En studie med över 80,000 patienter, visar att män som tar 5-ARI-hämmare mot förstorad prostata, löper större risk att drabbas av framskriden prostatacancer. Läkare varnar för överdiagnosticering och onödiga behandlingar av den mest vanliga cancerformen hos män.  

Text: Sanja R. Juric | Foto: Sam Wheeler. Licens: Unsplash.com (free use)

Godartad prostataförstoring

Hos de flesta män kommer prostatan att öka i storlek med stigande ålder, men är vanligast hos personer över 60 år. I vissa fall kan den orsaka problem vid urinering eftersom trycket mot urinröret kan komma att öka. Symptomen utvecklas oftast under många år. Godartad prostataförstoring betyder inte prostatacancer även om symptomen är lika i vissa fall.

Behandling av förstorad prostata

Vid en förstorad prostata får patienten vid besvär, oftast något av tre olika typer av läkemedel. Vid svåra besvär kan det bli aktuellt med en operation. Det är vanligt att behandla patienten med 5-alfa-reduktas-hämmare (5-ARI), för att krympa körtlarna och förbättra urinflödet.

En av biverkningarna med behandling med 5-ARI-hämmare är att den håller nere blodnivåerna av prostataspecifikt antigen (PSA) med cirka 50%. I de fall läkare misstänker prostatacancer, mäts PSA genom ett så kallat PSA-screening. Om en patient är under 5-ARI-behandling kan dessa mätningar visa fel värden.

Läkemedlet försenar diagnosen

Dr. Brent S. Rose, biträdande professor vid avdelningen för strålmedicin och tillämpad vetenskap vid University of California, San Diego School of Medicine, ledde studien där mer än 80,000 patienter med prostatacancer ingick.

Läkare kan enkelt korrigera testet genom att dubbla det uppmätta PSA-resultatet hos patienter som går igenom en 5-ARI-behandling. Det fanns misstankar hos Dr. Rose och hans kollegor att denna ändring inte sker i tillräckligt stor utsträckning bland läkarna. De valde att titta på närmare 81,000 patienter med diagnosticerad prostatacancer mellan 2001 och 2015.

Resultaten var nedslående. Män som hade tagit 5-ARI-hämmare blev diagnostiserade i snitt efter 3,6 år, jämfört med 1,4 år för de som inte hade fått läkemedlet som behandling. De förstnämnda hade också högre antal tumörer, en högre frekvens av cancer i lymfkörtlarna och i större utsträckning metastatiska tumörer än de som inte hade tagit läkemedlet. Dödsfrekvensen efter 12 år var bland användarna 13%, att jämföra med 8% för gruppen som inte hade tagit 5-ARI-hämmare.

Granskningspanel för det amerikanska Federal Drug Administration (FDA) konstaterade att det finns en ökad risk för framskriden prostatacancer jämfört med placebo efter tidigare forskning. Den senaste studien bekräftade resultaten.

Det finns ett behov av att öka medvetenheten bland läkare om 5-ARI-inducerad minskning av PSA, samt tydligare riktlinjer, menar forskarna. Även om mortaliteten var högre i denna studie för användarna, är varken PSA-tester eller effektiviteten av 5-ARI-hämmare osäkra, enligt Dr. Rose.

Överdiagnosticering av prostatacancer

Alla skulle inte hålla med om Dr. Rose att PSA-testerna är tillförlitliga. Ett flertal studier och ännu fler forskare har varnat för överdiagnostisering av prostatacancer de senaste trettio åren. Läkare och patienter har efterfrågat en mer tillförlitlig metod för att upptäcka prostatacancer.

Enligt Ola Bratt, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, leder prostatacancerdiagnostik med PSA-tester samt vävnadsprov till “överdiagnostik och överbehandling av kliniskt betydelselös cancer”. Han menar att den nuvarande PSA-testningen i Sverige är ineffektiv och resurskrävande.

Nackdelen med det omdebatterade PSA-testet är att många män med diagnos, har fått genomgå behandlingar som i vissa fall har gett livslånga biverkningar. Detta trots att cancern inte var livshotande.

Det är de systematiska vävnadsproven, inte PSA-provets användning för diagnostik i sig, som har lett till att flera miljoner män världen över har fått en helt onödig cancerdiagnos och efterföljande behandling, med minskad livskvalitet som följd,” skriver Ola Bratt i Läkartidningen i oktober förra året.

Prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform

Prostatacancer står för cirka en tredjedel av all cancer hos män och fallen ökar kraftigt. Även om medianålder för insjuknandet är 70 år, har över 140 män varit yngre än 50 år vid diagnosen. Statistiska beräkningar visar att en av åtta män är i riskzonen att få prostatacancer innan 75 års ålder. Under 2016 fick 10 473 personer diagnos.

Forskarna vet inte ännu vad som ligger bakom cancerformen men har kommit fram till att testosteron är en förutsättning för att cancern ska utvecklas. Det finns misstankar om att kosten och levnadsvanor, likaså till en del ärtflighet spelar roll. Det är också stora skillnader mellan länderna. Asiatiska länder har under lång tid haft betydligt lägre andel prostatacancer. Siffrorna har dock börjat stiga de senaste tjugo åren.

 ”Kostens sammansättning tycks ha betydelse men det är inte klarlagt exakt vilka födoämnen som ökar eller minskar risken.” – Socialstyrelsen

Socialstyrelsen rekommendationer

Under 2014 rekommenderade Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med ett PSA-test. I den senaste rekommendationen från 2018 görs samma bedömning. Socialstyrelsen går på samma linje som Ola Bratt var inne på, nämligen att enbart PSA-tester inte bör föranleda systematiska vävnadsprov. Vidare skriver de i sin rekommendation att det behövs mer vetenskapliga underlag av andra tester som skulle komplettera PSA-prov innan man genomför vävnadsprovtagning.

“Socialstyrelsens utredning visar dock att det pågår omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige i dag. Männen testas ofta utan att få tillräcklig information om testningens tänkbara konsekvenser. Dessutom är en stor del av de testade männen över den ålder där screening med PSA-prov har visats minska dödligheten i prostatacancer.” – Socialstyrelsen

För närvarande pågår ett antal studier för att hitta mer tillförlitliga tester och minska risken för överdiagnosticering av prostatacancer.

Text: Sanja R. Juric

Referenser

Relaterat

Sanja R. Juric
Sanja R. Juric har fil. mag inom socialantropologi. Sanja är frilansskribent inom hälsa. Hon har en bakgrund inom företagsutveckling och har arbetat ett antal år med utredningar, anbudsskrivning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Sanja har även utvärderat EU projekt ett antal år, arbetat på uppdrag av ABF, Universitets- och högskolerådet m.fl.

Kommentera