Probiotika (från grekiska pro + bios, som betyder «för livet») är bakterier som hjälper till att upprätthålla den naturliga balansen hos mikroberna i tarmen. Eftersom man forskar alltmer vilken roll bakteriefloran i tarmsystemet spelar, har det visat sig att en frisk mikroflora i mag-tarmkanalen är avgörande för god hälsa. Inte bara när det gäller diarré eller irriterad mage, utan vid allt från autoimmuna sjukdomar till hjärthälsa. Probiotika är supervapen för en frisk och hälsosam hud. 

Text: Berit Kvifte, “Supervåpen for ung og frisk hud!” | Översättning: Madeleine Lidman

Renlighet är bra, men om du överdriver knäcker du din “första försvarslinje”, som är huden.

Det finns 100 biljoner bakterier som lever i tarmen och det är 10 gånger fler än vad du har celler i kroppen. Bakterierna i tarmen, som tillsammans väger cirka 1,5 kilo, har många olika uppgifter. De ska skydda oss från att invaderas av “dåliga” bakterier, virus och svamp, de hjälper till att producera kortkedjiga fettsyror genom att äta osmälta kolhydrater, de syntetiserar vissa vitaminer, som K-vitamin och de utgör en mycket stor del av avföringen. Dessutom verkar det som om våra tarmbakterier spelar en viktig roll vid utvecklingen av både cancer, inflammatorisk tarmsjukdom, allergier, fetma och olika tillstånd i huden. Den perfekta balansen mellan bakterierna är 85 procent “goda” och 15 procent “dåliga”.

Om du slarvar med kosthållningen, stressar eller dricker för mycket alkohol, ställer du till det ordentligt för balansen i tarmen. Detsamma gäller om du ofta går igenom antibiotikabehandlingar. Då är det nödvändigt att fylla på med probiotika, för att undvika att bakteriefloran blir fullständigt förstörd och reagerar med svampangrepp både “här och där”. Detsamma gäller diarré, luft i magen och andra diffusa symptom på att magen är i olag.

Läs mer: Tillskott av probiotika räddar liv på för tidigt födda barn

Renlighet är bra, men om du överdriver tar du knäcken på din “första försvarslinje”, som är huden – ditt största organ. I skarp kontrast till idén om “bra mikroekologi” i kroppen, bombarderas vi med kampanjer om antibakteriella produkter, som syftar till att utrota mikroekologin från utsidan.

Branschen skiljer inte mellan goda och dåliga bakterier, utan kör på med antibakteriella tvålar som är kända för att störa den naturliga ekologin i kroppen och på huden. Vi uppmuntras att duscha ofta och för all del inte vara bekväma med normala kroppsdofter. Nej, det ska tvättas och duschas med antibakteriella tills vi blir “antibakteriella” och tyvärr blir vår egen värsta fiende, eftersom vi utrotar de som ska vara våra “allierade”, nämligen de goda och viktiga bakterierna som lever på huden.

Probiotika supervapen

Om tarmen inte är i balans kommer huden i många fall “skvallra”, genom att du får finnar, klåda, flagnande hud, rödaktig hud, eksem och utslag med mera. Sedan är det inte långt till cremeburken, men tyvärr är det ofta som att hälla vatten på en gås. Du måste tänka inifrån och ut. Tänk försvar, tänk strategiskt, tänk på att ska ge stöd till en hel liten «armé» i tarmen som har till uppgift att slå ut fienden och sedan skapa lugn och balans. Supervapnet kallas probiotika och tillhör de så kallade grampositiva bakterierna, men det finns undantag. Vissa stammar av den gramnegativa E. coli kan användas som probiotika.

Den största gruppen av probiotiska bakterier i tarmen är mjölksyrabakterier, varav laktobaciller finns i olika mängder i kefir, odlad mjölk, yoghurt, miso, inlagda grönsaker, surkål och olika ostar. Den näst största gruppen av probiotika är bifidobakterier, sedan streptococcus thermophilus (inte detsamma som sjukdomsframkallande streptokocker) och tenterococcus fecium.

Probiotika finns tillgängliga i kosttillskott, av vilka vissa innehåller olika blandningar med 30–35 bakteriesträngar, vilka är vanligast hos de flesta av oss. Med på köpet får du prebiotika som är ett matpaket med kostfibrer för “soldaterna”, som ska kämpa sig igenom sju kilometer av tarmar.

Slutsats: En frisk hud kräver att du är vän med dina biljoner vänner i magen.

Text: Berit Kvifte

Kommentera