Det finns många problem kopplade till tarmhälsa, irritabelt tarmsyndrom (IBS) och olika former av matintolerans, är särskilt vanliga. Immunreaktioner mot vissa matvaror kan vara ett problem och är kopplade till ökad tarmpermeabilitet, så kallad läckande tarm.

Text: Dr Fedon Lindberg “Matintoleranse – hva kan du gjøre?” | Översättning: Madeleine Lidman 

Dr. Fedon Lindberg (Foto: fedon.no)
Dr Fedon Lindberg (Foto: Fedon.no)

Ju fler reaktioner på mat du har, desto värre är det med tarmslemhinnan, eftersom den då ständigt läcker och tillåter större och inte helt smälta peptidmolekyler från maten, att passera till blodomloppet och orsaka immunreaktioner, typ IgG- eller IgE.

Det första steget mot återhämtning är att ta bort maten som du är allergisk, eller intolerant mot (eliminationsdiet och om det visar sig vara en IgG-reaktion, efter en 2–3 månaders rotationsdiet, måste maten dock undvikas permanent vid en IgE-reaktion), för att sedan återställa tarmhälsan. Det görs dock både med förändringar i kost och i kosttillskott, men jag vill betona att det absolut bästa är att undersökas noggrant först och hitta orsakerna till besvären, snarare än att starta självmedicinering, även om det är naturliga ämnen som har få potentiella biverkningar.

Du kan läsa mer om hur du får tillbaka en välmående mage här och om sambandet mellan tarmflora och övervikt.

Läs mer: Tillskott av probiotika räddar liv på för tidigt födda barn

Vad är probiotika?

Probiotika (från grekiska pro + bios, som betyder “för livet”), är bakterier som hjälper till att upprätthålla den naturliga balansen av tarmmikrober. Den normala mänskliga matsmältningskanalen innehåller cirka 300–1,000 olika arter av bakterier.

De hälsofrämjande probiotiska bakteriearterna minskar tillväxten av skadliga bakterier och främjar ett hälsosamt matsmältningssystem, hjälper immunsystemet, minskar bildandet av ämnen från skadliga bakterier som kan orsaka inflammationer, som utlöser/förvärrar insulinresistensen och bidrar till övervikt.

Den största gruppen av probiotiska bakterier i tarmen är mjölksyrabakterier, av vilka laktobaciller, som finns i varierande mängder i kefir, kärnmjölk, yoghurt med levande kulturer, mm, är de mest kända. Den näst största gruppen av probiotika är bifidobakterier, därefter streptococcus thermophilus (inte detsamma som sjukdom-orsakande streptokocker) och enterococcus faecium. Probiotika finns i vissa matvaror och finns också som kosttillskott.

Laktobaciller har störst påverkan i tunntarmen, i urinröret och för kvinnor även i livmoderhalsen och i vaginan. Dessa baciller producerar mjölksyra, antibiotika och svampdämpande ämnen som skyddar kroppsdelarna från potentiellt skadliga och till och med livshotande infektioner från bakterier som, salmonella, vissa arter av e. coli, gula stafylokocker, tillväxt av svampen candida albicans, mm.

Det finns många arter av laktobaciller, bland annat laktobacillus brevis, som är nödvändig för att kunna ta upp vitamin D och K, laktobacillus rhamnosus som hjälper vid laktosintolerans, är mycket användbart till spädbarn och äldre och laktobacillus plantarum, som förutom antibiotikaegenskaper, hjälper kroppen att ta bort nitrater, som vi får från bearbetade köttprodukter (salami, skinka, korv, bacon) och som kan vara cancerframkallande.

Det finns också många arter av bifidobakterier. Totalt 32 arter har identifierats, men de tre vanligaste är bifidobacterium bifidum, b.infantis och b.longum. Bifidobakterier finns oftast i tjocktarmen och hos kvinnor även i slidan. De hjälper slemhinnorna att upprätthålla normala PH-nivåer och skyddar mot potentiellt skadliga bakterier.

Dessutom hjälper de till med att ta upp mineraler, som zink, järn, magnesium och kalcium. B. infantis hjälper kroppen att producera ämnen (cytokiner) som dödar skadliga bakterier, som shigella, salmonella, clostridia, mm.

Streptococcus thermophilus är den viktigaste bakterien som används vid produktion av yoghurt och bryter ned laktos (mjölksocker) i mjölken under jäsningsprocessen, som sedan blir yoghurt.

Enterococcus faecium är friska tarmbakterier som hjälper mot diarré och som kan döda rotavirus och andra skadliga mikrober. Enligt forskning kan de dessutom bidra till att minska det så kallade “dåliga” LDL-kolesterolet.

Många använder probiotika för att förhindra diarré, förstoppning, gaser och magkramper orsakade av antibiotika. Antibiotika dödar de “goda” (gynnsamma) bakterierna, tillsammans med bakterier som förorsakar sjukdomar. En minskning av de gynnsamma bakterierna kan orsaka matsmältningsproblem.

Att komplettera med probiotika genom mat eller kosttillskott, kan hjälpa till att ersätta förlorade gynnsamma bakterier. En minskning av gynnsamma bakterier kan också leda till andra infektioner, som vaginal svampinfektion och urinvägsinfektioner och symptom som diarré vid tarmsjukdomar.

Läs mer: Läkare: Använd probiotika om du använder antibiotika

Probiotika kan även användas till:

  • Andra orsaker till kronisk diarré.
  • Hjälpa till att förhindra infektioner i matsmältningskanalen, till exempel vid utlandsresor.
  • Hjälpa till att kontrollera immunsvaret (inflammationer), som vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBS) och andra inflammatoriska tillstånd.

Dessutom forskas det nu mycket på möjliga effekter av probiotika vid koloncancer, hudinfektioner, irritabelt tarmsyndrom (IBS) och andra sjukdomar som demens och Parkinsons sjukdom.

Probiotiska bakterier: vid avsaknad av goda bakterier

Mycket forskning har gjorts om effekterna av de olika probiotiska bakterierna. Alla bakterier har olika effekt, vissa kan ha specifika immunförstärkande egenskaper, medan andra kan ha större effekt på hjärnfunktionerna eller vid matsmältningen. Därför är det viktigt att få probiotika genom fermenterade livsmedel och om man överväger probiotiska kosttillskott, är det viktigt att välja preparat som har många olika bakteriestammar med ett tillräckligt stort antal levande bakterier. Det är mycket viktigt att köpa pålitliga märken från välrenommerade återförsäljare. Dessutom är det viktigt att probiotika lagras ordentligt. När det gäller levande bakterier är det bäst att förvara dem i kylskåpet.

Vad du bör titta efter i probiotiska kosttillskott

Högt bakteriellt antal. Det bör finnas minst 30 miljarder levande bakterier per dos, som sedan tas varje dag vid måltid. I samband med och i en vecka efter antibiotikakuren, bör så mycket som 100 miljarder probiotiska bakterier tas dagligen, eller när en läkare rekommenderar det på grund av speciella matsmältningsstörningar. Alla probiotika tas vid måltider. Om du tar antibiotika för en infektion, bör du inte ta probiotika tillsammans med antibiotikan, utan vid en annan tidpunkt.

Flera olika bakterier. Det bör finnas minst åtta till tio olika bakteriestammar, där det finns vetenskapliga bevis för att de har gynnsamma hälsoegenskaper. Högt antal bifidobakterier är särskilt viktigt för att hjälpa tjocktarmens funktion och laktobacillerna är viktiga för tunntarmen, urinröret och vaginan.

Det är bäst att välja så kallade “slow release”-kapslar, dvs kapslar som inte upplöses i magen (vilket innebär att de är syrafasta), utan först när de kommer in i tolvfingertarmen.

Tillverkaren bör kunna garantera, på förpackningen, att bakterierna kommer att leva fram till utgångsdatum. Inte bara att de lever vid tillverkningstillfället.

Prebiotika

Prebiotika hjälper till att skapa en miljö i våra matsmältningskanaler, som stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier. Dessa vänliga bakterier är avgörande för ett hälsosamt och balanserat matsmältningssystem.

Prebiotika är rent kemiskt växtfibrer som innehåller kolhydrater och som kallas oligosackarider (som oligofruktos) och polysackarider (som inulin). Vi kan inte smälta dessa fibrer, men våra tarmbakterier kan. Prebiotika ger näring till våra probiotika, så att de kan växa och bli starkare.

Du kan läsa mer om prebiotika här

Prebiotika och probiotika: Ja, tack till båda

Det finns en debatt bland forskare huruvida probiotika eller prebiotika är bäst, men faktum är att du behöver båda. Den ena, utan den andra, begränsar fördelarna du får när du skapar ett hälsosammare matsmältningssystem. Kom ihåg att kroppen innehåller tio gånger fler tarmbakterier än celler och de är avgörande för hälsan och vikten.

Inte lämpligt för alla

Hälsomyndigheten och Vetenskapskommittén för livsmedelssäkerhet (VKM), i Norge, avråder från användning av probiotiska kosttillskott för allvarligt sjuka människor, men även för barn under 3 år.

En ny studie, den första i sitt slag, publicerad i Nature’s Molecular Psychiatry, visar att det finns växande bevis för att tarmmikrober kan spela en viktig roll vid regleringen av hjärnfunktionerna, särskilt vid emotionella processer och beteenden.

Text: Dr Fedon Lindberg

Kommentera