De senaste åren har sockerintaget hos den norska befolkningen minskat betydligt, enligt en rapport från norska Hälsomyndigheten. Från 2016 ser vi en nedgång per invånare från 43,2 kilo år 2000 till 27 kilo år 2015. ”Det beror främst på att människor bytt från läsk som innehåller socker till läsk utan socker”, säger läkaren Fedon Lindberg.
Text: Arnt-Olav Enger, ”Brød er stivelse, som igjen er sukker” | Översättning: Madeleine Lidman
Även om Lindberg tycker förbättringen är bra, anser han att sockerintaget fortfarande är för högt.
”Små mängder socker är inte farligt, men det är inte små mängder vi pratar om”. ”Vi behöver inte tillsätta socker, vi får mer än tillräckligt med naturligt socker genom olika matvaror”, säger han.
Glukosbelastning
Enligt Lindeberg äter vi mer stärkelse än socker. I Norge är de största källorna till stärkelse vi får i oss, bröd, mjöl och potatis.
”Många förstår inte att socker och stärkelse påverkar blodsockret i kroppen”. ”Det här är en betydande källa till glukosbelastning”. ”Poängen här är inte det rena sockret man äter, utan sambandet mellan glukosbelastning och olika sjukdomar”, säger Lindberg vidare.
Glykemiskt index
Glykemiskt Index (GI) graderar matvaror efter hur mycket och hur snabbt de ökar blodsockernivån. Det som bestämmer matvarans GI-värde är hur snabbt kolhydraterna kan förbrännas och tas upp i kroppen. Ju fortare det sker i tjocktarmen, desto snabbare ökar blodsockret och desto högre är GI-värdet.
GB är ett begrepp som inte bara tar hänsyn till matvarans GI, utan även kolhydratinnehållet i matvaran, mängden som konsumeras av matvaran samt matvarans GI. GB är därför mycket mer intressant, eftersom det säger något om den totala belastningen på blodsockret.
Om man bara håller sig till matvaror med lågt glykemiskt index, betyder inte det automatiskt att du äter hälsosamt. Högglykemiska matvaror är inte alltid dåliga. I vissa situationer passar det bra med små mängder vid lågglykemisk kosthållning. Nedan hittar du ett glykemiskt index (tabellen är hämtad här).
* GB = matvarans GI x mängden kolhydrater ÷ 100
Matvara |
GI |
GB/100 g |
| Glukos (druvsocker)
|
100 | 100 |
| Cornflakes | 81 | 70 |
| Socker | 68 | 68 |
| Baguette | 95 | 48 |
| Surdegsbröd | 54 | 25 |
| Fruktos (fruktsocker) | 19 | 19 |
| Bakad potatis | 85 | 17 |
| Spaghetti | 39 | 10 |
| Kikärtor | 28 | 6 |
| Kokt morot | 58 | 4 |
| Vattenmelon | 72 | 4 |
| Linser | 26 | 3 |
Begreppet Gi har myntats av en forskare från Toronto. Det är nu några år sen jag hade förmånen att lyssna på denne intressante man, han ägnade nästan en timme åt att förarga sig på de människor som använder hans forskning fel. Den viktiga slutsatsen var: Man äter inte ett födoämne, man äter en måltid. En normal måltid innehåller födoämnen som tar lång tid att smälta. Så måltider med bröd är inte ett problem. Gäller det mellanmål blir ju saken annorlunda.
Brödets stärkelse blir till glukos, men socker är en bisackarid som innehåller glukos+fruktos. Fruktosen är farligare än glukosen, så bröd är inte lika farligt som socker, om det inte innehåller socker, vilket det ofta gör!