Forskare från University of California, Berkeley, undersökte nyligen vilken påverkan dålig sömn har på mentalt välbefinnande. Resultaten från flera studier visade att känslomässiga stressnivåer hade ökade med upp till en tredjedel vid dålig sömn. 

Text: Sanja R. Juric | Bild på en kvinna som sover. Foto: Ivan Oboleninov. Licens: Pexels.com (free use)

Sömnbrist påverkar kognitiva processer i hjärnan och på så sätt din uppmärksamhet, koncentration och förmåga att lösa problem. Sömnbrist och dålig sömn är väldigt vanligt hos personer med ångest och vissa mentala sjukdomar.

Studien som publicerades i tidskriften Nature Human Behaviour tittade på hur sömn påverkar stressnivåer hos över 330 personer mellan 18 och 50 år. I den första delen av studien lät forskarna 18 unga vuxna titta på känslomässiga klipp en gång efter en god natts sömn och en gång efter en sömnlös natt. Under tiden mättes deltagarnas hjärnvågor med hjälp av polysomnografi och MRI.

Sömnundersökning som registrerar hjärnaktivitet

Polysomnografi (PSG) är en klinisk neurofysiologisk sömnundersökning. Förutom att registrera hjärnaktivitet under sömnen, mäter den bland annat andning, puls, syresättning, ben- och ögonrörelser samt viss muskelaktivitet. Även om mätningarna är både tidskrävande och komplicerade, så kan de ge en inblick i eventuella störningar i sömnens struktur.

Efter att ha tittat på videoklippen, ombads deltagare att fylla i ett frågeformulär för att bedöma deras stressnivåer och oro. Det som forskarna fann var att efter den rastlösa nattsömnen, fungerade inte medial prefrontal cortex i hjärnan hos deltagarna som den skulle.

Medial prefrontal cortex, MPFC finns i mitten av hjärnans båda pannlober. MPFC har vid studier med magnetresonanskamera visit sig särskilt aktivt vid självreflektion och har kopplingar till alla sinnessystem. Den hör ihop med komplexa kognitiva processer som att planera rörelser och handlingar, även långtidsplanering. Även sociala färdigheter hör till denna del av hjärnan, likaså empati.

Vanligtvis hjälper MPFC till med att lindra ångest, men i detta fall fungerade inte den delen av hjärnan. Samtidigt kunde forskarna se att hjärnans djupare känslomässiga centra var överaktiva. Samma resultat replikerades i en annan studie med 30 personer i tjugo-, trettio- och fyrtioårsålder.

Det genomfördes även en onlinestudie som mätte sömn och ångestnivåer hos 280 unga och medelålders män och kvinnor under fyra dagar. Beroende på hur deltagarnas sömn var, kunde teamet bakom studien förutsäga hur deltagarnas stressnivåer skulle bli dagen efter.

Ökad risk för emotionell stress vid sömnbrist

Forskarna kom fram till att det finns en 30 procent ökad risk för känslomässiga stressnivåer vid dålig sömn. Djup sömn minskar även ångest under natten genom att omorganisera anslutningar i hjärnan.

Dr Eti Ben Simon edpert på sömnbrist, 2018. Foto: UC Berkley Events
Dr Eti Ben Simon, 2018. Foto: UC Berkley Events

Dr Eti Ben Simon, huvudförfattaren till studien berättar att resultaten antyder att otillräcklig sömn förstärker ångest. Djupsömn hjälper å andra sidan till att minska sådan stress.


Dr Simon påpekar också att sömnförbättring sällan betraktas som en klinisk rekommendation för att minska ångest, även om många personer med ångestsjukdomar rapporterar rutinmässigt att ha störd sömn.


Sömnbrist ökar risk för flera sjukdomar

”Our study not only establishes a causal connection between sleep and anxiety, but it identifies the kind of deep NREM [non-rapid eye movement] sleep we need to calm the overanxious brain.”

Enligt Christian Benedict, forskare på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, bör vuxna sova mellan sju till nio timmar per natt. Även om vi går igenom ett antal olika faser under en natts sömn, såsom den ytliga sömnen i början som är viktig för vårt motoriska minne, eller djupsömnen, så är drömsömnen eller det som kallas för REM-sömnen lika viktig. Under REM-sömnen (rapid eye movement) får hjärnan tillfälle att återhämta sig och bearbeta känslor och upplevelser du har haft under dagen.

Sömnbrist kan även leda till övervikt och infektioner, då vårt immunförsvar fungerar sämre efter dålig sömn. Detta i sig gör kroppen mer mottaglig för virus och bakterier.

Text: Sanja R. Juric

Källor och relaterat

Föregående artikelFick ersättning för felbehandling vid vitamin B12-brist
Nästa artikelLäkare föreslår ny förklaring bakom autoimmuna sjukdomar och inflammationer
Sanja R. Juric
Sanja R. Juric har fil. mag inom socialantropologi. Sanja är frilansskribent inom hälsa. Hon har en bakgrund inom företagsutveckling och har arbetat ett antal år med utredningar, anbudsskrivning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Sanja har även utvärderat EU projekt ett antal år, arbetat på uppdrag av ABF, Universitets- och högskolerådet m.fl.

4 Kommentarer

  1. Den dag man kan se att människan har tre delar tillämpliga delar i sammanhanget, är lösning så enkel att en treåring fattar det.
    Delarna är:
    ande, själ, karma etc. alltså den entitet som motiverar (icke-) handling.
    Sinne, som är lagringsplatsen för mentala energier, bilder, begrepp, inlärd kunskap etc.
    Kropp, som är den rent mekaniska manifestationen av aktiverade eller icke aktiverade energier från ovan nämnda.
    Begrepp skapar emotioner eller är baserade på sådana. Höj frekvensen (våglängden) på emotionen och problemet evaporerar, på sekunder. Tekniken baseras på att en låg emotionell frekvens utplånas i relation till en högre frekvens. Enkelt sagt, två tankar hålls i samma tidsenhet. Jämför med energiterapier.
    Alla problem har minst två beståndsdelar. Betrakta minst den ena samtidigt som något estetiskt och emotionell energi omvandlas mycket snabbt – sekunder!
    Siffran 2 är nyckeln.

  2. En så bra artikel som redovisar dessa fakta men det kommer inte att nå fram till skolmedicinen !
    Eller vad tror ni ?

  3. Maj, jag hoppas innerligt att man börjar titta mer på sömnen innan man per automatik skriver ut medicin. Dr. Simon påpekar själv hur svårt det är att nå ut till läkarkåren om att de ska titta mer på sömnbrist.

    Egentligen är det inte konstigt och inget nytt att vi behöver god natts sömn. Kroppen regenereras och läker under sömnen. Det sorgliga är att trots upprepade kliniska studier så skrivs det ut så mycket. Dessa kemiska cocktails påverkar hela kroppen på olika sätt och mest sannolikt också sömnen, negativt det vill säga.

  4. Det gäller inte bara sömnen utan också hela synen på vad som orsakar sjukdom. Detta att man inte kan nå fram till läkarna är ju för att läkemedelsbolagen styr.
    Det är en bra och upplysannde artikel och den borde framför allt nå ut till föräldrar.
    Det du Åke i Sörmland tar upp är på tok för avancerat att torgföra när vi under decenier indoktrinerats att skolmedicinen är den enda rätta vetenskapen.
    Är det strategi från TVHelse att vara så mild mot skolmedicinen för att inte bli nedstängda?

Lämna ett svar