Du kan inte känna lukten av radon, inte se den och den anses vara den viktigaste riskfaktorn för lungcancer efter rökning. Räknat i antal fall betyder det att 370 av 3000 fall av lungcancer per år beror på radon.

Text: Berit Kvifte, “Gassen som dreper i din egen stue!” | Översättning: Madeleine Lidman | Bild ovan: Radongas i källaren Licens: AdobeStock

Norge är “världsledande” bland länder med högst radonkoncentration. Var tionde bostadshus har för höga värden av radongas, men få husägare verkar bry sig särskilt om det, trots att radongasen tar fler liv per år än trafiken gör.

Läs mer: Mögel kan ge dig depression, astma, huvudvärk, hudbesvär

Risken för att få lungcancer från radon är cirka 20-25 gånger högre för rökare än för dem som aldrig har rökt, hävdar forskarna. De som har rökt tidigare har något större risk än de som aldrig har rökt.

Det har visat sig att många som dör av lungcancer gör det på grund av radon i inomhusluften. Det är därför viktigt att titta på olika sorters åtgärder som kan bidra till att minska exponeringen för radon. Ju fler åtgärder du följer, desto bättre, uppmanar biträdande generalsekreterare Ole Alexander Opdalshei i en kommentar till norska NRK. Generalsekreteraren uttrycker oro över det stora antalet cancerfall som kan spåras tillbaka till radongas.

Radon sipprar in från husgrunden

Radon är en radioaktiv gas som sipprar in genom berggrunden och in i ditt hus – särskilt på vintern när husen är uppvärmda och de flesta vädrar väldigt lite. Med de elpriser vi har nuförtiden är det förmodligen färre än normalt som släpper in i kall och frisk luft.

Utomhus är radonkoncentrationen normalt låg och ofarlig. Hälsorisken uppstår endast när gasen sipprar in och koncentreras inne i huset. Andra faktorer som påverkar radonkoncentrationerna i inomhusluften är byggnadens konstruktion och täthet gentemot husgrunden, ventilation, geologiska förhållanden och klimatet.

Radioaktiv strålning

Radon bryts snabbt ner till restprodukterna vismut, polonium och bly. Det är omvandligen till dessa ämnen som skadar lungorna. Det beror på att det bildas radioaktiv strålning under nedbrytningsprocessen.

I Norge har cirka 200 000 hus värden på över 200 Bq/m³ (bequerel). Det är det maximala värdet för människor för att de ska kunna vistas inomhus. Den norska strålskyddsmyndigheten rekommenderar på sin hemsida, åtgärder redan vid 100 Bq/m³. Man antar av de angivna siffrorna att det troligen finns över 350 000 hem i farozonen och att åtgärder bör vidtas omedelbart.

Läs mer: Dina hälsoproblem kan bero på inomhusklimatet

Det här bör du göra

För att mäta radon behöver du en dosimeter. Du kan få den antingen via kommunen eller genom ett privat företag. Mätanordningen hänger du upp i två av de rum du använder mest. Om du har ett källarutrymme bör du mäta koncentrationen även där. När mätperioden är över, skickar du dosimetern för analys. Då får du svar på om du ska vidta åtgärder eller inte. Det kan handla om att se till att förbättra ventilationen, täta sprickor där radonet kan sippra in och som yttersta konsekvens sätta in en radonbrunn.

Radon måste mätas kontinuerligt under minst två månader under vintern, helst under perioden från mitten av oktober till mitten av april. Om du är osäker på hur det är hemma hos dig, rekommenderar vi att du kommer igång snabbt. Helst under den här månaden!

Fakta om radon

  • Åtgärdsgräns på 100 Bq/m3.
  • Maxgränsvärde 200 Bq/m3.
  • Så låga nivåer som möjligt – åtgärder kan också vara relevanta under åtgärdsgränsen.
  • I skolor, förskolor och hyreshus regleras åtgärdsgränsen och det maximala gränsvärdet.
  • Alla byggnader ska radonmätas regelbundet och alltid efter ombyggnad.

Text: Berit Kvifte | Källa: DSA

1 kommentar

Kommentera