En av utmaningarna inom jordbruket är mykotoxiner – mögelgifter i spannmålen. Trots ökad medvetenhet vill många ändå ha bröd till maten. Mögelgifter försvagar immunförsvaret eller kan ha toxiska effekter på njurar, lever, hud, hormonsystem och nervsystem. Du kan även drabbas av infektioner, kroniska sjukdomar och cancer.

Text: Eva B. E. Andersson, Naturterapeut, “Mykotoksiner – muggsoppgifter, hva gjør det med oss?” | Översättning: Madeleine Lidman | Bild: Jonathan Borba | Licens: Unsplash.com

Vi har kanske blivit mer medvetna om att det är bra att skära ner på det vita raffinerade vetemjölet och bättre på att använda mer spelt, råg och korn, mindre vitt bröd och mer knäckebröd och grovt bröd, men vi får fortfarande i oss rikligt med spannmålsprodukter.

Klimatutmaningar i jordbruket

En av utmaningarna inom jordbruket är mögel i spannmålen. Det finns vissa typer av mögelsvampar som angriper grödan på åkern och andra typer av mögelsvampar som angriper grödan efter skörden. Det är framförallt de förstnämnda som ökat i omfattning under de senaste åren, då vi tycks ha hamnat i en period med ett fuktigare och mildare klimat. Nederbörd, särskilt under grödans blomningstid, är en faktor som kan öka risken för mögelangrepp. Även förändrade odlingsmetoder i det kommersiella jordbruket, som att man inte längre plogar marken under hösten, bidrar också till ökade mögelnivåer.

Mykotoxiner – för de som är speciellt intresserade

De här mögelsvamparna producerar avfallsämnen, som kallas mykotoxiner (från grekiskan: mykes = ​​svamp och toxinon = gift). Svamparna som verkar angripa grödan före skörd, är till stor del av släktet fusarium, medan de som attackerar spannmålen när de lagras, är av släkten aspergillus och penicillium. Från fusarium-svamparna får vi bland annat mycotoxin deoxynivalenol (DON), från aspergillus-svamparna får vi aflatoxins, patulin och ochratoxins och från penicillium-svamparna får vi ochratoxins, patulin och citrinin. Dessutom har vi mögelsvampar av släktet claviceps (mjöldryga) som producerar mykotoxiner som ergotism. De senare ses ofta på mörkare spannmålssorter som råg samt frukter som druvor (som växer på vinstockar) och som därmed också återfinns i slutprodukter som vin.

När mögelsvamparna värmebehandlas och dör förblir mykotoxinerna potenta. Många av dessa mykotoxiner är skadliga för oss, även om hur stor mängd det är också påverkar. Det verkar som om blandningen av olika mykotoxiner förvärrar problemet, så att en giftig mögelsvamps-cocktail, är värre än de rena gifterna var för sig.

Vi utsätts inte bara för de här ämnena genom maten vi äter, utan vi andas också in dem från byggnader och luftkonditioneringsanläggningar eller ute i naturen.

När vi andas in mögelgifter, ser vi först symptom på luftvägarna, irritation i ögon och näsa, hosta, trötthet och eventuellt astma. När vi äter dem är symptomen däremot inte lika lätta att känna igen.

Läs mer: Mögel kan ge dig depression, astma, huvudvärk, hudbesvär

Hur blir du påverkad av mykotoxiner?

De här olika svampgifterna har olika effekt på kroppen, där vissa verkar försvaga immunförsvaret, andra kan ha toxiska effekter på njurar, lever, hud, hormonsystem och nervsystem. Eftersom de kan försvaga njurarna och levern, som är våra viktigaste avgiftnings- och reningsorgan, liksom vårt immunförsvar, kan de ge sekundära symptom som försämring av andra tillstånd, infektioner och kroniska sjukdomar. Vissa av mykotoxinerna kan till och med vara cancerframkallande.

Vi har olika toleranser för allt, inklusive mögelsvampgifter. Vissa kan reagera negativt på små mängder toxiner, medan andra kan leva och bo i ett infekterat hus medan de lever på spannmål, frukt och vin som är rikt på mykotoxiner och verkar klara det bra. Ett tag …

Det är inte bara människors mat som utsätts för mykotoxiner från spannmålsprodukter. Djurfoder utsätts också för de här gifterna. Det visar sig att grisar är särskilt sårbara och det är ett känt problem vid grisavel. Man reagerar sällan förrän grisarna blir så dåliga att de får diarré och tarminflammationer, inte får i sig tillräckligt med mat och blir tunnare och köttvikten sjunker. Men samma foder ges till alla grisar, även om inte alla blir lika sjuka. Grisen är också vad den äter och gifter i fodret kan ge gifter i köttet, som vi i vår tur äter. Även om grisköttet genomsteks, så oskadliggörs inte toxinerna.

Havre utsätts särskilt för mykotoxinet DON, hösten år 2010 och 2011 hade havren ett genomsnittligt innehåll av DON på 2000 mcg/kg, vilket är 4 gånger högre än den rekommenderade gränsen för grisfoder som fastställts av norska livsmedelsverket. Jag har också fått höra att travhästar som får norsk havre presterar mätbart sämre på banan, på grund av det tar betalar ägarna extra för att importera havre till sina hästar. Det lönar sig!

Är det här vanligt med mykotoxiner?

Vi testar reaktioner på mögel och mykotoxiner hos oss och vi har sett en ökning av problemet. Speciellt aflatoxiner och ergotism finns ofta i testerna och är kopplade till allergiska reaktioner (en av våra lärare, David Allen Slater från USA, anser att ergotism ligger bakom cirka 80% av alla allergier) och humörsvängningar.

Dessa ämnen samlas ofta i levern och vi som har en bakgrund i traditionell kinesisk medicin, har sett att levern är relaterad till ilska och irritation. Vi tror egentligen inte att ergotism orsakar allergier, men om vi har en tendens till allergier och får ansamlingar av ergotism, kommer allergireaktionerna förstärkas.

Läs mer: Rensa din kropp – Detoxkurer har funnits i 1000-tals år

Majsfält. Bild: Evi Radauscher Licens: Unsplash
Majsfält. Bild: Evi Radauscher Licens: Unsplash

Lite historia

Ergotism är också ett intressant toxin, det har varit känt i hundratals år. Det beskrevs första gången i Annals Xantenses år 857:

“A Great plague of swollen blisters consumed the people by a loathsome rot, so that their limbs were loosened and fell off before death.”

Snorre Sturlason ska i kungasagan Heimskringla, ha beskrivit hur kung Magnus, halvbror till Olav den helige, dog av ergotism strax efter slaget vid Hastings 1066.

På senare tid ser vi sällan utbrott av ergotismförgiftning i stor skala, eftersom vi blivit skickligare på att identifiera ergotism (från mjöldryga), särskilt i råg. Dock var det utbrett i den franska byn Pont-Saint-Esprit år 1951, då 5 personer dog och det sker fortfarande utbrott av ergotism i utvecklingsländerna. Till exempel i Etiopien sågs ett utbrott av ergotism år 2001 från spannmål.

Ergotism kan orsaka symptom som stickningar i fingrarna, stickande känsla i huden, yrsel, illamående, diarré, muskelkramper, hallucinationer, trötthet, psykoser och förvirring, för att nämna några exempel. En teori har framförts att ergotism kan ha legat bakom de välkända häxprocesserna i Salem, USA i slutet av 1600-talet. År 1692-1693 dömdes ett stort antal människor, mestadels kvinnor, för trolldom och avrättades (minst 28 stycken och dussintals andra dog i fängelse).

Anta att skörden misslyckades ett år, då var de tvungna att äta av det infekterade spannmålen och då få mer eller mindre av dessa symptom. De som var undernärda och hade dålig tarmhälsa skulle ha varit mer benägna att få förgiftningssymptom än andra, men alla skulle förmodligen känna ilska och aggression. Och då detta hände under den spanska inkvisitionen, kanske det låg nära till hands att anklaga varandra för att vara häxor?

Mykotoxiner fortfarande ett problem

Som tur är finns det inte sådana mängder av mykotoxiner idag som vi riskerar att utsättas för och vår grundläggande hälsa och därmed tolerans, är förmodligen betydligt bättre än det var under medeltiden. Men det kan fortfarande vara ett problem för många av oss. Dessutom, när vi utsätts för en ökande mängd miljögifter, genetiskt modifierade livsmedel, bekämpningsmedel, konserveringsmedel och föroreningar, samtidigt som näringsinnehållet i maten minskar när vi använder konstgödsel mer och mer, kan det snabbt förändras.

Vad kan vi göra för oss själva?

Vi kan framgångsrikt minska mängden spannmålsprodukter i kosten. Vi kan välja ekologiskt när det är möjligt, för det har visat sig att det finns betydligt mindre mykotoxiner i ekologiskt odlade spannmål. Flera rapporter pekar på det och det beror på att ekologiskt jordbruk plöjer på hösten och gör jordbearbetning, för att få bukt med ogräset. Sådan jordbearbetning kommer också resultera i sämre levnadsförhållanden för mögelsvamparna och därmed blir det betydligt mindre mögel och mykotoxiner i ekologiskt spannmål. Dessutom kommer växelbruket att försvaga levnadsförhållandena för mögelsvamparna, vilket är vanligt i ekologiskt jordbruk.

Både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel kan orsaka mer spridning av mögelsvampar som fusarium, och hög kväveförsörjning (som i konstgödsel), som försvagar växternas cellväggar och gör det lättare för svamparna att infektera växterna. Detta är förmodligen några av anledningarna till att ekologiskt jordbruk producerar mindre mögelsvampar och mykotoxiner.

Vi kan rengöra levern, tarmen och njurarna regelbundet genom örtte och andra naturliga produkter. Vi kan välja kött och fisk från djur som fått gå fria och som fått simma fritt och valt maten själva. Vi kan se till att vi får i oss rätt vitaminer och mineraler, så vi förblir så friska och motståndskraftiga som vi bara kan.

Text: Eva B. E. Andersson, Naturterapeut

Källor

Risk assessment of mycotoxins in cereal grain in Norway – rapport fra Vitenskapskomiteen for Mattrygghet – Opinion of the Scientific Steering Committee of the Norwegian Scientific Committee for Food Safety Date: 09.04.2013 Doc. no.: 10-004-

2 Kommentarer

  1. Ergotism låg naturligtvis bakom häxprocesserna i Europa också. Det gick epidemier av mjöldrygeförgiftning med hallucinationer genom Europa under den kalla perioden, som kallas den Lilla Istiden då mjöldrygan växte bättre. Detta kallades för Sankt Antonius Eld och det gav också kallbrand så att händer och fötter ramlade av. Munkar inrättade sjukhus.
    Samtidigt hade “nyhetsbrev” börjat tryckas och man gjorde sensationsartiklar med tecknade bilder, som spreds. Folk fick panik och krävde av kyrkan att problemet skulle lösas och skolastikerna jobbade för fullt för att lösa problemet, så som virologerna i dag jobbar med corona.
    Man visste inte att mjöldrygan var giftig, men ändå så användes den av barnmorskorna vid förlossningar just för att den är sammandragande. Många kvinnor kände säkert till att man kunde få uppenbarelser av mjöldrygan, men om de hade berättat det för kyrkan så hade de genast blivit fängslade.

Kommentera