Hur ställs en säker diagnos på känslig tarm (IBS)?

2884

Birthe StorakerLäkaren Per Farup är professor vid enheten för klinisk forskning och fakulteten för medicin och hälsa vid NTNU. Han är även forskningsrådgivare. Farup är specialist på matsmältningssjukdomar och har som forskningsfält funktionella mag- och tarmsjukdomar. TV Helse har träffat Farup på ett symposium om tarmsjukdomar.

Text: Birthe Storaker, ”Hvordan stille en sikker diagnose av irritabel tarmsyndrom (IBS)?”

Per Farup forskar på irritabel mage- och tarmsyndrom (IBS eller ”känslig tarm”). Han har medverkat till att publicera ett stort antal forskningsartiklar. Hans mål är att ta fram bättre diagnosverktyg och biologiska markörer för att enklare identifiera dessa sjukdomstillstånd.

Under sitt framförande ställde Farup frågan: ”Hur kan vi ställa en säker diagnos och hjälpa patienten?” De tester som används idag inkluderar: blodprover, tarmfunktion, hjärnfunktion, markörer i avföring, tarmväggarna och psykologiska symptom. Biomarkörer används för diagnostik, sjukdomsstadium, prognos och mätning av behandlingseffekten.

Diagnosen IBS baseras på typiska symptom efter att andra sjukdomar har kunnat uteslutas. Det handlar om en bio-psyko-social sjukdom med en varierande sjukdomsbild.

Orsaken anses vara okänd och sjukdomsprocessen har en mycket komplicerad patofysiologi. Det är inte bara – en – sjukdom utan flera sjukdomar med vanliga symptombilder. Därför är det önskvärt med en biomarkör som kan bekräfta dianosen.

Trots att man lagt ned en stort forskningsarbete finns idag ingen biomarkör som lämpar sig att använda ute på klinikerna. Ytterligare forskning kommer förhoppningsvis komma fram till en kombination av typiska symptom och ett begränsat antal biomarkörer som kan användas vid ställandet av diagnos.

De så kallade Roma IV-kriterierna används idag för diagnostik av irriterad/känslig tarmsyndrom. Ett kriterium är återkommande magsmärtor som uppstår en gång i veckan under de senaste tre månaderna i kombination med två eller fler kriterier relaterade till avföring, förändrad avföringsfrekvens eller med förändringar i avföringens form.

Text: Birthe Storake | Översättning Torbjörn Sassersson

Föregående artikelLäkare: Använd probiotika om du använder antibiotika
Nästa artikelTim hade autism men blev symptomfri med bla kost och kosttillskott
Birthe Storaker
Birthe Storaker är frilansjournalist (f. 1964) och bla civilekonom från Handelshögskolan.

Lämna ett svar