Tarmproblem hänger ofta samman med kronisk sjukdom – Dr Erik Enby

Dr Erik Enby sammanställer upptäckten av att kroniska sjukdomar beror på invasion av främmande mikroorganismer som tillväxer i blod och annan kroppsvätska. Även tarmproblem är en nyckelfaktor. Genom att utgå från att kroniska sjukdomar börjar som infektioner har Enby kunnat hjälpa många av sina patienter att bli friska.

Text: Erik Enby

Det vore välgörande om de medicinska företrädarna kunde inse att det inte går att vetenskapligt fullt ut förstå de bakomliggande orsakerna till en sjukdomsupplevelse. Hur man än försöker göra sig en föreställning om dessa, tvingas man till slut att tro något om vad det är som djupast sett orsakar kronisk sjukdom. Detta leder till att man i de medicinska sammanhangen skapar teorier vars innehåll syftar till att förklara orsak och verkan. Och människan är sig lik. Om hon inte vet förklaringen till varför något sker, skapar hon själv en förklaring som hon nöjer sig med tills vidare.

I ett vetenskapligt sammanhang vill man dock för det mesta bevisa att det man tror om tillvaron överensstämmer med verkligheten. Det är vad man sysslar med inom forskningen. Speciellt i medicinska sammanhang är man helt utelämnad till att tro något om det man har upptäckt.

Därför är det självfallet viktigt att tro så rätt och förnuftigt som möjligt om det som man tänker lägga sina forskningsresurser på. Ponera att man tror fel. Då är det risk för att allt forskningsarbete till största delen blir meningslöst. Här hävdar dock någon att även ett forskningsarbete som inte bekräftar vad man trodde från början också må räknas som betydande därför att man då faktiskt måste skapa en ny teori som kanske är mer rimlig att lägga ner ytterligare forskningsresurser på.

Återupptäckten

Jag har besvärats av dessa tankegångar under de drygt 40 år som gått sedan jag började undersöka mikrobiom i blod och vävnader från ”friska” och kroniskt sjuka. Jag kunde därvid konstatera att dessa, då kroniska och besvärande sjukdomsbilder var på gång, innehåller olika former av mikrobiologisk växt som knappast kunde observeras i de ”friska” individernas mikrobiom.

Detta var för mig en upptäckt, allt var tidigare okänt för mig. Var jag först med att notera detta förhållande? Osannolikt.  En återupptäckt har jag dock förstått att det var. Ja, så är det när man upptäcker. Man vet inget om det man kommer i kontakt med för första gången. Dock finns det något i ens inre som leder till att man långsamt börjar ana betydelsen av det man har upptäckt och detta beskriver vetenskapsmannen i en teori. Innehållet i denna är vad han tror om det han har upptäckt.

Att bekräfta att teorin stämmer är nästa steg, ett ofta mödosamt arbete som förutsätter att man tror någorlunda rätt när man skapar en teori. Bara om ett forskningsarbete äger rum utifrån en rätt tro om det man har upptäckt kan detta leda till ett resultat som i någon mån förklarar meningen med en upptäckt och bekräftar riktigheten i det som förmodas i teoriinnehållet.

Kontaminering av kroppens vävnader och kronisk sjukdom

Själv har jag sedan länge blivit mer och mer övertygad om att organismens normala mikrobiom är kontaminerat med för organismen främmande och för vävnaderna på olika sätt skadlig växt, då olika former av kronicitet pågår. Jag har på senare tid funnit att olika former av tumörsubstans är massivt genomsatt av olika former av mikrobiologisk växtlighet, vilken även är närvarande i den sjukes kroppsvätskor och vävnader.

Jag blev alltmer övertygad om att jag med min mikroskoperingsundersökning var på väg att visa på något som skulle kunna förklara varför olika kroniska sjukdomstillstånd långsamt smyger sig på och under åratal kan pågå i en organism med successivt ökande sjukdomskänsla i släptåg.

För att ytterligare bekräfta min hypotes att kronisk sjukdom hänger samman med och orsakas av den främmande mikrobiologiska växten, var det nödvändigt att börja behandla all kronisk sjukdom med infektionshämmande terapier för att se om detta ledde till förbättringar av de kroniskt sjuka.

Föroreningarna av främmande mikrobiologisk aktivitet innebär inte att kroppen är förstörd

Att det normala mikrobiomet, vid olika former av kronicitet är ”förorenat” – kontaminerat – med olika former av främmande och vävnadsirriterande mikrobiologisk växt då olika former av kronicitet föreligger, innebär inte att detta är förstört på något sätt.

Det gäller bara att eliminera denna växt som har blandat ihop sig med det för organismens normala fortlevnad viktiga mikrobiomet. Med andra ord gäller det alltså att fräscha upp detta. Att behandla i enlighet med denna princip leder ofta till tydliga förbättringar av kroniskt sjuka.

Parallellen med smutsigt vatten är slående. Vattnet är inte förstört därför att det är förorenat. Via avdunstning och kondensering återfår det förorenade vattnet en kvalitet som är attraktiv. Detta sker ständigt i tillvaron och i ett mer kommersiellt sammanhang uppnås sådan uppfräschning av vatten med hjälp av destillering.

När det gäller uppfräschning av ett mikrobiom måste detta gå till på ett annat sätt, men parallellen håller dock. Sjukdomsprocesserna hämmas eller går i stå när de för organismen varierande och skadliga mikrobiologiska växtformerna som kontaminerat dess mikrobiom minskar eller elimineras.

Fyll kroppens vätskefas med infektionshämmande substanser

Hur detta kan åstadkommas är omfattande att berätta om. Här skall bara nämnas att man måste satsa på att en organism på något sätt har förmågan att sanera sig själv. Om det nu är så att den kontaminerande mikrobiologiska växten som har blandat sig med organismens mikrobiom växer med en hastighet som gör att organismens saneringsförmåga inte mäktar med att själv minska ner denna växt i organismen, så måste man hämma dess växthastighet.

Genom att fylla organismens vätskefas med infektionshämmande substanser kan man få till stånd en uppfräschning av mikrobiomet. Detta påminner om vad man åstadkommer när man häller askorbinsyra i hallonsylten för att den i bärmoset förekommande mögelpotentialen inte skall kunna leda till förstörande mögelväxt. Jag har kallat detta sätt att behandla för konservering.

På så sätt hämmas både det normala mikrobiomet och den däri utspridda för organismen skadliga växten, men det är inte till nackdel för mikrobiomet, ty mikrobiomet utsöndras inte och återhämtar sig alltid och återfår sin normala mängd i kroppsvätskor och vävnader när ”konserveringsbehandlingen” avslutas.

Då man idag inte kan skapa jordmån utanför kroppen för att härigenom kunna odla och testa mycket av den kontaminerande mikrobiologiska växten, måste man hämma denna med ett flertal antiseptiska och konserverande substanser. Jag brukar uttrycka det som så att man måste skjuta med kulspruta på den för organismen främmande och skadliga mikrobiologiska växten.

Blodet blir mer trögflytande på grund av främmande mikroorganismer – flockning och klumpbildning

En olägenhet är att blodets viskositet ökar när kroniska sjukdomstillstånd pågår. Det beror på att blodets fasta beståndsdelar fastnar i varandra och man säger att blodet utflockas. Ibland hör man i vissa sammanhang att blodet klumpar sig och sådan blodklumpning kan vara mycket uttalad vid olika sjukdomstillstånd. Detta kan vara ett infektionstecken, ty även kroppsvätskan mjölk blir viskös och trögflytande när olika mjölksyrestammar kontaminerar mikrobiomet i denna.

Utflockningen av blodet tycks starta redan under den symptomfria inkubationstiden. Det skulle kunna betyda att när en tydlig symptombild börjar besvära individen har den mikrobiologiska föroreningen av mikrobiomet pågått sedan länge. Detta innebär också att själva den kontaminerande växten i sig är symptomfri och att tecken på sjuklighet uppstår först när denna växt efter en tid framkallar inflammatoriska förändringar i vävnaderna och på olika sätt förändrar och skadar dessa.

Utflockningen orsakar generellt en försämrad cirkulation i kapillärträdets minsta kärl – kapillärerna -och därmed också en störning av utbytet mellan kapillärblodet och de vävnader som gränsar till kapillärerna.

De främmande organismerna kan tänkas förändra sin tillväxtmiljö i din kropp för att gagna tillväxt

Det skall nämnas att det krävs lugn och ro för att växt skall äga rum. En jordmån måste ligga still om växt skall kunna pågå i den. De lugnaste områdena i en organism finns de vävnader som omsluter kapillärerna i kapillärträdets absoluta periferier. Då blodklumpningen sänker blodgenomströmningen till ett minimum i hela organismen, torde olika former av främmande mikrobiologisk växt pågå bäst här.

Kan det förhålla sig så att den för organismen främmande mikrobiologiska växten, som har kontaminerat dess mikrobiom, dessutom skapar sin egen gynnsamma växtmiljö i den kroniskt sjukes vävnadsperiferier genom att klumpa blodet för att på detta sätt skapa sig en gynnsam och optimal växtmiljö?

Detta skulle kunna stämma väl med vad som kännetecknar olika former av opportunistisk parasitär växt och också vara förklaringen till att det kan påvisas olika former av okänd mikrobiologisk växt i kroniskt sjukas kapillärblod. Detta blod är en blandning av kapillärblod och vävnadsvätskan från den vävnad som befinner sig mellan kapillärerna.

Kronisk sjukdom hänger ofta samman med tarmproblem

Till sist skall nämnas att kroniskt sjuka kan besväras av orolig mage med diarréer, hård avföring och varierande grad av gasbildning dvs tarmproblem. Den sjuke märker ibland även att tjocktarmsinnehållet inte luktar som det skall. Det kan bero på att även mikrobiomet i detta har blivit kontaminerat med den för organismen främmande och skadliga mikrobiologiska växten.

Att tömma tjocktarmen på sjukt innehåll och via fekaltransplantation fylla den med tjocktarmsinnehåll från ”friska” leder till att den kroniskt sjuke erhåller ett normalt mikrobiom i sin tjocktarm, vilket kan bidraga till förbättringen av den kroniskt sjuke.

Då man inte kan utreda utbredningen av den främmande mikrobiologiska växt som kontaminerar mikrobiomen i en kroniskt sjuks organism är det nödvändigt att påverka den kroniskt sjuke med behandlingar som sammantaget sanerar alla mikrobiom. För att uppnå detta så effektivt som möjligt måste de tillföras på sådant sätt att de når hela organismen dvs når ut i organismens alla periferier.

Detta är helhetsbehandling.

Text: Erik Enby

Referenser

1. Enby.se: Some principles of Somatic Ecology
2. Enby.se: Blood changes with chronic illness and a theory about total and partial wound units

• Dokumentärfilm: ”Läkaren som vägrade ge upp”
• Mer om dr Erik Enby i TV Helse