”Det var 16 timmar sedan jag åt sist”, säger Nobelpristagaren Michael Rosbash. Han låter klockan bestämma fasta tidsperioder, snarare än tidpunkter, när han ska äta. Genom att låta kroppen vila från mat större delen av dygnet och istället enbart äta inom ett tidsfönster på 8 timmar – periodisk dygnsfasta – håller han vikten och säkrar sin hälsa.
Det är den inre biologiska klockan som avgör, förklarar Rosbash. Hans forskning visar att tidpunkten som du äter är lika viktig som hur mycket kalorier du stoppar i dig.
SVT har besökt Brandeis University utanför Boston där Michael Rosbash arbetar som forskare. Vid besöket mumsar han på en sin lunch bestående av tonfisksallad. Han berättar att han normalt hoppar över frukosten för att skapa en sammanhållen ät-period på åtta timmar per dygn. Övriga 16 timmar under dygnet får kroppen vila från ansträngningen att smälta mat. Det kallas för periodisk dygnsfasta.
”Våra förfäder höll inte på med att småäta hela dagarna”, säger han.
En annan nobelpristagare Michael Young är inne på samma linje. Han säger att tiden på dygnet avgör mer om du håller vikten än hur många kalorier du sätter i dig.
I videoinslaget på SVT Play säger Michael Rosbash att han senast åt kl 20:00 kvällen innan, en ät-tidpunkt som tycks stå i kontrast till andra iakttagelser om att det inte är bra att äta för sent på kvällen.
Maria Lennernäs är professor vid Högskolan Kristianstad och forskar om dygnsrytm och ätande. Hon säger till Vetenskaphalsa.se enligt en artikel från 2011 ”Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa” att kroppen har ett system av hormoner som styr när vi är aktiva, när vi äter och när vi sover. Artikeln nämner att studier visar att ju mer du äter på natten desto sämre är det för blodfetterna och blodsockret.
Trots det säger Lennernäs att:
”Sen finns det inget som säger att det är skadligt att till exempel äta några smörgåsar innan man går och lägger sig, om man jobbar skift och kommer hem klockan tio på kvällen. Det är svårt att somna hungrig.”
Det var 2011. Uppfattningen var likadan 2003 då hälsoreportern Anna Bäsén skriver för Expressen Hälsoliv i artikeln ”Ät hur sent du vill – utan att bli tjock” att det är en myt att man blir tjock av att äta sent på kvällen. Hennes artikel baseras på överviktsforskaren Yvonne Linné som i sin tur stödjer sig på forskare vid universitetet i Oregon, USA.
Anna Bäsén citerar forskaren Judy Cameron som 2006 var verksam vid ”Divisions of Reproductive Sciences and Neuroscience” på ”OHSU Oregon National Primate Research Center”:
”Om och om igen har vi fått höra att man inte ska äta på sent på kvällen eftersom man går upp i vikt. Men det tycks vara en modern myt”.
Yvonne Linné som forskar på övervikt och fetma vid Huddinge sjukhus är inte alls överraskad. Hon menar att det är det sammanlagda kaloriintaget som avgör.
”Får du i dig mer kalorier än du förbrukar går du upp i vikt” säger hon till Bäsén.
Du blir fet av att äta sent på kvällen
Judy Cameron säger dock 2017 enligt John Hopkins News Letter att småätande på kvällen nödvändigtvis inte är en speciellt bra idé om du redan fått i sig alla dagskalorier som du behöver.
“Of course this research does not suggest that snacking at night after eating your normal daily ration of calories is a good idea.”
Michael Rosbash säger till SVT att försök på råttor visar att det finns hälsofördelar med att bara äta under en tredjedel av dygnet. Det handlar bland annat om att levern som renar kroppen från gifter behöver vila. Leverns DNA har utsatts för gifter under dagen och måste repareras, skriver SVT.
Periodisk dygnsfasta i kombination med att inte äta sent på kvällen kan vara bäst
Rosbash säger att experiment på möss visar att det bara är möss som fått äta när de ville under dygnet som gick upp i vikt. Försök på bananflugor som åt under en begränsad period av dygnet levde dessutom längre än de som fick äta när de ville under dygnet.
Michael Young säger att människans inre biologiska klocka fungerar på liknande sätt som hos möss och bananflugor. Forskning på djur visar att periodisk fasta varje dygn ger minskad fetma, bättre insulinresistens, bättre hjärtfunktion, färre inflammationer i vävnader, lägre grad av fettlever och bättre uthållighet i musklerna.
”Du kommer att gå upp i vikt om du inte är medveten om när på dagen du äter. När du äter är antagligen lika viktig som mängden kalorier du äter”, påpekar Michael Young.
Agata Garpenlind Cronqvist skriver i artikeln: ”Därför ska du verkligen skippa natta maten – 9 skäl” att: blodtryck, sömnkvalitet, maghälsa, minne, vikt och diabetes typ 2 försämras vid nattätande. Hon stödjer sig bland annat på uppgifter från ”American Heart Association”.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat och ytterligare källor
- Washington Post (2015): Why eating late at night may be particularly bad for you and your diet
- Allas (2017): Därför ska du verkligen skippa natta maten – 9 skäl
- SVT: Medicinpristagaren låter klockan bestämma när han ska äta
