Foto: A-O Enger
Den mörka årstiden är också förkylningstider med hosta och influensa. Vissa av de smittämnen som härjar nu kan gå över till kroniska infektioner och inflammationer med mykoplasma som i sin tur kan ge kronisk trötthet, förklarar läkaren Geir Flatabø.
Mycoplasma pneumoniae är ett av många smittämnen som härjar. Det är en bakterie som uppför sig som ett virus. Mycoplasma är på samma sätt som ett virus beroende av en värd, som människas celler, vilka hjälper till med att föröka smittan.
Bakterien ger kroniska ospecifika lunginflammationer (Mycoplasma pneumoni) det vill säga, de flesta blir lite sjuka. Ibland kan smittade personer behöva mycket lång tid på sig för att bli friska ungefär som vid kikhosta. Eftersom Mykoplasma-bakterier saknar cellvägg är penicillin verkningslöst. För att ”lura” vårt immunförsvar plockar mykoplasma nämligen upp proteiner på cellytan och på det viset kan bakterien ge autoimmuna reaktioner.
”Mykoplasma är ett släkte bakterier som saknar fast cellvägg och kan vara trådlika eller ha annan form. De är de minsta fritt levande organismer som identifierats, med en diameter på cirka 300 nm. Ett hundratal mykoplasmaarter har identifierats.” – Wikipedia
Den typiska sjukdomsbilden förorsakad av Mykoplasma är kronisk hosta ofta kallad lunginflammation. Infektioner av Mykoplasma kan även gestalta sig som inflammationer i blodkärlen och blodproppar.
Mykoplasmabakterier kan leva inuti människoceller och de kan på det sättet undgå immunförsvaret och antibiotika som sprids ute i blodet. Genom att Mykoplasma även kan härma människoceller genom att omge sig med proteiner som liknar människans proteiner kan infektionen utlösa autoimmuna sjukdomar. Dessa sjukdomar kan sedan drabba andra organ än lungorna som tex hjärnan i form av PANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome). Upp till 25% av lunginfektionerna kan ge inflammationer på andra ställen i kroppen.
Eftersom Mykoplasma kan leva inuti människans celler kan de överleva och ge långvarig hosta och andra sjukdomar. Enligt professor Garth Nicholson vid The Institute for Molecular Medicine (se video) producerar Mykoplasma toxiner (gifter). Dessa gifter medför en nedsatt mitokondriefunktion (mitokondrier är organeller som reglerar ämnesomsättningen och producerar cellernas energiproduktion). Väteperoxid skadar produktionen av glutathion och membranen i mitokondrierna som därför bidrar till ME (Myalgic Encephalomyelitis, kroniskt trötthetssyndrom).
Garth Nicholson hävdar att omkring 40% av alla ME-patienter blir bättre av LRT (Lipid Replacement Therapy), som går ut på att förbättra mitokondriernas funktion med hjälp av fosfolipider (lecitin).
Utlösandet och förvärringen av astma, KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) och cystisk fibros med kronisk hosta är ofta tillskriven Mykoplasma-bakterier.
Kanske upp till 40% av alla lunginflammationer beror på Mykoplasma som ofta utbryter under sensommar och höst, men som sedan blir utbytta mot andra mikrober under vintern. Smittan överförs normalt genom hosta (droppsmitta), men om dessa droppar torkar upp för länge dör bakterierna innan de når nästa person.
En lunginflammation kan från och till konstateras med hjälp av röntgen i de fall den inte kan detekteras med stetoskop. Annars kan diagnos ställas med ett blodprov.
Antibiotika kan användas om sjukdomen är för plågsam, men ska vi tro på information på internet finns recept med bakpulver (bikarbonat) som många svär på att det hjälper både mot hostan och andra sjukdomssymptom.
Text: Geir Flatabø, redigerad av Birthe Storaker och översatt av Torbjörn Sassersson | Original: Kan mycoplasma bidra til ME?
