning.

Allt fler kvinnor rapporterar symptom som vid kopparöverskott i kroppen. Koppar forslas i blodbanan och intracellulärt av metallproteiner [7] och ingår i enzymatiska reaktioner. Koppar har även en antioxidant effekt, men kan bilda överskott på ROS (reactive oxygen species), som skadar cellerna [8, 9].

Det finns kopplingar mellan alzheimer och deposition av koppar, vilket talar för en påverkan på centrala nervsystemet [10]. En studie visar att kvinnor med depression har förhöjda kopparnivåer [11]. Kroppen har ett raffinerat balanssystem och kan oftast reglera kopparnivåerna via levern, där det normalt finns en depå [12, 13].

Bukspänning, smärta, huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar och diarré, trötthet, takykardi och andningspåverkan har rapporterats, men även koncentrationssvårigheter, »hjärndimma« och depressiva tankar [14]. Samstämmiga berättelser från hundratals kvinnor har inte beaktats. Efter uttag av spiralen försvinner symptomen efter veckor upp till månader.

Många återfår symptom i skov, ofta relaterat till menscykeln, ibland flera år efter uttag. Många kvinnor har fått uteslutningsdiagnoser som utmattningssymptom och psykisk sjukdom, till och med djup depression med suicidtankar. I vissa fall har detta lett till långvarig sjukskrivning, medicinering och arbetsoförmögenhet.

Alla dessa symptom återfinns vid överbelastning på grund av ökad mängd koppar i dricksvatten [15] samt vid akut kopparexponering [16].


Bristen på studier av kopparläckage från livmodern gör att det saknas information om biverkningar beroende på livmoderinlägg. En ansökan om medel till ett forskningsprojekt om mätning av kortisol och kopparinnehåll i hårstrån avslogs tyvärr i våras.


Kvinnors känslighet för kopparspiralen varierar med olika hormonella förhållanden. Höga östrogenhalter höjer kopparnivåerna i kroppen. Intaget varierar med maten och kopparinnehållet i dricksvatten [17]. Absorptionen via tarmen från födan kan variera mellan 15 och 97 procent [18].

Varken Läkemedelsverket eller tillverkaren har funnit anledning till ytterligare studier, då det saknas evidensbaserad forskning som bekräftar sambandet [14].

Vi ser det dock som självklart att identifiera kvinnor med hög risk och respektera spiralbärande kvinnors symptom på kopparöverskott. Forskning behövs för att fastställa kopparnivåer i blodserum och på cellnivå hos kvinnor med symptom på kopparöverskott.

Text: Agneta Schnittger och Lina Rosengren

Referenser

  1. Information om preventivmedlet Nova T380. Cu380Ag. Solna: Bayer AB; 2017.
  2. Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Linköping; Brynhildsen J. Intrauterin antikonception. 2017.
  3. NOVA T 380. Livmoderinlägg av koppar för antikonception. Information till sjukvårdspersonal. Solna: Bayer AB; 2017.
  4. Läkemedelsverket. Medicinteknik. Kvalificering och klassificering. 22 dec 2017.
  5. De la Cruz D, Cruz A, Arteaga M, et al. Blood copper levels in Mexican users of the T380A IUD. Contraception. 2005;72(2):122-5.
  6. Fördelning av inrapporterade symptom fördelade på inrapporterande instanser, vården, patienterna och tillverkaren. Uppsala: Läkemedelsverket; 2016.
  7. Turnlund JR. Human whole-body copper metabolism. Am J Clin Nutr. 1998;67(5 Suppl):960-4S.
  8. Turnlund JR, Jacob RA, Keen CL, et al. Long-term high copper intake: effects on indexes of copper status, antioxidant status, and immune function in young men. Am J Clin Nutr. 2004;79(6):1037-44.
  9. Linder MC, Wooten L, Cerveza P, et al. Copper transport. Am J Clin Nutr. 1998:67(5 Suppl):965-71S.
  10. Brewer GJ. Copper toxicity in the general population. Clin Neurophysiol. 2010;121(4):459-60.
  11. Walsh WJ, Crayton JW. Elevated serum copper levels in women with a history of postpartum depression. J Trace Elem Med Biol. 2007:21(1);17-21.
  12. Llanos RM, Mercer JFB. The molecular basis of copper homeostasis copper-related disorders. DNA Cell Biol. 2002:21(4):259-70.
  13. Harris ED. Cellular copper transport and metabolism. Ann Rev Nutr. 2000;20(1):291-310.
  14. Läkemedelsverket. Rapport. Tillsynsärende 6.6.3-2017-18405. Uppsala; 2018.
  15. US National Research Council. Copper in drinking water. Committee on Copper in Drinking Water, Board on Environmental Studies and Toxicology, Commission of Life Sciences. Washington, DC: National Academy Press; 2000.
  16. Pizarro F, Olivares M, Gidi V, et al. The gastrointestinal tract and acute effects of copper in drinking water and beverages. Rev Environ Health. 1999;14(4):231-8.
  17. Pizarro F, Olivares M, Uauy R, et al. Acute gastrointestinal effects of graded levels of copper in drinking water. Environ Health Perspect. 1999;107(2):117-21.
  18. Turnlund JR, Keyes WR, Andersson HL, et al. Copper absorption and retention in young men at three levels of dietary copper by use of the stable isotope 65Cu. Am J Clin Nutr. 1989;49(5):870-8.

Kommentera