Doktor Erik Hexeberg, specialist i internmedicin, säger att processad mat påverkar hälsan negativt. Då är det kanske inte så konstigt att vi inte hörde talas om matintoleranser och allergier från våra mor- och farföräldrar. Är det här på grund av maten man åt? Var man mindre utsatt för miljögifter? Eller kände man helt enkelt inte till dessa sjukdomar på den tiden?
Text: TV Helse Norge, ”Bearbeidet mat påvirker helsen vår!” | Översättning: Madeleine Lidman
Erik Hexeberg har i många år varit upptagen med att förebygga livsstilssjukdomar. Han anser att många av våra livsstilssjukdomar är förknippade med högt intag av socker och stärkelse och i många år har han följt en lågkaloridiet. Utöver detta finns också andra utmaningar som matintoleranser och allergier.
”För det första kan man se att den mat vi åt för 100 år sedan var oprocessad, den var inte industriellt processad”, säger Hexeberg.
”Dagens matbutiker är i stor utsträckning fyllda med processad mat. Och den processade maten innehåller olika tillsatser. Upp till flera av dessa tillsatser har den egenskapen att de påverkar slemhinnan i tarmen.”
”Det ökar risken att få en skadad tarmslemhinna och läckande tarm som följd av tillsatserna”, lägger han till.
Processad mat och cocktail-effekten
Det finns många studier som visar att ett tillsatsämne som används i maten ensamt inte är farligt, men Hexeberg (Kostreform.no) anser att man behöver titta på cocktail-effekten av det kombinerade intaget av tillsatser i processad mat. Även olika miljögifter kan göra tarmslemhinnan sårbar, påpekar Hexeberg.
”Exponeringen för gluten och mjölkprotein har mångdubblats på hundra år. Bara under de senaste 20–30 åren har den ökat väsentligt”, säger Hexeberg.
”Vi blir rekommenderade att äta grovt bröd, de grova bröden som är luftiga. De innehåller ju mycket mer gluten, från tillsatt gluten än det som ursprungligen fanns i mjölet”, säger han.
”När det gäller mejeriprodukter rekommenderas mejeriprodukter med låg fetthalt och här är det inte mer än mjölkproteinet igen.”
”De som äter på detta sätt har en mycket större sårbarhet för att drabbas av irritabel tarm och läckande tarm. Från min synvinkel, ser vi också konsekvenserna av detta vid autoimmuna sjukdomar och inflammationer”, säger Hexeberg.
Text: TV Helse Norge | Översättning: Madeleine Lidman
Jag läser just nu boken ” Växtparadoxen” skriven av hjärtkirurgen Steven R. Gundry. Den handlar om att växter har försvar mot att bli uppätna och skydda sina frön. Växter kan tillverka kemiska ämnen (lektiner) för att skydda sig. Gluten är en sådan lektin och det finns en som är värre WGA.
Lektinerna är proteiner och WGA orsakar övervikt förutom inflammation och ont i lederna. I boken beskrivs mycket mer om hur dessa lektiner fungerar. Paradoxen är att vissa födoämnen kan vara både nyttiga och onyttiga. Vissa ämnen är skadliga i stora mängder men är nyttiga i måttfulla mängder.Människan har försvar mot lektinerna men vårt moderna samhälle som skapat en felaktig livsstil som gör att våra kroppar inte fixar att försvara sig. Där är den medicinska vården den främsta förstöraren. Därefter industrin som framställer vår mat. Människor ska äta mat efter säsong och närproducerat. Boskap och höns ska beta gräs och inte matas med soja och majsprodukter. Fullkornsprodukter är inte så nyttigt. Man ska inte plocka frukten förrän den är mogen för då har lektinerna eliminerats och förs inte över till ätaren. Jag måste skriva om transglutaminas som används i de flesta glutenfria bakade produkter för att de ska bli fluffiga och mer lockande. Det används också till att binda samman malet kött skaldjurskött (oäkta krabbkött t.ex.). Det kallas därför ofta för köttklister. Transglutaminas kan också passera igenom blod-hjärna-barriären och förstöra signalsubstanser. Alltså mycket farligt och orsakar ofta ett tillstånd som kallas glutenataxi, som liknar Parkinsons sjukdom. Det gör oss också känsliga för gluten även om vi inte egentligen är glutenkänsliga. Författaren till boken har hjälpt många patienter med sin diet.