Läkare behöver ökad kunskap om kost och näring för patienternas skull

1488
Lauren Ball, Menzies Health Institute Queensland. Foto: Griffith News, Griffith University
Bild: Lauren Ball, Menzies Health Institute Queensland. Foto: Griffith News, Griffith University

De medicinska studierna saknar överföring av kunskaper i näringslära, för att kunna ge läkarna kompetens att kunna ge bra kostråd till patienterna. En forskningsöversikt publicerad i The Lancet visar att kost- och näringslära borde ha en central plats i studieplanen så att framtidens läkare kan göra sitt jobb bättre.

Text: Birthe Storaker, “Leger trenger økt kunnskap om kosthold og ernæring” | Översättning: Madeleine Lidman | Redigering: Torbjörn Sassersson | Artikeln är en bearbetning av artikeln “Forskare efterlyser mer näringslära för läkare” skriven av Helene Sandström på Nordic Nutrition Council.

Läkare bör kunna ge närings- och kostrekommendationer för att hjälpa patienter med kroniska sjukdomar som har livsstilsrelaterade orsaker. Problemet är att få läkare har den kompetens som krävs. Det är slutsatsen av en översyn av 24 studier kring läkarnas utbildning inom näringslära, som publicerats i tidskriften The Lancet.


Varje år dör 11,000,000 människor i världen till följd av näringsbrist. Det gör människors matvanor till en av de ledande riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom och för tidig död.


Utbredningen av dålig kosthållning har ökat under 2000-talet. Näringsbehandling är viktigt för att stödja bättre kostvanor, eftersom den har direkt relevans för befolkningens hälsa. Därför är det nödvändigt att läkarna har tillräcklig kunskap om näringslära, rätt kompetens och attityd för att kunna integrera näringsterapi i sin dagliga kliniska praxis.


Studiens författare rekommenderar att näringslära blir en obligatorisk del av studieplanen för alla läkarstudenter, att en global utbildningsnivå fastställs och att fler resurser används för att utveckla nya sätt att förvärva denna kunskap.


Brist på intresse och expertis bland lärare inom medicin

“Eftersom kost och näring är en så viktig del för en hälsosam livsstil, är det uppenbart att dagens medicinska studenter inte har den kunskap de behöver för att ge effektiva kostråd till sina patienter – och så har det varit en länge”, säger Lauren Ball vid Griffith University i Australien, medförfattare till studien.

Utbildningen i näringslära måste förbättras och bli en obligatorisk och meningsfull del av studieplanen för framtida läkare”, anser hon.

För att få en bred överblick över hur mycket utbildning i näringslära läkarstudenter egentligen får gick rapportens författare Lauren Ball, Jennifer Crowley och Gerrit Jan Hiddink igenom alla studier som genomfördes mellan år 2012 och år 2018 som bedömde näringskunskapen bland läkarstudenter och nyutbildade – och deras uppfattning om näringslärans betydelse i utbildningen idag.

Översikten inkluderade en översyn av 24 studier, varav 16 var kvantitativa, tre kvalitativa och fem handlade om innovativa utbildningsinitiativ. Studierna kom från USA (11), Europa (4), Mellanöstern (1), Afrika (1) och Australasien (7).

Kvaliteten på metoderna som användes i de olika studierna varierade från mycket låg till hög. Inga publicerade artiklar från Asien uppfyllde kriterierna för inkludering i översikten.

Läs mer: Barnmat kan innehålla lika mycket socker som godis

Läkarstudenterna kräver mer utbildning i näringslära

De 24 studierna visade tydligt att läkarstudenterna vill ha mer utbildning i näringslära för att utveckla sina färdigheter, men att utbildningen inte möter efterfrågan.

Studenterna nämnde att undervisningstimmarna var för få, hade för låg kvalitet och att ämnet näringslära var lågt prioriterat. Det fanns också en brist på intresse och kompetens bland lärarna och de fick för få exempel på näringslära och näringsrådgivning under sina studier. Studenterna rapporterade också att de hade dålig kunskap om näringslära efter utbildningen, vilket bekräftades av låga testresultat.

Fem studier som bedömde olika pedagogiska initiativ, fann att dessa hade en viss positiv effekt, men de flesta initiativen var enstaka fall snarare, istället för att ingå som en permanent del av läroplanen.

Nyskapande aktiviteter som online-kurser, matlagningskurser och föreläsare från andra yrken, som näringsfysiologer, visade på både kort- och långsiktiga fördelar för patienter och sjukvård i allmänhet. Författarna vill därför ha större resurser för utveckling och implementering av innovativa pedagogiska initiativ.

Säkerställ att alla läkare får en global kunskapsstandard inom näringslära

Författarna betonar att bristen på kunskap i näringslära sannolikt påverkar standarden på behandlingen som läkarna kan ge patienterna.

De betonar också vikten av att vidta åtgärder för att säkerställa att alla läkare får en global kunskapsstandard inom näringslära.

Brist på näringsutbildning påverkar studenternas kunskaper, färdigheter och trygghet inför att införa näringslära i sjukvården.

Författarna betonar att det fanns flera begränsningar i studierna som ingick i deras utvärdering. Den vanligaste var bristen på en kontrollgrupp (för utbildningsinitiativ), men också att urvalet i grupperna var litet och att testerna i näringslära inte validerades.

Patienterna förtjänar läkare med bättre näringskunskaper

Stephen R Devries, MD, Associate Professor of Medicine (Cardiology)
Stephen R Devries, MD, Associate Professor of Medicine. Foto: Feinberg.northwestern.edu

Stephen DeVries, kardiolog vid Northwestern University i Chicago skriver i en kommentar till The Lancet:

“Det finns mycket att lära sig om vilka metoder som är mest effektiva för att integrera mer näringslära i läkarutbildningen.” … “En mycket viktig del är att identifiera och utbilda lärare i klinisk näringslära”.

“Men det som redan är tydligt, är att bristen på näringsutbildning vid medicinska studier finns över hela världen. Våra patienter förtjänar mycket bättre än så. Det gör hela vår planet.”

Text: Birthe Storaker

Glöm inte att börja prenumerera på TV Hälsas videos på YouTube

Studien och relaterat

1 kommentar

  1. Dom behöver mera kunskaper om allt!

    För det första att människan inte är en molekylär datamaskin, som dom får lära sig i utbildningen.
    och Att de kemiska läkemedlen är en av de största orsakerna till dödsfall.

    De skulle behöva elementära kunskaper i kinesiologi, så att de kunde testa om en patient blir bättre eller sämre av den kemisk medicin som deras FASS föreslagit. Då skulle dom finna att det nästan är omöjligt att hitta en medicin som bolagen rekommenderar. Rent vatten slår förmodligen ut alla mediciner.

    Patienterna behöver också kunskaper om att läkekonsten är ett av de största bedrägerierna mot människan, bättre att hålla sig undan deras verksamhet.

    Alla borde se videon Forbidden Cancer Cure, där vi får veta att den moderna medicinen grundades av två skumma amerikanska businessmän, John D.Rockefeller och Andrew Carnegie. Gissa varför? Jo så klart inte för att bota sjuka människor, utan för att tjäna stor högar pengar.

    Att bota människor är knappast lönsamt, att inte bota människor kan däremot vara synnerligen lönsamt! Det har dom bevisat många gånger om.

Kommentera