Återigen har psykedeliska ämnen hittat en väg tillbaka in i forskarvärlden. Ett antal banbrytande upptäckter för att bota depression och posttraumatiskt stressyndrom, har banat väg för världens första centrum för psykedelisk forskning. Forskare hoppas förutom behandling mot depression också hitta behandlingar mot Alzheimers och anorexia.

Text: Sanja R. Juric | Psilocybin. Foto: D.C. Atty. Licens: Flickr.com

Det första centret i världen lanserades i slutet av april i år. Imperial Center for Psychedelic Research, vid det anrika Imperial College London, kommer att bygga sitt arbete på tidigare genomförd forskning inom området och har än så länge finansierats med mer än tre miljoner pund av olika donatorer. Fokus kommer att ligga på behandlingar mot depression, psykiska sjukdomar, anorexia men också att försöka förstå grunden till vårt medvetande.

John Hopkins University for Medicine är det andra universitet som öppnade i år. Det första centret i sitt slag i USA öppnade dörrarna nu i veckan. Ämnen som psilocybin som finns i ”magic mushrooms”, LSD och andra psykedeliska ämnen kommer att ingå i olika studier. Forskningen ämnar titta på behandlingsformer för nästan samma sjukdomar som centret i London.

Banbrytande forskning inom neurovetenskap

Forskningsgruppen vid Imperial College var den första i världen att undersöka effekterna av LSD, MDMA och DMT (N,N-dimetyltryptamine) på hjärnan med hjälp av hjärnavbildning, neuroimaging. De har även gjort banbrytande upptäcker kopplade till psilocybin för att behandla svår depression.

Under 2016 publicerades en unik studie av The Lancet, där personer som inte hade blivit hjälpta av vare sig läkemedel eller traditionella terapiformer fick två doser av psilocybin. Även om studien var väldigt liten med tolv patienter, var resultaten så positiva att det nu tre år senare har bidragit till att starta en separat forskningsavdelning på Imperial College London.

Samtliga tolv patienter i studien blev bättre i minst tre veckor efter att de hade tagit psilocybin, det aktiva ämnet som finns i psykedeliska svampar. Fem patienter var fortfarande fria från depression tre månader senare. Genom att ha studerat hur psilocybin påverkar hjärnan med hjälp av en magnetkamera, kunde Robin Carhart-Harris se hur ämnet imiterade signalsubstansen serotonin och hjälpte till att öka kommunikationen med delarna i hjärnan som vanligtvis inte kommunicerar.

Nya och framtida studier vid Imperial Center for Psychedelic Research

Nya studier har påbörjats under året i det nyöppnade centret med att jämföra behandling med psilocybin och traditionella antidepressiva läkemedel. Under nästa år är målet att påbörja ytterligare en studie, för att undersöka huruvida samma ämne skulle kunna behandla anorexia.

Dr Robin Carhart-Harris. Pressfoto: Imperial.ac.uk
Dr Robin Carhart-Harris. Pressfoto: Imperial.ac.uk

”This new Centre represents a watershed moment for psychedelic science; symbolic of its now mainstream recognition. Psychedelics are set to have a major impact on neuroscience and psychiatry in the coming years. It’s such a privilege to be at the forefront of one of the most exciting areas in medical science. I am immensely grateful to the donors who have made all of this possible”, säger Dr Robin Carhart-Harris, chef för Imperial Center for Psychedelic Research

Lättare restriktioner banar väg för nya behandlingar

Av en slump upptäckte den schweiziske kemisten Albert Hoffman den kemiska substansen lysergsyradietylamid, LSD 1938. Ett flertal studier genomfördes redan på 40-talet och dess potential för behandling av alkoholism. Användningen kom att spridas bland såväl konstnärer och ungdomar innan det slutligen narkotikaklassades.

Politiska påtryckningar och negativa massmediala kampanjer ledde till att även all framgångsrik forskning med psykedeliska ämnen inom psykiatrin förbjöds under mitten av 1960-talet. De klassades som farliga, forskningen stigmatiserades och las på hyllan inom psykiatrin.

Under sista femton åren har ett stort antal större studier banat väg för en ändring av synen på psykedeliska droger som negativa för den mentala hälsan. Befolkningsstudierna har inte heller kunnat ge belägg åt påståendet att de skulle vara beroendeframkallande.

Forskare världen över har i åratal arbetat med att förmå myndigheter att omvärdera klassifikationen av psykedeliska preparat såsom LSD, MDMA och psykedeliska svampar. Genom att lätta på restriktionerna av användning av dessa ämnen i kontrollerad forskningsmiljö, är deras förhoppning att kunna hitta nya behandlingsformer mot depression, PTSD, ångest, alkoholism och en rad olika typer av beroenden.

Robin Carhart-Harris uttryckte redan under 2016 vilken potential dessa behandlingar kan ha för att behandla inte bara depression men även beroendeproblematik, tvångssyndrom och ätstörningar. Vad psykedeliska ämnen verkar göra är att avbryta hjärnaktivitet som förstärker dessa tankebanor. Det är dessa studier den nya avdelningen vid Imperial College London kommer att bygga vidare på.

Ett första psykedeliska forskningscentrum har öppnat i USA

John Hopkins School of Medicine gick ut med i veckan att de också öppnar ett centrum. Enligt universitetet är centret det största i sitt slag i världen. Center for Psychedelic and Consciousness Research har som mål att hitta medicinska fördelar med psykedeliska ämnen såsom psilocybin. De ämnar också undersöka huruvida olika ämnen kan hjälpa mot beroende, Alzheimer, PTSD, depression och anorexia. Centret har haft ett forskningsteam inom samma område sedan 2000-talet och det nya centret har nu finansierats med 17 miljoner dollar från externa donatorer för att ta fram ”psychedelic medicine”.

Text: Sanja R. Juric

Relaterat

  • Läs mer om bra och dåliga svampar
  • Psilocybin, summaformel C12H16N2HPO4, är ett aktivt ämne i psykedeliska svampar som tillhör gruppen tryptaminer. Upplevelsen från psilocybin sägs till stor del likna ett LSD-rus, största skillnaden är att det är kortare, omkring sex timmar. – Wikipedia

Källor

3 Kommentarer

  1. Det inkom kritik på Facebook gällande artikelns rubricering. Mitt svar på Facebook:

    Det hör till den redaktionella friheten att sätta rubriker.

    Rubriken är exakt: “Forskning på psilocybin kan leda till bot för depression, Alzheimers, anorexia”.

    Med andra ord står det att psilocybin KAN leda till bot. Det är alltså oklart om det KAN leda till bot.
    När det gäller att enstaka forskare (en specifik Doug Brown nämndes) kan tvivla på psilocybin så kan man finna lika många andra akademiker som tror tvärtom. Det råder alltså en vetenskaplig debatt om detta. All vetenskap och forskning är föremål för prövningar och debatt.

    Utöver det känner jag inte till om det finns en jävssituation för Doug Brown. Ofta finns det finansiella kopplingar mellan skeptiker och läkemedelsindustrin. Vill du att vi utreder Doug Brown?

    Vi anser inte att artikelrubriken är vilseledande och vi måste även ha tillit till att läsarna av artikeln klarar av att bilda sig en egen uppfattning. / Torbjörn Sassersson, redaktör, TV Hälsa

  2. Jag ifrågasätter inte er frihet att sätta rubriker eller att att sprida förvirrande information. Jag anser dock att det riskerar att vara kontraproduktivt och, helt i onödan, sprida skepsis och förvirring kring den seriösa forskning som sker. Därutöver riskerar det att skapa falskt hopp hos patienter och anhöriga till patienter med Alzheimers sjukdom.

    Du verkar ha missat den bärande delen i min kritik. Vi kan helt bortse från ovanstående nämnda “enstaka forskare”.

    Poängen är att det är extremt osannolikt att denna forskning kan led till “bot” mot alzheimer. Om vi tittar på det som jag uppfattar som ditt centrala argument: “Med andra ord står det att psilocybin KAN leda till bot. Det är alltså oklart om det KAN leda till bot.”
    Jag kan då, utifrån detta sätt att argumentera, hävda att vilken forskning på vilken obeforskad psykotrop substans som helst “KAN” leda till bot mot Alzheimer. Det är förstås inte rimligt.

    Det finns heller ingen som påstår att forskningen på psilocybin kan leda till BOT mot Alzheimer, vad jag kan finna.
    Vid genomsökning av PubMed med sökorden “Psilocybin AND Alzheimer” får jag noll resultat. Jag skummar för säkerhets skull de första 50 resultaten på google scholar med sökorden “Psilocybin Alzheimer”. Hittar ingen som påstår detta.

    Jag hittar dock den artikel som detta verkar komma ifrån:
    Therapeutic potential of culinary-medicinal mushrooms for the management of neurodegenerative diseases: diversity, metabolite, and mechanism.
    Phan CW, David P, Naidu M, Wong KH, Sabaratnam V. Crit Rev Biotechnol. 2015;35(3):355-68
    Jag kommer inte åt fulltext-artikeln, men i abstract står att läsa:
    “Mushrooms can be considered as useful therapeutic agents in the management and/or treatment of neurodegeneration diseases. However, this review focuses on in vitro evidence and clinical trials with humans are needed.”

    Alltså inget om att Psilocybin kan leda till bot mot Alzheimer. Dessutom verkar det handla om forskning in vitro, dvs inte på människor.
    Det står heller inget om bot mot Alzheimer i artikeln i Newsweek som jag länkar till i mitt första inlägg (https://www.newsweek.com/magic-mushrooms-research-alzheimers-depression-shrooms-psilocybin-johns-hopkins-1457707)

    Så om ni inte vill ändra rubriken, vore det rimligt att ni kan visa på någon forskning som hävdar att psilocybin, eller forskningen på psilocybin, KAN led till BOT mot Alzheimer, vilket rubriken antyder.

    Kan ni det?

    /Göran Waldenström

  3. Tack för dina åsikter Göran Waldenström.

    Det finns just nu inget skäl att ändra rubriken eftersom forskningen pågår om och hur psilocybin KAN användas i behandlingen av tex alhzeimer-patienter. Det är alltså inte “extremt osannolikt att denna forskning kan led till “bot” mot alzheimer”. Tvärtom, det kan snarare vara möjligt att någon form av behandling kan utvecklas som i sin tur leder till bot.

    Argumentet att man inte ska använda begreppen bot och bota är enbart känslomässigt. På samma sätt är argumentet att en rubrik skulle, som du skriver: “skapa falskt hopp hos patienter och anhöriga till patienter med Alzheimers sjukdom”, också enbart känslomässigt och knappast varken vetenskapligt eller seriöst i en debatt.

    Tvärtom är det många Alzheimers-patienter och anhöriga som vill ha hoppet kvar, i synnerhet eftersom svensk sjukvård misslyckats kapitalt med att bota Alzheimers. Man anser tom att sjukdomen är obotlig, medan den samtidigt inte alls anses vara obotlig inom andra sjukvårdssystem ute i världen.

    I övrigt framgår inte vilken expertis du har. Jag kan inte se att du har varken medicinsk eller naturvetenskaplig kunskap för att kunna avgöra sakläget. Att sitta och googla här och där är inte svårt, inte heller att vara arrogant skeptiker.

    Därmed är denna diskussion avslutad. Vi återkommer med fler artiklar om forskningen på svampriket som medicinskt apotek.

    Torbjörn Sassersson, red

Comments are closed.