DEBATT. Bra miljö och hälsa går hand i hand. Vad som skapar miljöproblem i naturen skapar oftast sjukdom i kroppen. Cancer i allmänhet, och speciellt tjocktarms- och ändtarmscancer, som är den tredje vanligast förekommande cancern näst efter bröst och lungcancer i utvecklingsvärlden, är ett bra exempel på hur miljö och hälsa påverkar varandra.
Text: Kerstin Unger-Salén, Kerstins Preventiva Cancerblog
Vi lever i flygskammens tid och många har dåligt samvete för att de flyger. Det brådskar att minska på koldioxidutsläpp och flygtransportindustrin har kommit i skottgluggen även om den inte bidrar till mer än 2% av de totala utsläppen.
Vill man på ett aktivt sätt medverka till att minska koldioxidutsläpp, finns en annan och kanske effektivare lösning. Det bidrar dessutom till en renare miljö och medverkar till att minska risken för cancer.
Dra ner på köttkonsumtionen och mjölkprodukter
Sveriges befolkning liksom andra länder i Europa konsumerar mycket kött och mjölkprodukter jämfört med exempelvis Asien eller Afrika.
Om varje svensk familj införde åtminstone en eller två kött-fria dagar i veckan, skulle man kunna slå flera flugor i en smäll.
Högindustrialiserad djuruppfödning kräver mycket betes och odlingsmarker. Stora områden i bla Amazonas regnskogar skövlas för att ge plats till djurintensiva jordbruk. Ju mer vi bryter ner skogarna ju mindre träd finns kvar för att ta hand om koldioxidutsläpp och ju mer bidrar vi till en klimatförändring.
Intensiv odling av soja och majs för djurfoder kräver hög bevattning och mycket pesticider och konstgödsel.
Djuruppfödning för kött och mjölkproduktion leder till ökade växthusgaser och dessutom till nedsmutsning i miljön. Avföring från djuren kontaminerar marker och vattendrag samt grundvatten. Höga nivåer av konstgödsel (kommer från fossila bränslen) ökar nitriter och fosfater i jord och vatten. Denna överbelastning är ett gigantiskt miljöproblem som bl.a. skapar algblomning (som minskar syre i hav och sjöar vilket till dödar livet i vattnen), men är också ett hot mot vår hälsa.
Minskad köttkonsumtion kan bara leda till en ”vinn/vinn” situation
Det är ingen tillfällighet att de länder i Europa vars animaliska produktion och konsumtion är som högst, såsom Nederländerna, Norge och Danmark, Australien och Nya Zealand, kännetecknas av högre fall av kolon och ko-rektal cancer, under det att underutvecklade länder har lägre incidens (förekomst).
Nya Zealand, mera specifikt Canterbury området, är känt för sitt biffkött som exporteras till hela världen. Men, miljö- och hälsopriset är högt och just i Canterbury har dricksvattnet gradvis blivit förgiftat och innevånarna lider av osedvanligt hög incidens av kolon och ko-rektal cancer.
Problemen med nitrat
För höga halter är inte bra för hälsan eller miljön. Att ha nitrat i dricksvattnet är ett relativt vanligt problem. Eftersom det lätt löses upp i vatten tar det sig ibland in i vattenledningar, även om det inte hör hemma där. Vanliga orsaker är att åkermark nära en vattentäkt har gödslats. Förhöjda halter av nitrat i dricksvatten kan vara farligt, särskilt för små barns syreupptagning. Gränsvärdet är 20 mg/l Nitrat per liter vatten. Högre halter kan leda till symptom av förgiftning. Natriumnitrit används också som konserveringsmedel i skinka, bacon, korvar och andra processade köttprodukter.
Det är väl känt att nitrit i människokroppen kan skada celler och framkalla cancer. Kroppen kan omvandla små mängder av nitrat till kväveoxid. Det här ämnet har bra egenskaper och kan sänka blodtryck, öka syreupptagningen och skydda mot magsår. Men att få i sig dricksvatten med höga halter nitrat under en längre tid kan ha farliga risker. Nitrat kan försämra blodets förmåga att ta upp syre. (Bra syreupptag är oerhört viktigt för att förebygga cancer). Risken för syrebristsymptom är framförallt stor hos små barn som dricker bröstmjölksersättning blandat med nitrathaltigt vatten.
WHO (World Health Organisation) avråder från högt intag av rött och processat kött
IARC, ”The International Agency for Research on Cancer” och som tillhör WHO, har utfört långtgående epidemiologiska studier för att kunna ta fram vetenskapliga bevis ang. cancerrisk som associeras med rött och processat kött såsom korv, bacon, och skinka. Rött kött klassificerades i grupp 2A, förmodligen cancerframkallande för människor.
Industriframställda köttprodukter klassificerades i grupp 1, cancerframkallande för människor. Det här uppmärksammades mycket när det kom ut och köttindustrin gick naturligtvis i taket. Faktum kvarstår att det är väldokumenterat i vetenskapligs studier, i böcker och artiklar att det bästa sättet att läka cancer är att avstå från att äta kött under läkningstiden och minska konsumtion om man vill förebygga densamma.
World Cancer Research Fund i USA har dessutom funnit samband mellan regelbunden konsumtion av mjölkprodukter och prostata, lung-bröst och äggstockscancer. Risken ökar än mer hos dem som lider av laktosintolerans.
Varför är tjock- och ändtarmscancer vanligare i utvecklingsländer?
Bortsett från vad som redan nämnts om högt köttintag, har man också funnit att livsstilsfaktorer och så kallad ”slaggfattig” kost, med lite fibrer men högt innehåll av raffinerade sockerarter (vita kolhydrater), främjar utvecklingen av cancer i tarmsystemet.
Den ”slaggfria” kosten tar längre tid på sig att passera genom tarmsystemet. Kontakten mellan eventuella cancerframkallande ämnen i kosten och slemhinnan förlängs så att sjukdomsrisken ökas. Med andra ord det är hälsosamt att tömma tarmen minst en eller två ggr. om dagen. Allt som ligger kvar i tarmarna (kött är svårsmält och tenderar ligga kvar längre) börjar förmultna och långsamt förgifta i sin omgivning.
Det finns klara forskningsbevis att:
- Fullkorn minskar risken för ko-rektal cancer
- Fiberrika matprodukter minskar risken för ko-rektal cancer
- Höga temperaturer vid stekning genererar substanser som bidrar till cancer.
- De som slutar äta processat kött (skinka, bacon, leverpastej etc.) och inte grillar eller hård steker kött, samt minskar köttkonsumtionen rent generellt, kan minska risken för cancer.
Dessutom minskar vi koldioxidutsläpp i atmosfären och bidrar till en bättre miljö. Det är den obekväma sanningen.
Text: Kerstin Unger-Salén, Kerstins Preventiva Cancerblog