Lars Bern: Är skolmedicinens cancerbehandling effektivare än alternativ behandling?

2776
Lars Bern (2015) - Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se
Lars Bern (2015) – Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se

DEBATT. Efter att jag publicerade min recension av Sven Erik Nordins bok om hur han botade sin cancer med biverkningsfria naturliga metoder, har jag fått olika reaktioner från bl.a. det skolmedicinska hållet. Man hävdar att skolmedicinens metoder för cancerbehandling skulle vara långt effektivare än alternativa naturliga och biverkningsfria behandlingar.

Text: Lars Bern | Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene

Skolmedicinen hävdar ständigt att deras cancerbehandling blivit framgångsrikare under senare år. Man hävdar att den s.k. femårsöverlevnaden blivit långt bättre, än den var för några decennier sedan. Om man studerar cancerstatistiken ser det onekligen ut som det påståendet skulle vara korrekt.

Problemet med cancerstatistiken är dock att den inte ger hela bilden. Skolmedicinarna vill ju gärna tro att de bättre siffrorna över överlevnad, mest beror på framsteg inom forskning och behandlingsmetoder. Även om det i några undantagsfall är riktigt, så är det långt ifrån hela sanningen.

Att vidmakthålla en bild av en framgångsrik forskning om och behandling av cancer är viktigt för att hålla denna mångmiljardindustri vid liv. Inte minst gäller det att hålla allmänhetens offervilja till forskningen vid liv.

Screening

En faktor som snedvrider statistiken är att vi idag blivit långt mer medvetna om risken att få cancer eftersom allt fler drabbas. Snart får varannan människa cancer under sin livstid. Därför är människor idag mer benägna att söka doktorn för olika symptom som kan tyda på en cancer och skolsjukvården erbjuder därtill screening för en rad vanliga canceråkommor.

Låt mig bara påminna om undersökningar som:

  • mammografi,
  • PSA-provtagning,
  • avföringsscreening,
  • kampanjer för att undersöka hudfläckar mm.

Detta leder till att en rad av de vanligaste cancerformerna idag upptäcks tidigare än de gjorde förr. Prognosen för en tidigt upptäckt cancer är långt bättre, vilket givetvis leder till att vi får en längre överlevnad än förr, då fler cancrar förblev oupptäckta tills det var för sent.


Biverkningar som kraftigt försämrar patienternas livskvalitet

En annan faktor som snedvrider bilden av den förment framgångsrika cancerbehandlingen är att skolmedicinens alla behandlingar (cellgift, strålning och kirurgi) ofta kommer med svåra biverkningar som kraftigt försämrar patienternas livskvalitet. Man håller människor vid liv lite längre på detta sätt, men den andel som verkligen blir botade blir nog inte större.


Femårsöverlevnad är inte detsamma som bot, jag har sett många i min omgivning som dött av sin cancer trots att de klarat de fem åren. Jag har under åren följt säkert över ett hundratal medarbetare och vänner som fått cancer, de som blivit botade av skolmedicinen kan jag räkna på ena handens fingrar. De övriga dog av sin cancer.


Vårdmetoder som ger cancer

Till detta skall läggas att behandlingen med gifter och strålning i sig är cancerogena, vilket inte sällan ger upphov till en sekundär cancer lite senare. Behandlingarna skadar även patienternas immunförsvar, vilket inte sällan leder till att patienterna drabbas av andra sjukdomar som inte syns i cancerstatistiken.


En ytterligare sannolikt stor felkälla i skolmedicinens cancerstatistik, är att en stor andel patienter med en cancerdiagnos även tar alternativa behandlingar utan att informera sin doktor.


Detta beror på den ytterst fientliga inställning som skolmedicinen visar mot de alternativa metoderna och naturmedlen. Man vill inte störa relationen med sin doktor, så man tiger oftast med att man intar något känt naturmedel.

Den riktigt stora svagheten i skolmedicinens statistik är att man bara diskuterar andelar av cancerpatienter som man fått att överleva i fem år. Att däremot den andel av befolkningen som får en cancerdiagnos ständigt ökar, är ju skolmedicinens verkliga misslyckande.


Om forskningen om cancer (som kostat c:a 5000 miljarder kr globalt sedan 1970-talet) varit framgångsrik, borde man ju vid det här laget veta mycket mer om vilka cancerns orsaker är och därmed kunnat ge råd som minskat förekomsten. Det är ju bara när det gäller rökning som man lyckats med det.


Inga kostråd

Skolmedicinen har i övrigt inga vettiga råd att ge vad gäller människors kost. Det är ju till och med så illa att skolmedicinare snarats regelmässigt spelar ner det bevisade sambandet mellan socker och cancer och att sjukhusen serverar en kost som gynnar cancertillväxt.

Dagens skolmedicin yttrar sig regelmässigt nedsättande om alternativa behandling likt den som Sven Erik Nordin redogör för. Man hävdar alltid att alternativbehandlingarna är långt mindre framgångsrika. Det är påståenden som vilar på en obefintlig vetenskaplig grund. Det har nämligen aldrig genomförts några blinda studier där behandlingarna jämförts.


Till det skall läggas att skolmedicinarna regelmässigt avvisar framgångsrika exempel med att ”då måste det varit en feldiagnos!”. Detta trots att det är skolmedicinarna själva som ställt diagnoserna.


Tar man t.ex. behandling med vitamin B-17 som Nordin bl.a. använde mot sin cancer, så vet man att B-17 historiskt förekommit i kosten hos folkgrupper som eskimåer, hunzafolket och abkhazier. Människor i dessa folkgrupper har därmed mer sällan fått cancer? Det som är styrkan hos de biverkningsfria naturmedlen, är att man kan tillse att de ingår i kosten, så att människor inte får cancer och därför aldrig hamnar i skolmedicinens statistik.

När man diskuterar denna typ av jämförelser med skolmedicinare drar de gärna upp exempel på hur patienter dött som valt alternativ behandling. Denna typ av exempel är lömska, eftersom det vanliga är att patienter tar till naturmedel som en sista desperat åtgärd, då cancern ofta redan gått för långt. Jag berättade om ett upplevt exempel i recensionen. I det fallet blev behandlingen framgångsrik. Jag har själv erfarenhet av en benign hudtumör som skrumpnade och föll bort, sedan jag lagt till ett välkänt naturmedel i min dagliga kost.

Slutsatsen är, att när någon skolmedicinare påstår att sjukvårdens invasiva och ofta handikappande vårdmetoder är överlägsna naturmetoder, då är de ute på bråddjupt vatten. Det saknas vetenskaplig evidens för sådana påståenden. Någon riktig jämförelse kommer aldrig att kunna göras, eftersom alternativmedicinens primära mål är att se till att människor inte får cancer över huvud taget. Detta är inte ett primärt mål för skolmedicinen.

Den del av skolmedicinens forskning som ägnar sig åt prevention är ytterst blygsam, vilket givetvis beror på att prioriteringen bestäms av Big Pharmas ekonomiska intressen. Det är dessa intressen som styr Cancerfonden, när man påstår att det saknas samband mellan socker och cancer, ett samband som nobelpristagaren Otto Warburg visade tydligt redan för snart hundra år sedan.

Läs Sven Erik Nordins bokmin senaste bok och gärna även Suzanne Sommers´ så får ni en hint om hur ni kan förebygga cancer och hur ni biverkningsfritt kan behandla den om ni drabbas.

Text: Lars Bern | Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene

Föregående artikelNyligen upptäckta svampar och bakterier kan äta plast
Nästa artikelForskning: Är du över 50 och vill ha en hjärna som en 25-åring? Gör detta!
TV Hälsa
TV Hälsa är en svenskägd hälsotidning som publicerar artiklar om hälsa, medicin, kostråd, träning och livsstil.

Lämna ett svar