Två fall av mördarsvamp upptäckta i Norge – Candida auris

3
988
Candida auris. Foto: Healthunits.com
Candida auris. Foto: Healthunits.com

SJUKDOMAR. Spridningen av den mördarsvamp som TV Helse har rapporterat om den 9 april har fortsatt världen över. Två fall har rapporterats i Norge sedan 2016.

Det första fallet upptäcktes enligt norska Aftenposten redan 2016 på ett sjukhus i Skien. Det andra fallet hittades på ett sjukhus i Oslo förra året. Även om det endast rör sig om två enskilda fall, kan det finnas ett mörkertal.

“Hittills har svampen Candida auris inte rapporterats. Därför kan det ha funnits fall vi inte känner till”, säger överläkaren Egil Lingaas vid avdelningen för infektionssjukdom vid Oslo Universitetssjukhus.

Han är särskilt orolig över C. auris då det har visat sig vara mycket svår att bli av med på sjukhus. Även om Norge försöker att minska användningen av antibiotika, är det inte säkert att det kommer att påverka C. auris menar Lingaas.

Det som gör svampen extra dödlig är att den är svårbehandlad och det är lätt att feldiagnostisera. Candida auris är extremt resistent mot läkemedel. Till skillnad från resistenta bakterieinfektioner mot vilka det finns ett flertal läkemedel, behandlas svampinfektioner med tre huvudklasser av antimykotika. Vissa C. auris stammar har visat sig vara resistenta mot alla tre, något som oroar även den svenska folkhälsomyndigheten.

Södra Europa mer utsatt för mördarsvamp

Enligt norska folkhälsoinstitutet är möjligheten att smittas i Norge mycket liten. De två patienter som hade rapporterats vara smittade av svampen hade rest utomlands. Den ena hade varit i Afrika och den andra i Indien. Sjukhusen har inte offentliggjort behandlingen av patienterna men meddelar att ingen annan blev sjuk. Patienter som har vistats utomlands och testas positiva för resistenta bakterier, isoleras automatiskt på norska sjukhus i tre dygn.

Professor och områdesdirektör Geir Bukholm vid norska folkhälsoinstitutet menar på att södra Europa är extra utsatt för resistenta bakterier. Inte minst finns det risk för spridning i de fattigaste länderna i världen där sådana infektioner inte registreras på samma sätt.

“En global insats behövs för att lyckas i kampen mot den fortsatta utvecklingen av antibiotikaresistens”, säger Bukholm.

Behov av effektivare övervakning

Minskad och korrekt användning av antibiotika är ett sätt att närma sig problemet, menar Bukholm, men påpekar att Norge bör utveckla ännu fler strategier och övervakningssystem för att förhindra spridning. Ett av problemen är att mikroberna oftast upptäcks hos sjuka människor och inte friska bärare.

För närvarande finns ingen överblick över allvarliga svampinfektioner i Norge. Enligt statssekreteraren Anne Bramo har man ändrat reglerna så att svampinfektioner nu kan rapporteras till statens folkhälsoinstitut.

Hittills har det varit vanligt att testa för tre bakterier i Norge:

MRSA (gula stafylokocker) ackumuleras ofta på huden.

VRE (bakterier som samlas i tjocktarmen).

ESBL (en kollektiv term för flera bakterier som är svåra att behandla).

Norge har nu valt att introducera ett fjärde test som kan upptäcka eventuell spridning av C. auris.

Antisvampmedel hos cancerpatienter misstänks bidra till spridningen

Forskare och läkare världen över är förbryllade över svampens plötsliga spridning. C. auris har dykt upp på flera kontinenter under mycket kort tid och har nu spridit sig till över 20 länder. Enbart i USA har det rapporterats över 600 fall samt mer än 1000 personer som bar på smittan men som inte hade insjuknat.

Spridningen sker i första hand inom vården. Mest utsatta för infektionen har visat sig vara patienter som har vistats länge på sjukhus, har central venkateter samt de med svagt immunförsvar. Det finns även en misstanke om att antisvampmedel som ges till cancerpatienter och patienter med organtransplantat kan vara en bidragande orsak.

Varmare klimat ger ökad risk för nya svampar

Enligt norska Aftenposten har det upptäckts en ny mikroskopisk art som växer i Skåne som har lyckats producera cancerframkallande fungicider.

Klimatet på Sørlandet skiljer sig inte mycket från Skåne, så det är bara en fråga om tid innan det också kan hända här”, säger seniorforskare i mykologi Ida Skaar vid Veterinärinstitutet.

Även om patienterna i Norge hade smittats utomlands så är det en fråga om när svampen även kommer att börja växa i Norden. Klimatförändringar kan också påverka då svampar trivs i varmare klimat.

Det dör över 33,000 människor varje år av resistenta bakterier i Europa

Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) meddelade förra året att över 33,000 människor dör varje år av resistenta bakterier i Europa. Globalt hamnar siffran på över 700,000.

Svampen har även visat resistens mot en grupp mycket effektiv antibiotika, carbapenems,  reserverad i första hand för att behandla kända eller misstänkta multiresistenta bakteriella infektioner (MRSA).

Detta … är oroande eftersom dessa antibiotika är de sista behandlingsalternativen,” sa ECDC i ett uttalande. “När dessa inte längre är effektiva är det extremt svårt eller i många fall omöjligt att behandla infektioner.” – Reuters

Upptäckta fall av Candida auris

Även om Candida auris först identifierades i en öroninfektion hos en kvinna i Japan 2009, har man upptäckt den första strängen av svampen redan 1996 i Sydkorea. USA:s nationella folkhälsomyndighet CDC samlar in kontinuerligt statistik över upptäckta fall världen över.

Enstaka fall av C. auris har rapporterats från Österrike, Belgien, Iran, Malaysia, Nederländerna, Norge, Schweiz, Taiwan och Förenade Arabemiraten.

Flera fall av C. auris har rapporterats från Australien, Kanada, Kina, Colombia, Frankrike, Tyskland, Indien, Israel, Japan, Kenya, Kuwait, Oman, Pakistan, Panama, Ryssland, Saudiarabien, Singapore, Sydafrika, Sydkorea, Spanien, Storbritannien, USA (främst från New York City, New Jersey och Chicago-området) och Venezuela; I några av dessa länder har omfattande överföring av C. auris dokumenterats på mer än ett sjukhus, enligt Center for Disease Control and Prevention (CDC).

En tidsfråga innan första fall av C. auris når Sverige

Än så länge har inga fall av C. auris rapporterats i varken Sverige eller Finland, även om det finns ett mörkertal av smittbärare i världen. Enligt svenska folkhälsoinstitutet är diagnostiseringen en utmaning då traditionell svampdiagnostik för candida-arter kan ge missvisande artbestämning av C. auris.

”Det är problematiskt vid utbrottshantering då många laboratorier saknar metoder för korrekt identifiering och därmed inte får kännedom om förekomsten och inte kan vidta effektiva åtgärder för att förhindra smittspridning”, skriver Folkhälsomyndigheten

Det finns dock ett sätt att skilja C. auris från det närbesläktade C. heamunolii. Då andra patogena Candida arter trivs bäst vid 37 grader Celsius, standardtemperatur för odling av jästsvamp, växer C. auris bra även vid högre temperaturer.

Karolinska Universitetssjukhuset är referenslaboratorium för mykologi i Sverige. I de fall där det saknas möjligheter för lokala laboratoriet att upptäcka C. auris, kan sjukhusen skicka testerna vidare till Karolinska för identifiering och resistensbestämning.

Text: Sanja R. Juric | Gillade du denna artikel? Stöd Sanja genom att donera en valfri summa via Swish: 070 091 11 81

Relaterat

3 Kommentarer

  1. Hej Sanja R. Juric,
    För 30 år sedan publicerade jag bollformationer liknande de som inleder din artikel. Jag hittade dem i blod från patienter med ALS och MS men även vid andra sjukdomsbilder. Se referenser nedan.
    http://www.enby.se/svenska/forskning/uppsats/7/blodforandringar-hos-kroniskt-sjuka.htm
    http://www.enby.se/svenska/forskning/uppsats/8/okanda-partiklar-och-strukturer-i-ALS-patientens-blod.htm
    Kanske både MS och ALS beror på svampangrepp…

  2. Tack för din kommentar och länken Erik!
    Jag har följt ditt arbete och hade äran att få träffa dig för några år sedan när min mor var sjuk. Det jag har märkt är att forskare börjar få upp ögonen för svampangrepp, så med lite tur kanske de börjar titta åt samma håll som du gjorde för 30 år sedan.

  3. Sanja och Erik, kolla seriöst upp möjligheten att hålla Candida i chack med terpentin (naturlig tallolja ) kolla även Albanian kerosene ( Albanski petrolej ) Candida verkar hindra näringsupptag i tunntarmen och då kan inte kroppen fungera som “uppfinnaren” tänkt, vilket medför oändliga diagnoser och punktinsatser som inte löser huvudproblemet.

Kommentera