Nästan varannan svensk kommer att drabbas av tandlossning under sitt liv. Ett av symptomen kan vara blödande tandkött även om sjukdomen oftast inte ger några symptom innan det är försent. Finska forskare har hittat ett samband mellan tandlossning och olika former av cancer. Risken för att dö i buskpottskörtelcancer är nästan dubbelt så stor för patienter med parodontit. 

Bild på en tandläkare. Foto: Hike Shaw. Licens: Unsplash.com (free use)

Artikeln är uppdaterad den 2 november, 2019, 21:45

Timo Sorsa, professor i parodontologi vid Helsingfors universitet och gästprofessor vid KI, har tillsammans med kollegor upptäckt en stark koppling mellan parodontit och bukspottkörtelcancer. Resultaten från studierna var oväntade, säger forskarna.

“Man har visat att om man har tandlossningssjukdom, parodontit, så ökar risken för cancer överhuvudtaget med 25-27 procent och när man tittar på olika former av cancer så ser man att risken för bukspottskörtelcancer är mer än dubbelt så stor som för andra former av cancer”Björn Klinge 

Forskarna hade följt nästan 70,000 Helsingforsbor i tio år. Det visade sig att de som hade parodontit hade högre risk att få cancer i just bukspottskörteln.

I en in vitro-studie, publicerad i British Journal of Cancer, upptäckte forskarna ett enzym från bakterien Treponema denticola, vanlig vid parodontit, att den ofta fanns i vävnadsprover bland olika cancerformer såsom tungcancer, strupcancer, magcancer och koloncancer. Enzymet fanns även i tumören i bukspottskörteln.

“De här bakterierna har tagit sig från munnen ner till bukspottkörtelcancern och finns i vävnaden och där driver de på cancerutvecklingen. Det är på det spåret man forskar nu” – Björn Klinge

Ytterligare en koppling kunde konstateras efter en stor populationsundersökning genomfördes som visade på att dödligheten i cancerformen var dubbelt så stor bland patienter diagnosticerade med parodontit än de utan. Risken för cancer ökar generellt med 25-27% vid parodontit och bukspottkörtelcancer sticker ut i resultaten.

Samband mellan systemsjukdomar och parodontit

Ett antal studier har visat på ökad risk för olika systemsjukdomar hos patienter med paradontit, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes för att nämna några. En stor nationell studie om parodontit och kranskärlsjukdomar (Parokrank) med närmare 800 deltagare, visade på samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och tandlossning.

“Vi vet att det råder starka samband, men vi vet ännu inte att det går att förebygga hjärtkärlsjukdom genom att behandla parodontit” – Björn Klinge

Än så länge är forskarna inte säkra om det rör sig om orsakssamband eller samvariationer men ytterligare forskning pågår för att klarlägga sambanden.

Diabetes och parodontit

När det gäller kopplingen mellan parodontit och diabetes, visade sig att många patienter som hade fått hjärtinfarkt för första gången, hade också förstadiet till diabetes eller diabetes utan att ha känt till det, enligt Anna Norhammar, överläkare och docent vid Karolinska institutet.

Parodontit verkar vara vanligare hos diabetiker och kan påverka blodsockret negativt. Bland patienter med svår parodontit hade 18 procent oupptäckt diabetes. Även om behandlingen av parodontit hos diabetiker sänker blodsockret på sikt måste behandlingen upprepas varje halvår enligt Tandläkartidningen.

Vad är parodontit?

Parodontit eller tandlossning är en är en bakteriell infektion av vävnader, ligament och ben som omsluter och stödjer dina tänder. Benvävnaden bryts ner runt tänderna och detta kan i sin tur leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.

Det är en folksjukdom som förekommer hos nästan hälften av den vuxna befolkningen. Fall där stora delar av tandens fäste förstörs är ovanliga i yngre åldrar, men förekommer hos en av sju med parodontit hos den vuxna befolkningen.

Tandlossning orsakas  av vissa bakterier som fäster på tandytorna och under tandköttskanten. Till skillnad från tandköttsinflammation (gingivit) orsakar parodontit bestående vävnadsskador. Dock kan obehandlad gingivit leda till parodontit.

Symptom och diagnos

Även om sjukdomen är svår att upptäcka utan tester finns det ibland vissa varningstecken. Om du spottar blod vid tandborstning eller vid användning av tandtråd, har dålig andedräkt och smak i munnen eller rött och svullet tandkött, bör du vända dig till en tandläkare eller legitimerad tandhygienist för en undersökning.

Ofta ger parodontit inga symptom men genom att mäta tandköttsfickornas djup går det att fastställa eventuell inflammation. Om tandläkaren hittar djupa fickor är nästa steg att röntga tandområdet och påbörja en behandling.

Förebyggande åtgärder och behandling

Även om tandlossning är en infektionssjukdom kan den inte botas med antibiotika. Det är viktigt att så snart som möjligt vända sig till en tandläkare som kan avlägsna bakteriebeläggningar och få bort de djupa tandköttsfickorna i syfte att förebygga en ny infektion. I fall med en allvarlig form av tandlossning kan det vara aktuellt med en operation för att få bort bakterier.

Om behandlingen går bra kommer de fördjupade tandköttsfickorna att läka, men infektionen kan komma tillbaka vilket gör det ännu mer angeläget att vara uppmärksam på förändringar. Du bör även se till att upprätthålla en god munhygien och göra regelbundna kontroller hos tandläkaren eller legitimerad tandhygienist.

Text: Sanja R. Juric

Källor

1 kommentar

Kommentera