Cathrine Berge (52 år) har haft olika hälsoproblem med mycket ont i rygg och nacke under cirka 25-30 års tid, inklusive prolaps.  De långvariga nack- och ryggsmärtorna kulminerade i akut inläggning på sjukhus, på grund av att hon inte klarade av att röra sig sedan hon drabbats av plötslig och intensiv smärta i ryggen.

Text: Birthe Storaker, “MODIC rammer 50 prosent av alle med prolaps” | Översättning: Madeleine Lidman för TV Helse Sverige

“Det hände när jag böjde mig fram för att blåsa ut värmeljusen innan läggdags, berättar Cathrine. Ryggen kollapsade och jag blev stående på alla fyra och skrek av smärta. Jag kunde inte röra mig en millimeter. Vi ringde efter ambulans och jag fick morfin intravenöst, så att jag skulle klara av att komma in i ambulansen”, berättar hon vidare.

Efter undersökningar och magnetröntgen fick hon veta att de kraftiga smärtorna berodde på så kallade modiska förändringar. Sex procent av den danska befolkningen har modiska förändringar, som orsakar ryggsmärta. Vi har inte siffrorna för Norge, men det är nog ungefär detsamma. Endast ett fåtal patienter är medvetna om att modiska förändringar är orsak till ryggvärken, eftersom man inte kan se förändringarna på en röntgenbilder, utan endast genom en MR-skanning.

Vad är modiska förändringar (MF)?

Modiska förändringar verkar uppträda i samband med diskbråck eller degenerativa förändringar i nedre ländryggens broskskivor. Dessutom finns det en teori om bakteriella orsaker. Förändringarna är förmodligen ett uttryck för ett sent skede av degenerativ disksjukdom, där den degenerativa processen har börjat påverka ändplattorna och intilliggande benmärg i kotkroppen. Ingen vet exakt vad förändringarna beror på, men tror att det uppstår små sprickor i den vertebrala ändplattan som leder till en sliten mellankotskiva.


Förändringarna delas in i tre typer baserat på hur de visas på MR-bilderna. De olika typerna av modiska förändringar anses vara olika stadier i samma sjukdomsprocess. Modiska förändringar kan konvertera från en typ till en annan. Vissa studier tyder också på att yttre influenser som kirurgisk behandling kan bidra till utvecklingen av MF.


Hos personer med besvär i ländryggen är MF en vanlig förklaring till smärtan. Det är en specifik diagnos, men mer kunskap om orsakssamband, prognos och behandling behövs.

Operation är inte ett alternativ. I Norge finns det inte tillräckligt med behandling för den här typen av ryggproblem. Operation i ryggen var inte ett alternativ för Cathrine.

“Jag erbjöds laser och eventuellt att bränna av nerver”, säger hon. “I nacken skulle en operation kunna utvärderas då de trodde att det var artros.”

Det lät inte så lovande för Cathrine, som sökte sig till Danmark för att få hjälp. Hon hittade en klinik där som specialiserat sig på att hjälpa patienter med modiska förändringar. Där fick hon nytt hopp.

Bakteriella angrepp kan ge kronisk ryggvärk

Hanne Albert - Pressfoto: Modicklinikken.dk
Hanne Albert – Pressfoto: Modicklinikken.dk

Modickliniken i Danmark drivs av Hanne Albert som har forskat på modiska förändringar under de senaste 13 åren. Hanne Alberts forskningsfokus ligger på orsakerna till modiska förändringar och hur man på det mest effektiva sättet behandlar patienter som lider av ryggsmärta, på grund av denna sjukdom. Cathrine vände sig till Hanne Albert.

“Hon kunde utifrån MR säga att det var bakteriellt och att jag på sikt skulle kunna bli frisk till 90 procent, med hjälp av en långvarig antibiotikabehandling”, säger Cathrine.

Det första steget i behandlingen är att identifiera orsaken, vilken typ av modiska förändringar patienten har. Det finns förmodligen tre orsaker.

  • Den inflammatoriska/reumatiska,
  • den mekaniska och
  • den bakteriella.

Eftersom det för Cathrines del med stor sannolikhet var bakteriellt, är den långvariga antibiotikabehandlingen som har bäst effekt.

Antibiotika i högdos

Det är en antibiotikabehandling med hög dos, 1000 mg tre gånger om dagen, med åtta timmars intervaller, säger Cathrine. Sedan gäller det att vila i 30 minuter två timmar efter intag av antibiotikan. För att motverka att antibiotikan dödar alla goda bakterier i tarmen, är Cathrine noga med att ta ett tillägg av probiotika och vila 30 minuter till en timme efteråt. Hon är också mycket medveten om kosten och betonar att hon lägger stor vikt vid mat som är bra för att upprätthålla en god tarmflora.

När det gått 11 veckor sedan Cathrine påbörjade antibiotikabehandlingen kände hon sig bättre när hon tar det lugnt. Det vill säga, när hon undviker all fysisk aktivitet, även små promenader samt att sitta på hårt underlag.

“Nacken känns lite starkare och jag har mindre smärta både i nacke och rygg, så länge jag håller mig i stillhet”, säger hon.

Hon upplever att kombinationen av antibiotika och vila har gjort det möjligt att fungera i viss mån i det dagliga livet. Smärtan ska minska mer efterhand och enligt modic-kliniken har hon en möjlighet att bli bra till 90 procent inom två år.

Text: Birthe Storaker, TV Helse Norge | Översättning: Madeleine Lidman

Hanne Albert, fick i Frankfurt utmärkelsen: ”The German Pain Price”. Hon uppges vara den första läkaren i världen som kunnat bevisa att det framgångsrikt går att behandla modiska förändringar med antibiotika.

Källor och relaterat

2 Kommentarer

  1. Synd med antibiotikan, har så negativa effekter på kroppens immunförsvar. Undrar om alternativmedicinska metoder mot bakterieangrepp skulle kunna fungera, som Hyperbar Syrgasterapi, kolloidalt silver, bakteriedödande örter och så vidare.

  2. Det är känt att acnebakterier isolerats vid kirurgi. Alternativ behandling får inte skada immunförsvaret som silver gör, men syrgas i högtryck borde testas för att förstärka antibiotikans effekt. Om

Kommentera