Nyligen upptäckta svampar och bakterier kan äta plast

Foto: Sanja R. Juric

Av 6,3 miljarder ton plast som har genererats från 2015 har endast 9% återvunnits. Åtta miljoner ton plast beräknas hamna i oceaner varje år. Nyligen upptäckta svampar och bakterier kan vara en lösning på plastkrisen, säger forskare.

En studie publicerad i Science Advances i december 2018, avslöjade att all plast som någonsin har tillverkats uppgår till 8,3 miljarder ton. Från och med 2015 hade cirka 6,3 miljarder ton genererats. Av dessa hade endast 9 % återvunnits, 12 % förbränns och resten ackumulerats på sopdeponier eller i miljön.

Katastrofala konsekvenser av all plast i världen, har fått alltfler länder att leta efter olika sätt att lösa problemet. Skatt på plast, förbud och fler miljövänliga alternativ har börjat dyka upp på marknaden. Även om det finns önskan att återvinna plast så krävs det effektiva avfallshanteringssystem, vilka saknas i många länder.

Pestalotiopsis microspora

Under en av kurserna på Yale University, ges studerande möjlighet att åka till Amazonas regnskog för att samla svampar. 2008 upptäckte en av studenterna en svamp i en viss typ av guava-växt. Svampens egenskaper väckte nyfikenhet hos andra studenter och nya upptäckter gjordes under 2011. Dessa visade att den bryter ner plast och omvandlar den till kol. Upptäckten av pestalotiopsis microspora och dess egenskaper rapporterades 2012 i tidskriften Applied and Environmental Microbiology. Då svampen inte kräver något syre för överlevnad, kan den bryta ner polyuretan djupt ner i en deponi.

“Ingen annan har någonsin i historien rapporterat om någonting som kan bryta ner det här anaerobt, det vill säga utan syre,” säger Kaury Kucera, en av instruktörerna på kursen. “Om du funderar på deponier, 50 meter av sopor, behöver du något som kan bryta ned det anaerobt.

Regnskogen är fylld med växter vars olika komponenter används inom dagens medicin. Några av dessa är neomycin, insekticider och fungicider likaså produkter för att behandla cancer, såsom taxol. Att leta efter naturmedicin har slutat praktiseras på 1970-talet.  Anledningen är att läkemedelsföretagen föredrog att skapa kemiska föreningar i laboratorium, berättar Kucera.

Aspergillus tubingensis

I en nyare studie från 2017, publicerad av Kew Botanical Gardens i London, kom forskarna fram till att det finns vissa svampar som kan bryta ner plast inom några veckor.

Aspergillus tubingensis, är en form av jordsvamp. Ett team av forskare från Kina och Pakistan upptäckte den på ett avfallshanteringanläggning i Islamabad. Svampen växer på plastytan där den utsöndrar enzymer som bryter ner de kemiska bindningarna mellan plastmolekyler eller polymerer.

Bakterier som bryter ner plast

Svampar är inte de enda som har visat sig kunna bryta ner plast. Japanska forskare från Kyoto University har i en artikel publicerad i Science magazine, rapporterat att de har isolerat en bakterie sträng som kan bryta ned och metabolisera plast. Under fem år undersökte de 250 prover från en plaståtervinningsanläggning i den japanska staden Sakei innan de lyckades isolera bakterien.

Det finns närmare 3,8 miljoner olika svampar i världen och av dessa är det endast 144,000 som har blivit namngivna.

“Det finns detta dolda, mystiska rike som ligger till grund för majoriteten av livet på jorden”, säger doktor Ilia Leitch, seniorforskare vid Kew Gardens. “Vi vet bara inte tillräckligt om dem.”

Text: Sanja R Juric

Källor

4 Kommentarer

  1. När de plastätande svamparna sprider och förökar sig, likt de penicillinresistenta bakterierna har gjort, lär plasten “ruttna” lika fort som organiska material t.ex. bomull. Alltså den fördelaktiga beständigheten man fick fram med plasten försvinner. Samtidigt behöver all plast på sjö och havsbottnar och i sopberg brytas ned.
    För att nya beständiga material ej skall gå samma “cirkel” behöver vi avsluta engångsförpackningsvansinnet vi har idag.

  2. Intressant reflektion kring förökning av svamparna Stenbj! Håller med att vi i första hand måste sluta med all plast! Förändringen mot det bättre går katastrofalt långsamt om man tänker på hur mycket som fortfarande produceras.

    Läste en annan mycket intressant artikel idag, bland annat om plastindustrins lobbyverksamhet i USA.

    https://theintercept.com/2019/07/20/plastics-industry-plastic-recycling/?fbclid=IwAR0mwEScZDwLiciHuSODdOKTilxczi_BTg_1_bEeEfUutZmqn5DTpTfwVC4

  3. Tänk om det kunde bli så Martin. I bästa av världarna skulle det inte behövas deponier men nu är det så pass mycket plast överallt att det bästa vore väl att försöka stoppa tillverkningen i den mån det går?

    Tror inte att tillräckligt många länder kommer att satsa på rökgasrening i den närmsta framtiden, när så många inte ens är villiga att sortera eller ens samla in soporna utan slänger i naturen eller bränner själva oavsett material. Tekniken kostar även om den kan vara lukrativ på olika sätt. Sen är det frågan om stoftavfall. Sverige har blivit bättre på den punkten, men om man tittar på siffrorna i resten av världen, ser det mörkt ut.

Kommentera